2 I min Faders hus äro många boningar; om så icke voro, skulle jag nu säga eder att jag går bort för att bereda eder rum.

1

För sångmästaren; en psalm av David. 2  Himlarna förtälja      Guds ära,  och fästet förkunnar      hans händers verk;

5  Ty din nåd är stor ända uppöver himmelen,      och din trofasthet allt upp till skyarna.

8  Vår hjälp är i HERRENS namn,  hans som har gjort himmel och jord.

25  Vem har jag i himmelen utom dig!  Och när jag har dig, då frågar jag efter intet på jorden.

1

I begynnelsen skapade Gud himmel och jord. 2 Och jorden var öde och tom, och mörker var över djupet, och Guds Ande svävade över vattnet.

6  han som bygger sin sal i himmelen  och befäster sitt valv över jorden,  han som kallar på havets vatten  och gjuter det ut över jorden --  HERREN är hans namn.

24 Eller skulle någon kunna gömma sig på ett så lönnligt ställe att jag icke skulle se honom? säger HERREN. Är jag icke den som uppfyller himmel och jord? säger HERREN.1 Kon. 8,27. Ps. 139,8. Jer. 16,17. Am. 9,2 f.

17 »Ack Herre, HERRE, du är ju den som har gjort himmel och jord genom din stora kraft och din uträckta arm. Intet är så underbart att du icke skulle förmå det,

20 Vi åter hava vårt medborgarskap i himmelen, och därifrån vänta vi ock Herren Jesus Kristus såsom Frälsare,

19 Samlen eder icke skatter på jorden, där mott och mal förstöra, och där tjuvar bryta sig in och stjäla, 20 utan samlen eder skatter i himmelen, där mott och mal icke förstöra, och där inga tjuvar bryta sig in och stjäla.

14 Då sade Jesus: »Låten barnen vara, och förmenen dem icke att komma till mig; ty himmelriket hör sådana till.»

21 Jesus svarade honom: »Vill du vara fullkomlig, så gå bort och sälj vad du äger och giv åt de fattiga; då skall du få en skatt i himmelen. Och kom sedan och följ mig.»

35 Himmel och jord skola förgås, men mina ord skola aldrig förgås.

2 Ja, haven edert sinne vänt till det som är därovan, icke till det som är på jorden.

16 Ty Herren skall själv stiga ned från himmelen, och ett maktbud skall ljuda, en överängels röst och en Guds basun. Och först skola de i Kristus döda uppstå; 17 sedan skola vi som då ännu leva och hava lämnats kvar bliva jämte dem bortryckta på skyar upp i luften, Herren till mötes; och så skola vi alltid få vara hos Herren.

2 Mina älskade, vi äro nu Guds barn, och vad vi skola bliva, det är ännu icke uppenbart. Men det veta vi, att när han en gång uppenbaras, skola vi bliva honom lika; ty då skola vi få se honom sådan han är. 3 Och var och en som har detta hopp till honom, han renar sig, likasom Han är ren.

18 Ja, Herren skall rädda mig från alla ondskans tilltag och frälsa mig till sitt himmelska rike. Honom tillhör äran i evigheternas evigheter. Amen.Matt. 6,

50 Sedan förde han dem ut till Betania; och där lyfte han upp sina händer och välsignade dem. 51 Och medan han välsignade dem, försvann han ifrån dem och blev upptagen till himmelen.

9 När han hade sagt detta, lyftes han inför deras ögon upp i höjden, och en sky tog honom bort ur deras åsyn.

12 Ty den kamp vi hava att utkämpa är en kamp icke mot kött och blod, utan mot furstar och väldigheter och världshärskare, som råda här i mörkret, mot ondskans andemakter i himlarymderna.

7 Vi hava ju icke fört något med oss till världen, just därför att vi icke kunna föra något med oss ut därifrån. 8 Hava vi föda och kläder, så må vi låta oss nöja därmed.

9  Nej, så mycket som himmelen är högre än jorden,  så mycket äro ock mina vägar högre än edra vägar  och mina tankar högre än edra tankar.

1

Allting har sin tid, och vart företag under himmelen har sin stund.

15 Också det är ett bedrövligt elände. Om han måste gå bort alldeles sådan som han kom, vad förmån har han då därav att han så mödar sig -- för vind?