Língua

21 Tungan har makt över död och liv,

de som älskar [att bruka] den får [också] äta dess frukt.

[Vers 20 och 21 hör ihop. Frukt talar om konsekvenser, se Matt 7:17. Med tungan formar vi vårt tal och vår bekännelse, se Ords 15:3-4; Matt 12:35; Rom 10:9; Jak 3:2-12.]

2 Vi begår alla många fel. Om någon är felfri i sitt tal, är han en fullkomlig man som också kan tygla (kontrollera) hela sin kropp.

Två exempel när något litet styr något stort

3 När vi lägger [ett litet] betsel i munnen på en häst

för att den ska lyda oss

styr vi också hela dess kropp.

4 Se (tänk) också på fartygen,

som är så stora och drivs av hårda vindar,

ändå styrs de med ett litet roder dit rorsmannen vill.

5 På samma sätt är tungan en liten lem men med stora anspråk (som kan skryta över stora ting och sin makt). [Tungan är som hästens betsel eller rodret på ett skepp – den bestämmer färdriktningen.]

Ett tredje exempel visar hur något litet kan förgöra något stort

Se (tänk) på hur en liten eld kan sätta en stor skog i brand.

6 Tungan är [som] en eld,

en värld av ondska bland våra lemmar.

Den smutsar ner hela vår kropp

och sätter hela livet i brand

och får själv sin eld från Gehenna (helvetet).

7 Alla slags fyrfotadjur [där hästen som nämns i vers 3 är ett exempel], fåglar, kräldjur och vattendjur

låter sig tämjas och har blivit tämjda av människan.

8 Men tungan kan ingen människa tämja,

den är ostyrig och ond (en opålitlig ondska), full av dödligt gift.

9 Med den välsignar vi Herren och Fadern,

och med den förbannar vi människor

som är skapade till Guds avbild.

10 Från samma mun kommer välsignelse

och förbannelse.

Så får det inte vara, mina syskon (bröder och systrar i tron).

11 En källa kan väl inte [samtidigt] från samma klippöppning

ge både sött och bittert (gr. pikros) vatten? [Nej, det är omöjligt. Ordet för "bitter" är ovanligt och används bara här och i vers 14 om bitter avund.]

12 Mina syskon (bröder och systrar i tron),

ett fikonträd

kan väl inte ge (producera) oliver

eller en vinstock

fikon? [Nej, det är omöjligt.]

Inte heller kan en salt källa (saltvatten – gr. halukos) ge (producera) sött vatten.

[Dessa liknelser för tankarna till Jesu undervisning i Bergspredikan där ett äkta träd kan kännas igen på dess frukt, se Matt 7:16. Runt Döda havet fanns källor som gav salt vatten, medan det längre norrut fanns sötvattenskällor. Oliver, fikon och vindruvor är också kända frukter. Brevets läsare, som flytt från sitt hemland, kunde väl identifiera sig med dessa liknelser, se Jak 1:1.]

[Följande två stycken (Jak 3:13-18 och Jak 4:1-10), utgör brevets höjdpunkt och kiastiska centrum. Kontrasten mellan sann och falsk vishet får sitt crescendo i nästa stycke där det blir uppenbart att en kristen inte kan vara tvådelad, splittrad och kluven. Jakob använder det grekiska ordet för "två-själad" (dipsychos, se Jak 4:8). Det något ovanliga adjektivet förekommer även i inledningen till detta brev (Jak 1:8) där frågan om vishet först tas upp (Jak 1:5). I vers 17-18 expanderas ämnet i form av åtta kännetecknande punkter. Kontrasterna blir tydliga i ordvalen.]

15 Genom tålamod kan en furste (ledare) övertalas (låta sig luras, förledas – hebr. patah),

och (men) en späd tunga (ett mjukt tal) kan bryta ner det mest benhårda motstånd.

[Ordagrant står det: Genom två tålmodiga näsor förleds en furste. Verbet patah används ofta negativt att bli förledd. Är betydelsen det här, är det en varning att den mest principfasta ledare kan falla genom slug och tålmodig övertalningsförmåga. Det går även att tolka versen positivt att tålamod kan förändra en ledares onda planer, som när David skonar Saul i grottan vid Ein Gedi, se 1 Sam 24:17-23. Se även Pred 10:4]

18 Den som talar först och tänker sedan (är snabb att ge svar på tal),

hans ord skär (sticker, genomborrar) som ett svärd, men de visas tunga är helande (läkedom).

19 Läppar som talar sanning står fast för evigt,

en tunga som ljuger hörs bara för ett ögonblick.

Tungan och gudsfruktans välsignelser

19

Tungan

Där det talas många ord [i upprört tillstånd], där saknas inte synd,

men den som håller tillbaka (lägger band på, tyglar) sina läppar är vis.

28 Även en [babblande] dåre (hebr. evil) kan tas för att vara vis om han håller tyst,

den som stänger sina läppar kan tyckas vara skärpt (skarpsinnig; ha urskillningsförmåga).

26 Om någon menar sig (själv tror sig) vara from (gudfruktig) [tjäna Gud genom att på ett religiöst sätt vara observant och plikttrogen i sin tillbedjan] men inte tyglar sin tunga utan bedrar sitt hjärta, så är hans fromhet (gudstjänst) ingenting värd.

Psalm 39 – Lär mig att livet är kort

1 Till (för) ledaren. [Beskriver någon som utmärker sig – som är strålande och framstående inom sitt område. Syftar dels på föreståndaren för tempelmusiken men även på Messias, den strålande morgonstjärnan, se Upp 22:16 och inledningen till Psaltaren.]

Till (för) Jedutun. En psalm [sång ackompanjerad på strängar] av David.

[Jedutun var en av de tre stora sångledarna på Davids och Salomos tid, se 1 Krön 16:41, 42; 2 Krön 5:12. Han omnämns i tre psalmer, denna och Ps 62:1; 77:1. Det finns även en Jedutun några hundra år senare på Josias tid, se 2 Krön 35:15. Namnet kommer från ordet jada som betyder "prisa". Frasen "för Jedutun" betyder ordagrant "för lovprisning". Inom judendomen tolkas det som om det rör en viss typ av instrument som Jedutun använde. På samma sätt som olika artister förknippas med olika musikstilar idag, kan frasen indikera en speciell känsla eller stil som Jedutun och hans kör hade.]

______

ל – lamed

12 Kom, barn, lyssna på mig,

jag ska lära er vördnad för Herren (Jahveh).

[Den tolfte hebreiska bokstaven är: ל – lamed. Tecknet avbildar en herdestav eller oxpiska och symboliserar ofta undervisning. I denna vers börjar ordet "Kom" med denna bokstav och förstärker att Herren bjuder in oss att komma till honom för att få undervisning. Att inbjudan är riktad till "barn" understryker att det handlar om ödmjukhet, se Ords 4:1; Matt 18:3.]

מ – mem

13 Vem är den människa, som älskar livet,

som önskar se många dagar och ha det gott?

[Den trettonde hebreiska bokstaven är: מ – mem. Tecknet avbildar vatten och står för vatten, folk, nationer och språk. I denna vers börjar ordet "Vem" på denna bokstav. Det förstärker frågan om det finns någon bland alla människor som vill leva ett liv till fullo? Föregående vers talade om att vörda Herren (Jahveh). Denna vers visar att sann gudsfruktan inte begränsar, istället är det vägen till verklig glädje.]

פ – pe

30 Den rättfärdiges mun yttrar (hebr. hagah) vishet [lågmält upprepande],

hans tunga talar det som är rätt [kan avgöra och ta rätta juridiska beslut].

31 Hans Guds (Elohims) undervisning (hebr. Torah) finns i hans hjärta [Jer 31:33],

hans steg vacklar inte (han tappar inte fotfästet – står fast).

[Den sjuttonde hebreiska bokstaven är: פ – pe. Tecknet avbildar en mun. Symboliserar ofta tal och relationer. Här är det ordet "mun" som börjar med den bokstaven, och förstärker hur stycket handlar om att tala.]

28 Då ska min tunga berätta om (förkunna; begrunda – hebr. hagah) din rättfärdighet

och prisa dig hela dagen lång!

4 För inget ord (hebr. milah) har formats på min tunga,

utan att du, Herre (Jahveh), vet om (känner till) det.

2 Herre (Jahveh), rädda (ryck bort) min själ (mitt jag, mitt liv) från ljugande (lögnaktiga) läppar,

från en bedräglig (falsk, vilseledande) tunga.

3 Alla ljuger för varandra,

med insmickrande ("halt") tal (läppar),

och med ett dubbelt hjärta talar de (inkonsekvent, ombytligt, opålitligt).

[Ordagrant "med ett hjärta och ett hjärta", vilket är motsatsen till "ett hjärta", se Jer 32:39; Hes 11:19. Jakob använder ett liknande ord "två-själad" för någon som kastas hit och dit mellan tro och otro, i sitt brev, se Jak 1:7-8. Ett brev som också tar upp lögn och tungans makt, se Jak 1:26; 3:5; 3:8-9.]

4 Låt Herren tysta (utplåna) alla smickrande ("hala") läppar,

den tunga som talar stora (vidlyftiga, skrytande) ord.

9 Jag skulle skynda till min tillflyktsort,

bort från stormvinden och ovädret.

9 Därför har också (av den orsaken har) Gud upphöjt honom [till den högsta positionen]

och gett honom namnet över varje namn,

10 för att, i Jesu namn, varje knä ska böjas,

i himlarna, på jorden och under jorden,

11 för att varje tunga ska bekänna (öppet erkänna, säga samma sak som Gud)

att Jesus den Smorde (Messias, Kristus) är Herren [Rom 10:9],

till ära för Gud Fadern.

______

Kärlek och de andliga gåvorna

1 Om jag talar människors språk, och [ja även] änglars,

men inte också har kärlek [som är osjälvisk och utgivande],

så har jag blivit som ekande brons eller en skrällande cymbal.

[Lika öronbedövande låter mitt kärlekslösa tal i Guds och människors öron. Korint var känd för sitt bronshantverk. I verkstäderna längs med gatorna slog hantverkarna på metallen när de formade kärl och hantverk. Paulus hade bott 18 månader i Korint, se Apg 18:11, och kände väl till detta bullrande oljud.]

36 Men jag säger er, på domens dag ska människorna ge räkenskap (redovisa) för varje fruktlöst (tomt, meningslöst) ord de talat. 37 För efter dina ord ska du bli rättfärdig, och efter dina ord ska du bli fördömd (dömas skyldig)."

5 Men Herren steg ner för att se staden och tornet som människorna hade börjat bygga. 6 Herren sa: "Folket är helt enat och de talar alla ett och samma språk. Detta är bara början på vad de kommer att göra [som går emot min vilja]. Ingenting de beslutar sig för att göra kommer att vara omöjligt för dem. [Det finns inga gränser för hur långt de kommer att fortsätta i sin synd.] 7 Kom, låt oss gå ner och förvirra (röra ihop) deras språk så att de inte förstår varandra." [Resultatet av enhet som utelämnar Gud är förvirring.]

8 Så spridde Herren (Jahveh) människorna över hela jorden, och de slutade att bygga staden. 9 Därför fick den namnet Babel, eftersom det var där Herren (Jahveh) förvirrade jordens [gemensamma] språk till ett obegripligt "babbel", och därifrån spridde Herren (Jahveh) ut människorna över hela jorden. [Hebr. bavel betyder att "förvirra" och är snarlikt det babyloniska ordet babilu som betyder "porten till Gud". Vårt svenska ord "babbel" kommer just från detta ord.]

[Här kommer en ny "toledot-enhet" som formar den sjätte litterära enheten (av tolv) i Första Moseboken.]