Aniversário de criança

13 För du har skapat mina njurar [mitt inre],

du sammanvävde (hebr. sachach) mig i min mors livmoder. [Job 10:11; Ps 119:73; Jes 44:24]

[Njurarna representerar det mest känsliga med livsavgörande funktion inombords. Det hebreiska ordet för att väva, vira och fläta ihop innebär att skapa ett avskärmande och täckande skydd. Betydelsen blir därför också att omgärda, inhägna, avskärma, stänga in, täcka och skydda.]

14 Jag tackar dig [med öppna händer prisar, hyllar och erkänner jag dig] för att jag med stor vördnad (innerlig respekt)

är (blev) en underbar (unik och separat) skapelse [exklusiv och särbehandlad som Guds avbild].

Underbara är dina verk,

och det vet min själ mycket väl (känner jag i högsta grad själv till; är jag verkligen intimt förtrogen med).

15 Min kropp (skelett) var inte dold för dig

när jag formades i det fördolda.

När jag flätades samman (som ett tyg broderas med olika färger) i jordens djup,

16 såg dina ögon min oformade kropp (ihoprullad, hopvikt) [inte ännu utvecklad, dvs. när jag bara var ett embryo].

Alla mina dagar var uppskrivna i din bok [livets bok, se Ps 69:29]

innan de tog form, innan någon av dem hade kommit.

17 Hur ofattbara (dyrbara)

är inte dina tankar om mig, Gud (El) [den mäktige, starke]!

Hur ofantligt stor

är inte summan av dem alla!

24 Detta är dagen som Herren (Jahveh) har gjort (då han grep in),

låt oss jubla och vara glada.

12 Lär oss antalet av våra dagar

så att vi kan få visa hjärtan.

6 Du har varit mitt stöd (du har upprätthållit mig) från moderlivet [redan innan jag föddes ända fram tills nu],

ja, du förlöste mig från moderlivet.

Min lovsång (tillbedjan, tacksägelse, glädje) är ständigt i dig.

Närhet till Gud

4 Ett [en sak] har jag begärt av Herren (Jahveh),

[bara] detta söker jag (längtar jag efter):

att få bo i Herrens (Jahvehs) hus

i alla mina livsdagar,

skåda (se; intensivt betrakta) Herrens (Jahvehs) ljuvlighet (välbehag, nåd)

och reflektera [urskiljande begrunda; betraktande söka svar] i hans tempel.

[När David skrev denna psalm var templet ännu inte byggt. Det uppfördes senare under hans son Salomos första regeringstid, se 1 Kung 6:1, 37-38. David var dock den som fick föra arken till Jerusalem, se 1 Krön 16:1; 2 Sam 6. I tabernaklet, och även senare i templet, fanns arken med nådastolen där Guds närvaro och helighet vilade. Samtidigt är Bibeln tydlig med att Gud inte bor i mänskligt byggda hus, se 1 Kung 8:27. Davids längtan är att få omgärdas och präglas av Guds närvaro och helighet, se vers 13 och Ps 28:2; 65:5; 84:5; 134:1. Ordet för ljuvlighet är hebr. noam som har en innebörd av nåd – där dess fullhet, välvillighet och välbehag betonas i kombination med favör. Det är här första gången det används, av totalt sju gånger i GT. I vers 4-6 används fyra synonymer: hus, tempel, hydda och boning.]

9 "Överlämna (rulla eller flytta över) dig åt Herren (Jahveh)!

Han får befria honom, han får rädda (rycka bort) honom

– om han nu har sådant behag (sådan kärlek) till honom."

[Ordet för "överlämna" (hebr. galal) betyder att rent bokstavligt rulla undan och flytta något. Den mer abstrakta betydelsen är att "rulla över" till någon, att överlämna sig och förtrösta, se Ps 37:5; Ords 16:3. Första gången ordet används är i 1 Mos 29:3, när Jakob vältrar undan en sten från en brunn. Att detta ovanliga ord används i denna psalm – för att beskriva förtröstan på Gud – har en intressant koppling. Samme Gud sände senare en ängel för att rulla undan stenen från graven, så att Jesu uppståndelse skulle kunna bevittnas, se Matt 28:2-5.]

10 Ja, det var du som drog mig ut ur min mors liv,

du lät mig vara trygg vid min moders bröst.

27 Jag bad om denna pojke, och Herren (Jahveh) har gett mig det jag bad honom om.

3 När jag [Salomo] själv bara var ett barn inför min far [David],

och i min mors [Batshevas] ögon hennes ömt älskade enda son,

4 då undervisade han mig och sa:

"Låt ditt hjärta få tag på (hålla fast vid) mina ord,

håll mina budord (tydliga befallningar), så du får leva [länge, väl, fri från missmod].

Glädje i Guds frid

4 Gläd er alltid i Herren [fortsätt att alltid fröjda er över nåden; luta er i alla tider ständigt mot honom].

Igen vill jag (kommer jag att) säga: Gläd er!

[Fil 3:1; Rom 12:12; 1 Thess 5:16]

[Det grekiska ordet för att glädja sig och vara glad (chairo), glädje (chara) och glädja sig tillsammans (synchairo) delar rot med ordet för nåd (charis). Roten char har en innebörd av att vara välvilligt inställd och luta sig emot. I detta brev talar Paulus om glädjen i någon form hela 16 gånger (Fil 1:4, 18, 25; 2:2, 17, 18, 28, 29; 3:1; 4:1, 4, 10). Han inleder med den glädje som produceras i och genom förbönens omsorger och avslutar med hur Gud i glädje tar emot slutresultatet (dvs. den gåva som blivit till en frukt av Paulus lydnad och omsorg) som en ljuvlig doft och ett rätt offer. Paulus både inleder och avslutar brevet med att proklamera Herrens nåd för sina trossyskon se Fil 1:2; 4:23.]

40 Pojken växte och blev stark i anden, fylld med visdom, och Guds nåd (favör, välsignelse, välbehag, glädje) var över honom.

[Kronologin kring Jesu första år utifrån Lukas och Matteus redogörelser:

- Jesus föds i Betlehem, se Luk 2:6.

- Den 8:e dagen – omskärelse och namngivning i hemmet, se Luk 2:21.

- Den 31:a dagen – Pidjon haben, återlösning av den förstfödde i templet, se Luk 2:22-23.

- Den 40:e dagen – Marias rening i templet, se Luk 2:22-23.

- De vise männens besök, se Matt 2:1-12.

- Flykten till Egypten, se Matt 2:13-15.

- Tillbaka till Nasaret i Galileen, se Matt 2:19-23.

Det är troligt att Josef och Maria är bosatta i Betlehem fram till de vise männens besök och flykten till Egypten.]

[Enlig Moses undervisning skulle varje manlig israelit fira de tre stora judiska högtiderna påsk, pingst och lövhyddohögtiden i Jerusalem, se 5 Mos 16:16. Kvinnor, äldre män, handikappade och barn under tolv år var undantagna, men många fromma kvinnor följde frivilligt med männen till dessa högtider. Detta är troligen Jesu första pilgrimsresa till Jerusalem.]