4 Gläd er alltid i Herren [fortsätt att alltid fröjda er över nåden; luta er i alla tider ständigt mot honom].

Igen vill jag (kommer jag att) säga: Gläd er!

[Fil 3:1; Rom 12:12; 1 Thess 5:16]

[Det grekiska ordet för att glädja sig och vara glad (chairo), glädje (chara) och glädja sig tillsammans (synchairo) delar rot med ordet för nåd (charis). Roten char har en innebörd av att vara välvilligt inställd och luta sig emot. I detta brev talar Paulus om glädjen i någon form hela 16 gånger (Fil 1:4, 18, 25; 2:2, 17, 18, 28, 29; 3:1; 4:1, 4, 10). Han inleder med den glädje som produceras i och genom förbönens omsorger och avslutar med hur Gud i glädje tar emot slutresultatet (dvs. den gåva som blivit till en frukt av Paulus lydnad och omsorg) som en ljuvlig doft och ett rätt offer. Paulus både inleder och avslutar brevet med att proklamera Herrens nåd för sina trossyskon se Fil 1:2; 4:23.]

4 Gläd er alltid i Herren [fortsätt att alltid fröjda er över nåden; luta er i alla tider ständigt mot honom].

Igen vill jag (kommer jag att) säga: Gläd er!

[Fil 3:1; Rom 12:12; 1 Thess 5:16]

[Det grekiska ordet för att glädja sig och vara glad (chairo), glädje (chara) och glädja sig tillsammans (synchairo) delar rot med ordet för nåd (charis). Roten char har en innebörd av att vara välvilligt inställd och luta sig emot. I detta brev talar Paulus om glädjen i någon form hela 16 gånger (Fil 1:4, 18, 25; 2:2, 17, 18, 28, 29; 3:1; 4:1, 4, 10). Han inleder med den glädje som produceras i och genom förbönens omsorger och avslutar med hur Gud i glädje tar emot slutresultatet (dvs. den gåva som blivit till en frukt av Paulus lydnad och omsorg) som en ljuvlig doft och ett rätt offer. Paulus både inleder och avslutar brevet med att proklamera Herrens nåd för sina trossyskon se Fil 1:2; 4:23.]

11 Du visar mig (förklarar, tillkännager, kungör) livets stig (min personligt utstakade gångväg).

Stor (total, sprudlande) glädje finns i överflöd i din närvaro (inför ditt ansikte),

ljuvlighet (fröjd, sötma, behag, härlighet) för evigt (ständigt, alltid) på din högra sida (i din högra hand).

[Liv och glädje, närvaro och ljuvlighet är i grundtexten i plural, vilket betonar Guds oräkneliga tillgångar och välsignelser. Det finns också en koppling till hur Gud ger uppenbarelse och hjälp att välja rätt väg när vi söker hans ansikte. Hans högra hand är full av ljuvliga, goda gåvor som han är redo att ge!]

11 Du visar mig (förklarar, tillkännager, kungör) livets stig (min personligt utstakade gångväg).

Stor (total, sprudlande) glädje finns i överflöd i din närvaro (inför ditt ansikte),

ljuvlighet (fröjd, sötma, behag, härlighet) för evigt (ständigt, alltid) på din högra sida (i din högra hand).

[Liv och glädje, närvaro och ljuvlighet är i grundtexten i plural, vilket betonar Guds oräkneliga tillgångar och välsignelser. Det finns också en koppling till hur Gud ger uppenbarelse och hjälp att välja rätt väg när vi söker hans ansikte. Hans högra hand är full av ljuvliga, goda gåvor som han är redo att ge!]

8 Jag har ständigt Herren (Jahveh) inför mig (har satt honom främst, litar på honom i allt),

eftersom han är på min högra sida, ska jag inte falla (vackla, bli omkullkastad).

9 Därför gläder mitt hjärta sig och mitt inre (ordagrant "min ära", heder) jublar.

Ja, min kropp får (kan) vila i trygghet.

11 Döm (förklara) dem skyldiga, o Gud (Elohim)!

Låt deras egna planer fälla dem.

Kasta ut dem, för deras överträdelser (synder, brott),

eftersom de har vänt sig (gjort uppror) mot dig.

7 Du är mitt skydd (gömställe),

du bevarar mig från nöd,

med glädjejubel över befrielsen omger du mig!

Selah. [Antagligen ett avbrott för instrumentalt mellanspel, en paus för att begrunda vad som just har sjungits.]

[Följande två verser kan tolkas som Herrens ord till psalmisten. Det kan också vara Davids uppmaning individuellt till var och en som hör eller läser psalmen. David har lärt sig vad bekännelse och förlåtelse innebär och vill nu föra den lärdomen vidare.]

1 Till (för) ledaren. [Beskriver någon som utmärker sig – som är strålande och framstående inom sitt område. Syftar dels på föreståndaren för tempelmusiken men även på Messias, den strålande morgonstjärnan, se Upp 22:16 och inledningen till Psaltaren.]

Av Korachs söner, en psalm [sång ackompanjerad på strängar].

______

4 För Herren (Jahveh) har sin glädje i sitt folk.

Han kröner de ödmjuka med frälsning.

22 Men Andens frukt [resultatet av Andens verk] är:

kärlek [som är utgivande, osjälvisk och rättfärdig],

glädje [gr. chara – här finns roten char från det grekiska ordet för nåd (charis) med – dvs. en glädje "som lutar sig mot" nåden, se 1 Pet 4:13],

frid (ro, stillhet, vila, harmoni, helhet, endräkt) [Joh 14:27],

tålamod (tålighet, långmodighet, fördragsamhet, överseende, skonsamhet),

vänlighet (godhet, välvilja) [som på ett milt sätt bistår verkliga behov],

godhet (dygd, välgörenhet) [inneboende godhet och karaktärsfasthet som verkar i generositet gentemot andra],

trofasthet (tro, tillit, förtröstan, övertygelse),

23 mildhet (saktmod) [balanserad och kontrollerad styrka som är fri från hämndlystnad och bitterhet],

självbehärskning (avhållsamhet, återhållsamhet, måttlighet, nykterhet) [förmågan att behärska sina känslor och impulser].

[Det grekiska ordet för frukt (karpos) står i singular. Den helige Ande producerar bara en sorts frukt och den presenteras här med nio komponenter där kärleken står främst. De tre första bor i den troendes hjärta, de följande tre har mer att göra med förhållandet till andra människor och de tre sista är generella inre kvaliteter för att möjliggöra ett liv i helgelse. Precis som vid uppräkningen av köttets gärningar finns inte heller här konjunktionen "och" mellan punkterna. Detta skrivsätt (som kallas asyndeton) betonar därför slutsatsen:]

Mot [allting] sådant [alla dessa egenskaper och kvaliteter i Andens frukt] finns ingen lag (är inte lagen).

[Däremot är Moseböckernas undervisning emot varje köttslig gärning. Den som bryter mot ett enda bud är skyldig i allt, se Jak 2:10.]

10 Och han sa till dem: "Gå och ät er bästa mat och drick ert sötaste vin. Och skicka gåvor av mat till dem som inte har något färdigt, för denna dag är helgad åt vår Gud. Var inte bedrövade, för glädje i Herren är er styrka."

10 Och han sa till dem: "Gå och ät er bästa mat och drick ert sötaste vin. Och skicka gåvor av mat till dem som inte har något färdigt, för denna dag är helgad åt vår Gud. Var inte bedrövade, för glädje i Herren är er styrka."

24 Detta är dagen som Herren (Jahveh) har gjort (då han grep in),

låt oss jubla och vara glada.

14 Jag fröjdar mig över (i) [längs med vandringen på] dina vittnesbörds (hebr. edots) väg,

lika mycket som över all [världens] rikedom.

[All rikedom i hela världen måste till för att ens göra någon form av jämförelse med glädjen att få vandra tillsammans med Gud på hans väg, se även Ords 10:22. Tidigare har hjärtat nämnts, se vers 2, 7, 10-11. I hebreiskan refererar hjärtat till hela vår varelse och liv. Det är viktigt att känslorna också finns med, hur vi känner påverkar vårt beteende. Glädje i Guds ord är en viktig ingrediens i svaret på hur vi håller oss på Guds väg.]

111 Dina stadgar (hebr. edot) har jag tagit som arv för alltid,

de är mitt hjärtas glädje.

1 En pilgrimssång (en vallfartsång; "en sång från/för dem som vandrar upp"). [Oavsett varifrån man kommer så går man alltid upp till Jerusalem.]

______

Rikt välsignade (saliga; mycket lyckliga) är alla som fruktar (vördar, respekterar) Herren (Jahveh) [Ords 1:7],

som går (vandrar) på hans vägar (gör det som är rätt och behagar Gud),

2 för han ska äta frukten av sin hands arbete.

Du ska vara välsignad (salig, mycket lycklig) och det ska gå väl för dig.

5 De som sår

i tårar –

i jubel (höga triumferande glädjerop)

ska de skörda. [Matt 5:4]

5 Lovsjung (sjung och spela till) Herren (Jahveh), ni hans trogna följare,

tacka [med öppna händer – prisa, hylla och erkänn] hans heliga hågkomst (omnämnande, minne – hebr. zecher) [heliga namn].

[Hur han räddat folket från slaveriet, gett dem undervisningen, fört dem in i landet, osv. Se även Ps 97:12; Luk 22:19; 1 Kor 11:24-26.]

5 Lovsjung (sjung och spela till) Herren (Jahveh), ni hans trogna följare,

tacka [med öppna händer – prisa, hylla och erkänn] hans heliga hågkomst (omnämnande, minne – hebr. zecher) [heliga namn].

[Hur han räddat folket från slaveriet, gett dem undervisningen, fört dem in i landet, osv. Se även Ps 97:12; Luk 22:19; 1 Kor 11:24-26.]

2 Se det som den största (all; ren) glädje, mina syskon (bröder och systrar i tron), när ni råkar hamna i (skulle falla in i och omges av – gr. peripipto) olika slags prövningar (frestelser – gr. peirasmois) [problem, svårigheter]. [Primärt syftar Jakob på förföljelse på grund av tron, se Jak 2:6; 1 Pet 4:12-16. Här låg en frestelse att tröttna och ge upp sin tro.] 3 Ni vet [ju] att prövningen (gr. dokimion) av er tro producerar (ger) uthållighet. [Ni vet av egen personlig erfarenhet att när er tro testas och visar sig vara äkta kan ni stå kvar fullständigt fasta.]

17 För även

om fikonträdet inte blommar (knoppas)

och vinrankan inte ger frukt,

om olivträdets skörd slår fel (ljuger)

och fälten inte ger mat,

om småboskapen (fåren och getterna) saknas i fållan

och inga djur (kor, oxar, åsnor, hästar) finns i stallen [2 Kor 4:8-9],

18 så vill jag ändå jubla (triumfera; hoppa av glädje) i Herren (Jahveh),

jag vill fröjdas (glädja mig) i min frälsnings Gud (Elohim)! [Luk 1:47] [Det hebreiska ordet för att fröjdas innebär att "cirkla runt", dvs. att dansa i glädje och fröjd.]

10 Därför gläder jag mig

i svaghet (svagheter),

i förolämpningar (förakt),

i nöd (tvingande omständigheter),

i förföljelser och svårigheter (trångmål, ångest, begränsningar, "smala passager")

för den Smordes (Kristi) skull.

[Paulus svagheter var svårigheter som han utsattes för på grund av att han predikade evangelium. Denna uppräkning, där varje ord står i plural, är en sammanfattning av den mer detaljerade beskrivningen i 2 Kor 11:23-30.]

[Jag är vid gott mod i allt detta:] För när jag är svag,

då är jag stark [när jag egentligen skulle vara svag, då – vid det tillfället – orkar jag alltid med].

8 Ni har inte sett honom,

men älskar honom ändå (med en osjälvisk, utgivande kärlek).

Ni ser honom ännu inte,

men tror på (litar på, är trogna) honom,

och kan jubla i outsäglig, himmelsk (härlig) glädje,

9 eftersom ni är på väg mot målet med er tro – [en slutgiltig] befrielse (frälsning) för era själar (er livsande).

8 Ni har inte sett honom,

men älskar honom ändå (med en osjälvisk, utgivande kärlek).

Ni ser honom ännu inte,

men tror på (litar på, är trogna) honom,

och kan jubla i outsäglig, himmelsk (härlig) glädje,

9 eftersom ni är på väg mot målet med er tro – [en slutgiltig] befrielse (frälsning) för era själar (er livsande).

12 [samtidigt som ni ständigt] gläder er i hoppet [det hopp som ger en förväntan och en framtidstro],

[alltid] är uthålliga i lidandet (förföljelsen, prövningen),

[och målmedvetet fortsätter att vara] ihärdiga i bönen [i orubblig styrka utan att ge upp].

15 Gläd er med dem som gläder sig

och gråt med dem som gråter.

[Det svenska ordspråket "Delad glädje är dubbel glädje, delad sorg är halv sorg" beskriver på ett fint sätt vad som sker när vi delar glädje och sorg med varandra.]

17 För Guds rike (kungarike) är inte mat och dryck, utan [består i] rättfärdighet och frid och glädje i den helige Ande [riket handlar inte om det yttre, utan om att ha det rätt ställt med Gud].

17 För Guds rike (kungarike) är inte mat och dryck, utan [består i] rättfärdighet och frid och glädje i den helige Ande [riket handlar inte om det yttre, utan om att ha det rätt ställt med Gud].

13 Må nu hoppets Gud fylla er med all glädje [över nåden] och frid (helhet, harmoni) i tron [när ni förtröstar på honom], så att ni överflödar i hoppet i den helige Andes kraft.

32 Då ska jag med glädje komma till er, om Gud vill, och vila ut (få ny styrka och kraft) tillsammans med er.

7 var och en [ska så, dvs. ge] precis [så mycket] som han har bestämt (föreslagit; lagt fram) i sitt hjärta (ordagrant: i hjärtat), inte utav olust (motvilja) eller tvång [som något obligatoriskt],

för Gud älskar (föredrar) en glad (beredvillig, förnöjsam; välvilligt inställd) givare.

[Här citerar Paulus fritt från den andra delen av Ords 22:8 i den grekiska översättningen Septuaginta där det står: "Gud älskar en glad man och givare". Principen om sådd och skörd och om givandets välsignelser finns också i Ords 11:24-26 och i 5 Mos 15:7-11. Paulus sammanfattning av denna "lag" har ibland förminskats till en slug investeringsstrategi där man genom att ge mycket förväntar sig en större välsignelse tillbaka för att leva gott för egen del. Om det är drivkraften blir resultatet bara ännu djupare andlig fattigdom. Paulus gör klart att Gud vill se alla sina barns behov uppfyllda. Herren lönar generositet genom att möjliggöra för ännu mer generositet.]

6 Men gudsfruktan förenad med förnöjsamhet är verkligen en stor vinst.

17 Uppmana dem som är rika i den här tidsåldern (världen) att inte vara högmodiga eller sätta sitt hopp till något så osäkert som rikedom, utan till Gud som rikligt ger oss allt att njuta av.

11 Detta [allt detta] har jag talat till (sagt) er för att min glädje ska vara i er och [för att] er glädje ska bli fullkomlig (överflödande).

[Jesus undervisade ofta väldigt praktiskt och använde för lärjungarna välkända bilder. Jesus är vinstocken, Fadern är trädgårdsmästaren och hans lärjungar är grenarna. De som samlar ihop grenarna och kastar dem i elden är troligtvis änglar, se Matt 13:41-43, 49-50. Jesus är den som står mellan Fadern och grenarna, det är i honom livet flödar. Målet är att bära frukt, se vers 2, 4, 5, 8, 16. Johannes använder samma ord för frukt som han tidigare använt för gröda i Joh 4:36. Att bära frukt handlar om människors eviga frälsning.]

[Vers 12-17 bildar ett kiastiskt mönster. Det ramas in av uppmaningen att "älska varandra", se vers 12b-13 och 17b. I vers 14 och 17a används ordet "befaller". I vers 15 och 16b är temat relationen med Fadern och centralt finns vers 16.]

11 Detta [allt detta] har jag talat till (sagt) er för att min glädje ska vara i er och [för att] er glädje ska bli fullkomlig (överflödande).

[Jesus undervisade ofta väldigt praktiskt och använde för lärjungarna välkända bilder. Jesus är vinstocken, Fadern är trädgårdsmästaren och hans lärjungar är grenarna. De som samlar ihop grenarna och kastar dem i elden är troligtvis änglar, se Matt 13:41-43, 49-50. Jesus är den som står mellan Fadern och grenarna, det är i honom livet flödar. Målet är att bära frukt, se vers 2, 4, 5, 8, 16. Johannes använder samma ord för frukt som han tidigare använt för gröda i Joh 4:36. Att bära frukt handlar om människors eviga frälsning.]

[Vers 12-17 bildar ett kiastiskt mönster. Det ramas in av uppmaningen att "älska varandra", se vers 12b-13 och 17b. I vers 14 och 17a används ordet "befaller". I vers 15 och 16b är temat relationen med Fadern och centralt finns vers 16.]

22 Nu har ni smärta (tyngd, bedrövelse),

men jag ska se er igen och då ska ni glädja er i ert hjärta,

och ingen ska ta er glädje ifrån er [Jes 66:14].

24 Hittills har ni inte begärt något i mitt namn.

Begär (fortsätt att be och fråga gång på gång) och ni ska få,

så att er glädje blir fullkomlig (kontinuerligt fylld till brädden, överflödande, ni blir kvar i glädje).

2 samtidigt som vi uteslutande [ända fram] fixerar blicken på trons upphovsman (pionjär) och fullkomnare, Jesus, som för (alt. översättning: som i stället för) [att möta] den glädje som låg framför honom uthärdade ett kors utan att bry sig om dess skam – han som också har satt sig på höger sida om Guds tron:

6 Utan tro är det omöjligt (kraftlöst, fruktlöst – gr. adunatos) att behaga [honom], för den som närmar sig Gud måste (behöver) tro att han existerar (är, finns) och att han belönar (ordagrant: blir en belönare åt) dem som hängivet söker (uthålligt och innerligt frågar efter) honom. [Jak 4:8]

[Om tro saknas, dvs. om vi inte är trofasta mot Gud och förtröstar på honom, uppstår problem – det grekiska ordet för omöjligt kan även översättas kraftlöst eller oförmöget. Det går alltså över huvud taget inte alls att glädja eller behaga honom. Gud vill att vi ska söka honom med en ivrig förväntan på hans godhet, se Jak 1:6-8.]

[Följande exempel handlar om vatten och hur Noas familj räddas undan domen. Stycket balanseras med berättelsen om hur israeliterna korsar Röda havet och räddas, se vers 29.]

3 Du har gjort folket (nationen – hebr. goj) stort (talrikt, mäktigt)

och du ger honom [folket] stor glädje.

De gläder sig inför ditt ansikte,

som man gläder sig under skördetiden,

som män fröjdar sig [dansande svänger runt och jublar – hebr. gil]

när de delar byte [efter en strid].

6 Ropa av fröjd och jubla, ni Sions [kvinnliga] invånare [anspelar på Mirjam och kvinnornas sång och dans, se 2 Mos 15:21],

för Israels Helige är stor bland (nära intill) er."

10 de som Herren (Jahveh) har friköpt ska komma tillbaka den vägen.

De ska gå in i Sion under jubelrop.

En evig glädje ska kröna dem,

glädje och lycka ska överväldiga (överraska, gripa tag i) dem,

sorg och suckan ska fly bort.

10 Herren uppfyller mig med stor glädje,

och mitt inre fröjdar sig i Gud,

för han har iklätt mig frälsningens klädnad,

och rättfärdighetens mantel.

Jag är lik en brudgum klädd med huvudklädnad,

som en brud när hon bär sina smycken.

10 Herren uppfyller mig med stor glädje,

och mitt inre fröjdar sig i Gud,

för han har iklätt mig frälsningens klädnad,

och rättfärdighetens mantel.

Jag är lik en brudgum klädd med huvudklädnad,

som en brud när hon bär sina smycken.

17 Herren (Jahveh), din Gud (Elohim) är mitt ibland (nära intill) dig,

en mäktig hjälte (krigare) som frälser (räddar, befriar).

Han jublar över dig i översvallande glädje [känner alltid stor lycka och tillfredsställelse i dig],

han är tyst [planerar] i sin kärlek,

han fröjdar sig över dig med [dans och] jubelsång (jubelrop)."

[Det hebreiska ordet charech (i den näst sista strofen) betyder att vara tyst och döv, men även att gravera in, utforma eller tänka ut. Nästa ord är be-ahavah (i sin kärlek) och den sammansatta betydelsen är inte självklar. Varför blir han tyst i sin kärlek? Skapar han något nytt som han tänker ut? Ordet för att jubla används även i Jes 12:3 (om att ösa vatten med fröjd ur frälsningens källor) och i Jer 33:11 (tillsammans med glädje, följt av rop för brudgum och brud). Båda dessa hebreiska ord handlar alltså även om bröllopsglädje!]

7 Gå (vandra din egen utstakade väg – lev ditt liv), ät ditt bröd med glädje och drick ditt vin med ett glatt hjärta, för Gud har redan accepterat (sett med nåd på) ditt arbete (det du företar dig).

12 Skapa [1 Mos 1:1] ett rent hjärta i mig, Gud (Elohim),

och förnya en ståndaktig (upprätt, stark) ande i mig. [Gör min ande motståndskraftig mot synd.]

6 Stor är hans ära på grund av din frälsning,

majestät och härlighet har du gett (tilldelat, lagt på) honom.

19 När mina oroliga tankar är många inom mig (när mitt inre är fullt av bekymmer),

då gläder din tröst [plural – Guds flera sätt att trösta] min själ.

[Ordet för oroliga tankar och bekymmer (hebr. sarafim) används bara här och i Ps 139:23. Det hebreiska verbet för att glädja (shaa) beskriver en lekfull och sprudlande glädje som ett barn har, se även Jes 11:8; 66:12; Ps 119:16, 47, 70. Roten till det hebreiska ordet för tröst (tanhum) har att göra med att andas djupt och beskriver intensiva känslor av sorg och medlidande. Det finns hopp och lindring för varje orolig tanke då Gud genom sitt mångfacetterade tröstsätt vänder sorg till glädje, se Ps 30:12.]

7 Herren (Jahveh) är min styrka (starkhet)

och min sköld,

mitt hjärta förtröstar [har alltid litat] på honom

och jag får [har alltid fått] hjälp.

Därför jublar mitt hjärta,

och med min sång vill jag tacka [med öppna händer – prisa, hylla och erkänna] honom.

28 Den rättfärdiges hopp [om en evighet med Gud och om Guds rättvisa dom] ger glädje,

däremot uppfylls inte de ogudaktigas förväntan.

23 Det ger glädje att kunna ge [ett bra konstruktivt, hjälpande] svar,

och ett ord talat i rätt tid (tillfälle) – det är välsignat.

[Ett gott råd i rätt tid välsignar både den som får och den som ger det.]

23 Det ger glädje att kunna ge [ett bra konstruktivt, hjälpande] svar,

och ett ord talat i rätt tid (tillfälle) – det är välsignat.

[Ett gott råd i rätt tid välsignar både den som får och den som ger det.]

24 Den rättfärdiges far får fröjda sig [under dans och jubel].

Den som föder ett vist (klokt) barn, ska ha sin glädje (njutning, behag) i det.

16 Var alltid glada (gläd er alltid) [över nåden; luta er i alla tider ständigt mot Gud, se Rom 12:12; Fil 4:4].

17 Be oavbrutet (utan uppehåll) [regelbundet utan att tröttna].

[Det vanligaste ordet för att be i NT (gr. proseuchomai) används här. Det beskriver ett förtroligt samtal där man utbyter önskningar, dvs. man lägger fram sina egna önskningar inför Gud, men lyssnar också in vad Gud vill genom att verka sin vilja/önskan i den troende, se Matt 6:9-10; Fil 2:13.]

18 Tacka [hela tiden Gud] i allt [i varje situation och omständighet].

För detta är nämligen Guds vilja [det han mest av allt önskar] för er i den Smorde (Messias, Kristus) Jesus.

[Den sista gruppen har fem uppmaningar. Först två negativa som varnar för cynism, följt av tre positiva. Vers 21 är ordagrant "men pröva allt".]

7 Jag säger er, det blir mer glädje i himlen över en enda syndare som omvänder sig (totalt förändrar sitt sätt att tänka och agera), än över nittionio rättfärdiga som inte behöver omvändelse."

[Jesus använder exempel från både kvinnors och mäns vardag för att förklara andliga sanningar. Direkt efter liknelsen om mannen med det förlorade fåret kommer nu en liknelse om en kvinna som söker och finner något hon förlorat. Lukas skriver för grekisktalande och använder det grekiska silvermyntet "drachmer". Det motsvarade den romerska denaren som var en arbetares dagslön.]

44 [Jesus fortsätter att undervisa lärjungarna enskilt:] "Himmelriket (himlarnas kungarike) [som finns överallt där hans vilja sker] är som en dyrbar skatt som blivit gömd i en åker. En man finner den och gömmer den igen, och i sin glädje [över upptäckten] går han och säljer allt han äger och köper den åkern."