Amizade

24  Den som ävlas att få vänner, han kommer i olycka;  men vänner finnas, mer trogna än en broder.

24  Den som ävlas att få vänner, han kommer i olycka;  men vänner finnas, mer trogna än en broder.

17  En väns kärlek består alltid.  och en broder födes till hjälp i nöden.

17  En väns kärlek består alltid.  och en broder födes till hjälp i nöden.

9  Den som skyler vad som är brutet, han vill främja kärlek,  men den som river upp gammalt, han gör vänner oense.

17  Järn giver skärpa åt järn;  så skärper den ena människan den andra.

17  Järn giver skärpa åt järn;  så skärper den ena människan den andra.

9  Salvor och rökelse göra hjärtat glatt,  ömhet hos en vän som giver välbetänkta råd.

9  Salvor och rökelse göra hjärtat glatt,  ömhet hos en vän som giver välbetänkta råd. 10  Din vän och din faders vän må du icke låta fara,  gå icke till din broders hus, när ofärd drabbar dig;  bättre är en granne som står dig nära  än broder som står dig fjärran.

10  Din vän och din faders vän må du icke låta fara,  gå icke till din broders hus, när ofärd drabbar dig;  bättre är en granne som står dig nära  än broder som står dig fjärran.

5  Bättre är öppen tillrättavisning  än kärlek som hålles fördold. 6  Vännens slag givas i trofasthet,  men ovännens kyssar till överflöd.

20  Hav din umgängelse med de visa, så varder du vis;  den som giver sig i sällskap med dårar, honom går det illa.

28  En vrång människa kommer träta åstad,  och en örontasslare gör vänner oense.

24  Giv dig icke i sällskap med den som lätt vredgas  eller i lag med en snarsticken man, 25  på det att du icke må lära dig hans vägar  och bereda en snara för ditt liv.

13 Ingen har större kärlek, än att han giver sitt liv för sina vänner.

13 Ingen har större kärlek, än att han giver sitt liv för sina vänner.

15 Jag kallar eder nu icke längre tjänare, ty tjänaren får icke veta vad hans herre gör; vänner kallar jag eder, ty allt vad jag har hört av min Fader har jag kungjort för eder.

12 Detta är mitt bud, att I skolen älska varandra, såsom jag har älskat eder.

10 Älsken varandra av hjärtat i broderlig kärlek; söken överträffa varandra i inbördes hedersbevisning.

11 Ty jag längtar efter att se eder, för att jag må kunna meddela eder någon andlig nådegåva till att styrka eder; 12 jag menar: för att jag i eder krets må tillsammans med eder få hämta hugnad ur vår gemensamma tro, eder och min.

7 Mina älskade, låtom oss älska varandra; ty kärleken är av Gud, och var och en som älskar, han är född av Gud och känner Gud.

11 Mina älskade, om Gud så har älskat oss, då äro ock vi pliktiga att älska varandra. 12 Ingen har någonsin sett Gud. Om vi älska varandra, så förbliver Gud i oss, och hans kärlek är fullkomnad i oss.

21 Och det budet hava vi från honom, att den som älskar Gud, han skall ock älska sin broder.

1

Jonatans och Davids vänskap. Sauls avund och mordiska anslag. Mikal given åt David såsom hustru.

Sedan, efter det att David hade talat ut med Saul, fäste sig Jonatans hjärta så vid Davids hjärta, att Jonatan hade honom lika kär som sitt eget liv.1 Sam. 19, 2 Och Saul tog honom till sig på den dagen och lät honom icke mer vända tillbaka till sin faders hus.1 Sam. 17, 3 Och Jonatan slöt ett förbund med David, då han nu hade honom lika kär som sitt eget liv.1 Sam. 20,16 f. 23,

3 Och Jonatan slöt ett förbund med David, då han nu hade honom lika kär som sitt eget liv.1 Sam. 20,16 f. 23,

1

David bevisar barmhärtighet mot Mefiboset.

Och David sade: »Finnes ännu någon kvar av Sauls hus, mot vilken jag kan bevisa barmhärtighet för Jonatans skull?»

16 Men Rut svarade: »Sök icke intala mig att övergiva dig och vända tillbaka ifrån dig. Ty dit du går vill ock jag gå, och där du stannar vill ock jag stanna. Ditt folk är mitt folk, och din Gud är min Gud. 17 Där du dör vill ock jag dö, och där vill jag bliva begraven. HERREN straffe mig nu och framgent, om något annat än döden kommer att skilja mig från dig.»

23 och så fullbordades det skriftens ord som säger: »Abraham trodde Gud, och det räknades honom till rättfärdighet»; och han blev kallad »Guds vän».

14  Den förtvivlade borde ju röna barmhärtighet av sin vän,  men se, man övergiver den Allsmäktiges fruktan,

4 I trolösa avfällingar, veten I då icke att världens vänskap är Guds ovänskap? Den som vill vara världens vän, han bliver alltså Guds ovän.Matt. 6:24. Joh. 15:19. 17:14. 2 Kor. 11:2. 1 Joh. 2:15.

9 Bättre är att vara två än en, ty de två få större vinning av sin möda. 10 Om någondera faller, så kan ju den andre resa upp sin medbroder. Men ve den ensamme, om han faller och icke en annan finnes, som kan resa upp honom.

10 Om någondera faller, så kan ju den andre resa upp sin medbroder. Men ve den ensamme, om han faller och icke en annan finnes, som kan resa upp honom.

12 Och om någon kan slå ned den som är ensam, så hålla dock två stånd mot angriparen. Och en tretvinnad tråd brister icke så snart.

9 Bättre är att vara två än en, ty de två få större vinning av sin möda.

1

Välsignelsen av de frommas brödragemenskap.

En vallfartssång; av David.  Se huru gott och ljuvligt det är  att bröder bo endräktigt tillsammans.

1

Välsignelsen av de frommas brödragemenskap.

En vallfartssång; av David.  Se huru gott och ljuvligt det är  att bröder bo endräktigt tillsammans. 2  Det är likt den dyrbara oljan på huvudet,      som flyter ned i skägget,  ned i Arons skägg, som flyter ned      över linningen på hans kläder. 3  Det är likt Hermons dagg, som faller ned      på Sions-bergen.  Ty där beskär HERREN välsignelse,      liv till evig tid.

6  de faderlösas fader      och änkors försvarare,  Gud i sin heliga boning,

19 'Hedra din fader och din moder' och 'Du skall älska din nästa såsom dig själv.'»

33 Faren icke vilse:  »För goda seder dåligt sällskap är fördärv.»

33 Faren icke vilse:  »För goda seder dåligt sällskap är fördärv.»