Rute 3

1 Et Naomi, sa belle-mère, lui dit: Ma fille, ne te chercherai-je pas un asile, afin que tu sois heureuse?

2 Et maintenant, Booz, avec les servantes de qui tu as été, n’est-il pas notre parent? Voici, il vannera cette nuit les orges qui sont dans son aire.

3 Lave-toi, et oins-toi, et mets sur toi ton manteau, et descends dans l’aire; mais ne te fais point connaître à cet homme, jusqu’à ce qu’il ait achevé de manger et de boire.

4 Et quand il se couchera, sache le lieu où il couche, puis entre, et découvre ses pieds, et te couche; alors il te dira ce que tu auras à faire.

5 Et elle lui répondit: Je ferai tout ce que tu me dis.

6 Elle descendit donc à l’aire, et fit tout ce que sa belle-mère lui avait commandé.

7 Et Booz mangea et but, et son cœur fut heureux, et il vint se coucher au bout d’un tas de gerbes. Alors elle vint tout doucement, et découvrit ses pieds, et se coucha.

8 Et au milieu de la nuit, cet homme-là eut peur; il se pencha, et voici, une femme était couchée à ses pieds.

9 Alors il lui dit: Qui es-tu? Et elle répondit: Je suis Ruth, ta servante. Étends le pan de ta robe sur ta servante; car tu as droit de rachat.

10 Et il dit: Ma fille, que l’Éternel te bénisse! Cette dernière bonté que tu me témoignes est plus grande que la première, de n’être point allée après les jeunes gens, pauvres ou riches.

11 Maintenant donc, ma fille, ne crains point, je ferai pour toi tout ce que tu me diras; car toute la porte de mon peuple sait que tu es une femme vertueuse.

12 Et maintenant, il est très vrai que j’ai droit de rachat; mais il y en a un autre, qui est plus proche que moi.

13 Passe ici cette nuit; et, au matin, si cet homme veut user du droit de rachat envers toi, à la bonne heure, qu’il en use; mais s’il ne lui plaît pas de te racheter, moi je te rachèterai; l’Éternel est vivant! Reste couchée jusqu’au matin.

14 Elle demeura donc couchée à ses pieds, jusqu’au matin; et elle se leva avant qu’on pût se reconnaître l’un l’autre. Et Booz dit: Qu’on ne sache pas qu’une femme est entrée dans l’aire.

15 Il lui dit encore: Donne-moi le manteau qui est sur toi, et tiens-le. Et elle le tint, et il mesura six mesures d’orge, qu’il chargea sur elle; puis il rentra dans la ville.

16 Puis Ruth revint chez sa belle-mère, qui lui dit: Qui es-tu, ma fille? Et elle lui déclara tout ce que cet homme avait fait pour elle.

17 Et elle dit: Il m’a donné ces six mesures d’orge; car il m’a dit: Tu ne retourneras point à vide auprès de ta belle-mère.

18 Et Naomi dit: Ma fille, reste ici jusqu’à ce que tu saches comment la chose tournera; car cet homme ne se donnera point de repos qu’il n’ait aujourd’hui achevé cette affaire.

Rut och Boas på tröskplatsen

1 *Rut 1:9. Ruts svärmor Noomi sade till henne: "Min dotter, jag vill försöka skaffa dig trygghet så att det går bra för dig. 2 Det är ju så att Boas är vår släkting, han vars tjänstekvinnor du har varit tillsammans med. Och just i natt kastar han korn*3:2kastar … kornMed en kastskovel (Matt 3:12) kastade man upp tröskad säd i luften, så att vinden kunde blåsa bort de lättviktiga agnarna och skilja dem från det värdefulla vetet (Ps 1:4). på sin tröskplats. 3 Så tvätta dig, smörj in dig och klä dig fin och gå ner till tröskplatsen. Men ge dig inte till känna för honom innan han har ätit och druckit. 4 När han lägger sig, se då var han lägger sig. Gå dit och lyft upp manteln vid hans fötter och lägg dig där. Då kommer han att säga dig vad du ska göra." 5 Hon svarade henne: "Allt vad du säger ska jag göra."

6 Rut gick ner till tröskplatsen och gjorde precis som hennes svärmor hade sagt till henne. 7 När Boas hade ätit och druckit och hans hjärta var glatt, gick han bort och lade sig intill sädeshögen. Då kom hon dit utan att han märkte det, och hon lyfte upp manteln vid hans fötter och lade sig där. 8 Vid midnatt ryckte mannen till och böjde sig framåt – och där låg en kvinna vid hans fötter! 9 *Rut 2:12, 20. "Vem är du?" frågade han. Hon svarade: "Jag är Rut, din tjänarinna. Bred ut din mantelflik*3:9Bred ut din mantelflikEn antydan om ett frieri (jfr Hes 16:8 där det handlar om Gud och Israel). över din tjänarinna, för du är min återlösare."

10 Då sade han: "Välsignad är du av Herren, min dotter! Nu har du visat ännu större trohet än förut genom att inte springa efter unga män, vare sig fattiga eller rika. 11 Så var nu inte rädd, min dotter. Allt vad du säger vill jag göra för dig. Alla i stadsporten*3:11stadsportenDär de äldste möttes och beslutade om samhällets frågor (jfr 4:1, Ords 31:23). vet att du är en ärbar kvinna. 12 Det är sant att jag är din återlösare. Men det finns en annan återlösare som är närmare än jag. 13 Stanna kvar här i natt. Om han i morgon vill ta ansvaret för dig, så får han göra det. Men om han inte vill ta ansvar för dig, då ska jag göra det, så sant Herren lever. Ligg kvar här tills det blir morgon."

14 Hon låg kvar vid hans fötter ända till morgonen. Men hon steg upp innan någon kunde känna igen den andre. Han tänkte: "Det får inte bli känt att kvinnan har kommit hit till tröskplatsen." 15 Och han sade: "Kom med sjalen du har på dig och håll den stadigt." Hon höll fram den, och han mätte upp sex mått*3:15sex måttTroligen gomer-mått om ca 2,2 liter, alltså ca 13 liter säd som räckte två veckor. korn och lyfte upp det på henne. Därefter gick hon*3:15gick honAndra handskrifter: "gick han". in i staden.

16 När hon kom till sin svärmor, frågade hon: "Hur har det gått för dig, min dotter?" Då berättade hon för henne allt vad mannen hade gjort för henne. 17 Och hon sade: "De här sex måtten gav han mig och sade: Du ska inte komma tomhänt hem till din svärmor." 18 Då svarade hon: "Vänta nu, min dotter, tills du får se hur det går med den här saken. För den mannen kommer inte att ge sig någon ro förrän han får saken klar redan i dag."