Deus é amor

Deus é amor — esta é a declaração mais profunda da Bíblia sobre a natureza divina. Tudo que Deus faz nasce do amor. Quem permanece no amor permanece em Deus.

A natureza de Deus

Deus é amor. Quem permanece no amor, permanece em Deus e Deus nele. Ele nos amou primeiro com amor eterno.

Gud är kärlek

7 Mina älskade!

Låt oss (vi borde) älska varandra [osjälviskt och utgivande],

för kärleken kommer från Gud.

Den [var och en] som älskar är född av Gud

och känner [har en personlig relation med] Gud.

8 Den som inte älskar [osjälviskt och utgivande]

känner inte [har inte personligen lärt känna] Gud,

för Gud är kärlek [osjälvisk, utgivande och rättfärdig kärlek – gr. agape].

[Denna fras av Johannes – "kärlekens apostel" – återfinns bara här och i vers 16.]

1 João 4:7,8

10 Detta är kärleken (kärleken finns i detta):

inte att vi har älskat Gud, utan att han har älskat oss

och sänt sin Son som försoning för våra synder.

[Guds kärlek (gr. agape) – som är osjälvisk, utgivande och rättfärdig – har sitt ursprung i Gud själv och visar sig konkret genom att han gav sin ende Son, se Joh 3:16.]

1 João 4:10

15 Om någon bekänner [skulle instämma och säga samma sak som Guds ord] att Jesus är Guds Son,

förblir (bor) Gud [ständigt] i honom och han i Gud.

16 Och vi har [personligen] lärt känna och trott (kommit till tro; förtröstat) på den kärlek Gud har till (i, inom) oss.

Gud är kärlek [se vers 8]

och den som förblir (är kvar) [ständigt lever] i kärleken [som är osjälvisk och utgivande], han förblir i Gud och Gud förblir i honom.

1 João 4:15,16

19 Vi älskar [osjälviskt och utgivande – Gud själv, människor och hela hans skapelse, se vers 11 och 20]

därför att han först har älskat oss.

1 João 4:19

16 För så (på samma sätt) älskade [så högt värdesatte] Gud världen

att han utgav sin ende Son (ordagrant: att han gav Sonen – den Enfödde),

för att var och en som tror (litar, förtröstar) på honom

inte ska gå under (inte skulle gå förlorad), utan ha (skulle äga) evigt liv.

João 3:16

O amor de Deus revelado

Deus prova o seu amor em que Cristo morreu por nós quando ainda éramos pecadores. Seu amor é compassivo e eterno.

8 Men Gud demonstrerar (visar, bevisar, anförtror) [står gång på gång där med] sin egen kärlek [den rättfärdiga, osjälviska och utgivande kärleken] för oss genom att den Smorde (Messias, Kristus) dog för oss medan vi ännu var syndare.

Romanos 5:8

4 Men Gud – som är rik på barmhärtighet (full av medkänsla; överflödande i nåd) (gr. eleos) på grund av sin stora (obegränsade) kärlek som han älskade oss [så mycket] med, 5 fast vi var [andligt] döda genom [våra] överträdelser (snedsteg, felsteg) – gjorde oss levande tillsammans med den Smorde (Messias, Kristus). Av nåd (gr. charis) är ni frälsta!

[Gud älskar oss med en kärlek (gr. agape) som är osjälvisk, utgivande och rättfärdig och han ger sina barn av samma liv som uppväckte Jesus från de döda. På grund av Guds godhet och favör (som inte kan förtjänas), är vi räddade (befriade, helade och bevarade till ett evigt liv med honom). De grekiska verbformerna uttrycker en fullbordad handling "ni är som har blivit frälsta", se även vers 8.]

Efésios 2:4,5

15 Men du, Herre (Adonai), är en Gud (El) som är

barmhärtig (är nådig och har ett starkt känslomässigt band till oss) och ger favör (generös i nåd),

sen till vrede

och överflödar i (är rik på) nåd (omsorgsfull kärlek) och sanning.

[I denna vers finns 3 olika ord för nåd för att beskriva den så mångsidigt som möjligt. Herren både är nåd och ger nåd på alla upptänkliga sätt. Nåd och sanning (hebr. chesed ve emet) hör oskiljaktigt ihop. De presenteras alltid i samma inbördes ordning och återfinns i Guds eget vittnesbörd, se 2 Mos 34:6. Nåd utan sanning blir uddlös, medan sanning utan nåd blir obarmhärtig.]

Salmos 86:15

7 Din rättfärdighet (trofasthet)

är som de högsta bergen (Guds majestätiska berg).

Dina domar

är som det djupaste hav [outgrundligt].

Du beskyddar (bevarar, hjälper)

både människa och djur (mänskligheten och djurriket),

Herre (Jahveh).

[Vers 6-7 ramas in av Herrens namn. De två ytterligheterna som beskrivs, "himlen och molnen" och "högsta berg och djupaste hav", visar på omfattningen av Herrens trofasthet. Det finns ingen gräns på hans kärlek, se Rom 8:35-39; Ps 139:7-12. Ordvalet i vers 11, att sträcka ut din trofasta kärlek, binder fint samman denna del med psalmens avslutande bön!]