13 Att frukta HERREN är att hata det onda; ja, högfärd, högmod, en ond vandel och en ränkfull mun, det hatar jag.

10 I som älsken HERREN, haten det onda. Han bevarar sina frommas själar, ur de ogudaktigas hand räddar han dem.

14 Avhåll då din tunga från det som är ont och dina läppar från att tala svek.

133 Gör mina steg fasta genom ditt tal, och låt ingen orätt varda mig övermäktig.

16 tvån eder då, och renen eder. Skaffen edert onda väsende bort ifrån mina ögon. Hören upp att göra, vad ont är.

7 Håll dig icke själv för vis; frukta HERREN, och fly det onda.8 Det skall vara ett hälsomedel för din kropp och en vederkvickelse för benen däri.

21 Låt dig icke övervinnas av det onda, utan övervinn det onda med det goda.

9 Eder kärlek vare utan skrymtan; avskyn det onda, hållen fast vid det goda.

17 Men jag förmanar eder, mina bröder, att hava akt på dem som vålla tvedräkt och kunna bliva eder till fall, i strid med den lära som I haven inhämtat; dragen eder ifrån dem.

5 Och ljuset lyser i mörkret, och mörkret har icke fått makt därmed.

15 Sen till, att ingen vedergäller någon med ont för ont; faren fastmer alltid efter att göra vad gott är mot varandra och mot var man.

21 men pröven allt, behållen vad gott är,22 avhållen eder från allt ont, av vad slag det vara må.

13 och inled oss icke i frestelse, utan fräls oss ifrån ondo.'

15 Jag beder icke att du skall taga dem bort ur världen, utan att du skall bevara dem från det onda.

7 HERREN skall bevara dig för allt ont, han skall bevara din själ.8 HERREN skall bevara din utgång och din ingång, från nu och till evig tid.

18 Ja, Herren skall rädda mig från alla ondskans tilltag och frälsa mig till sitt himmelska rike. Honom tillhör äran i evigheternas evigheter. Amen.

11 Ikläden eder hela Guds vapenrustning, så att I kunnen hålla stånd emot djävulens listiga angrepp.

12 Ty den kamp vi hava att utkämpa är en kamp icke mot kött och blod, utan mot furstar och väldigheter och världshärskare, som råda här i mörkret, mot ondskans andemakter i himlarymderna.

26 »Vredgens, men synden icke»; låten icke solen gå ned över eder vrede,27 och given icke djävulen något tillfälle.

20 I tänkten ont mot mig, men Gud har tänkt det till godo, för att låta det ske, som nu har skett, och så behålla mycket folk vid liv.

21 I som genom honom tron på Gud, vilken uppväckte honom från de döda och gav honom härlighet, så att eder tro nu ock kan vara ett hopp till Gud.

9 Var och en som så går framåt, att han icke förbliver i Kristi lära, han har icke Gud; den som förbliver i den läran, han har både Fadern och Sonen.

20 Och han tillade: »Vad som går ut ifrån människan, detta är det som orenar människan.21 Ty inifrån, från människornas hjärtan, utgå deras onda tankar, otukt, tjuveri, mord,22 äktenskapsbrott, girighet, ondska, svek, lösaktighet, avund, hädelse, övermod, oförsynt väsende.23 Allt detta onda går inifrån ut, och det orenar människan.»

12 Hat uppväcker trätor, men kärlek skyler allt som är brutet.

9 Så sade ju HERREN Sebaot: »Dömen rätta domar, och bevisen varandra kärlek och barmhärtighet.10 Förtrycken icke änkan och den faderlöse, främlingen och den fattige, och tänken icke i edra hjärtan ut ont mot varandra.»