Egoísmo

Vad innebär det att följa Jesus

34 När han sedan kallat till sig folkskaran, tillsammans med sina lärjungar, sa han till dem:

"Om någon vill följa (gå bakom) mig

ska han förneka (helt tillbakavisa; säga nej till; avstå från) sig själv [sin egen agenda]

och ta upp sitt kors

och följa mig (vara/gå med mig på vägen) [bli min lärjunge].

[En Jesu lärjunge måste lämna sitt eget, vandra i Mästarens fotspår och följa hans exempel i allt – ja, även vara beredd att lida och dö för hans skull.]

31 Det andra är detta:

’Du ska älska [osjälviskt och utgivande] din nästa (din medmänniska) som dig själv.’ [3 Mos 19:18]

Det finns inga andra bud som är större än dessa."

20 nu (dessutom) lever inte längre jag [gr. ego – här betonar Paulus med eftertryck sitt eget jag, precis som i början av vers 19], utan den Smorde (Messias, Kristus) lever i mig. Och det [liv] som jag nu lever i köttet (i kroppen), lever jag genom tron från [på] Guds Son (det lever jag i Guds Sons tro) [jag får ta del av hans förtröstan], han som [osjälviskt] älskade mig och utgav sig själv för mig. [Fil 3:10; Gal 5:24; 6:14]

3 Låt ingenting ske utifrån [motiveras av] självhävdelse (rivalitet, partikäbbel, konflikt) [Fil 1:17]

och fåfänglig (tom) ära,

utan var istället ödmjuka och sätt andra högre än er själva.

24 Men jag anser inte mitt liv vara värt något för mig själv, bara jag får fullborda mitt lopp och den uppgift jag fått av Herren Jesus: att vittna om Guds nåds evangelium (det glada budskapet om Guds oförtjänta favör och kraft som finns tillgänglig).

24 Ingen ska söka sitt eget bästa,

utan den andres.

Kärlekens lov

4 Kärleken [den osjälviska, utgivande och rättfärdiga] är

tålmodig ("den sträcker sig långt"; är långlivad, fördragsam, överseende) och

mild (vänlig; visar hjälpsamhet; agerar i godhet) – [sådan är]

kärleken.

Inte avundsjuk (missunnsam; har inte en iver att tävla, jämföra; kokar inte av ilska) –

[sådan är] kärleken.

Den skryter inte (upphöjer inte sig själv; smickrar inte) [förskönar och överdriver inte].

Den är inte uppblåst (visar sig inte stolt; uppträder inte arrogant).

5 Den agerar inte opassande (osmakligt, utmanande, oförskämt).

Den söker inte sitt eget (är inte självisk).

[Insisterar inte på sin väg och sina rättigheter – kiasmens centrum.]

Den brusar inte upp (blir inte irriterad och ilsken; är inte lättstött och överkänslig).

Den kommer inte ihåg (gr. logizomai) det onda (för inte loggbok över den oförrätt och orättvisa den fått utstå).

18 Bedra inte er själva [var på er vakt så ni inte bedras av den här världens visdom]. Om någon av er tycker sig vara vis i den här världen, måste han först bli en dåre för att bli vis.

2 Må var och en av oss [separat – gr. hekas] tjäna [leva för att behaga] sin nästa (sin medmänniska) [3 Mos 19:18; Rom 13:8-9], i (in i) det som är gott och till (i riktning mot) uppbyggelse. [Paulus använder här det grekiska ordet oikodome, som rent konkret står för en byggnad eller ett hem. Innebörden i uppmaningen är att ge konstruktiv kritik och hjälp som bygger upp en människa att bli ett "hem" där Gud kan ta sin boning.]

25 Den som välsignar (en generös själ; en givmild person)

blir framgångsrik (rikt mättad; även: smord, se Ps 23:5),

och den som vederkvicker andra (släcker andras törst; frikostigt vattnar andra),

ja, han blir [själv] översköljd (vattnad; rikligt välsignad med regn) [från ovan].

[Ordet "vederkvickt" (hebr. ravah) handlar om att fylla andras behov och släcka andras törst. "Översköljd" är i grundtexten det ovanligare ordet jara, som bara går att finna här och i profetboken Hosea, där det dels beskriver fysiskt höst- och vårregn som vattnar jorden, se Hos 6:3, men också används bildligt för Guds rättfärdighet som "regnar" över Israel, se Hos 10:12. Här i Ordspråksboken antyds en skillnad både i proportion och riktning. Den som frikostigt delar med sig av lite vatten från egen brunn till andra människor vill Gud kompensera med rikliga välsignelser från ovan, speciellt genom den så nödvändiga nederbörden. De två subjekten översätts "den", även om "själ" på hebreiska är i feminin form och det i grundtexten står "han som vederkvicker". Versen innehåller andliga principer som gäller alla människor.]

2 En [oresonlig] dåre har ingen längtan efter förstånd (finner ingen glädje i att söka insikt och vishet),

han vill bara uttrycka sina egna åsikter.

36 Böj (vänd) mitt hjärta till dina stadgar (hebr. edot)

och inte till girighet.

16 För där det finns avund och själviskhet,

där finns det [också]

oordning (där råder det förvirring, anarki, tumult)

och alla slags onda (tomma, meningslösa) handlingar.

[Nu följer åtta punkter som beskriver sann vishet. Kontrasten till världslig vishet (som är demonisk och orsakar oordning, se vers 16) är stor och detta tydliggörs genom struktur och grekiska ordval. Visheten från ovan beskrivs i fin harmoni med flera allitterationer. Centralt finns sex ord som börjar med den grekiska bokstaven epsilon (ε), omgärdade av ord som börjar på bokstaven alfa (α).]