Misericórdia
A misericórdia de Deus é eterna e inesgotável. Ele se compadece dos que sofrem, perdoa os arrependidos e derrama graça sobre os que não merecem. Grande é a sua fidelidade.
A misericórdia de Deus
Quem é Deus como tu, que perdoa a iniquidade? Ele se deleita em ter misericórdia e não retém a ira para sempre.
Vem är en Gud som du,
som förlåter skuld
och inte tillräknar synd
hos dem som är kvar
av din arvedel?
Han håller inte kvar sin vrede
för evigt,
för han har sin glädje i nåd.
Bön om syndernas förlåtelse
För körledaren. En psalm av David, när profeten Natan kom till honom efter att han gått in till Bat-Seba.
Tänk på din barmhärtighet
och din nåd, Herre,
för de är av evighet.
Tänk inte på min ungdoms synder
och brott,
utan tänk på mig efter din nåd,
för din godhets skull, Herre.
Bön i djupaste nöd
En pilgrimssång.
Ur djupen ropar jag
till dig, Herre.
Herre, hör min röst,
låt dina öron lyssna
till mina rop om nåd!
Jag döljer inte din rättfärdighet
i mitt hjärta,
jag talar om din trofasthet
och din frälsning.
Jag gömmer inte
din nåd och din sanning
för den stora församlingen.
Ja, godhet och nåd ska följa mig
i alla mina livsdagar,
och jag ska bo iHerrens hus
för alltid.
Så som en far förbarmar sig
över barnen,
så förbarmar sig Herren
över dem som vördar honom,
Graça e perdão
Onde o pecado abundou, superabundou a graça. Deus convida todos ao arrependimento e promete perdão total aos que confessam.
Men syndafallet kan inte jämföras med nåden. För om de många dog genom en endas fall, så har Guds nåd och gåva så mycket mer överflödat till de många genom en enda människas nåd, Jesu Kristi nåd.
Hur är det då? Ska vi synda, eftersom vi inte står under lagen utan under nåden? Verkligen inte!
Men Gud som är rik på barmhärtighet har älskat oss med så stor kärlek, även när vi ännu var döda genom våra överträdelser, att han har gjort oss levande med Kristus. Av nåd är ni frälsta!
men han svarade mig: "Min nåd är nog för dig, för min kraft fullkomnas i svaghet."
Därför vill jag hellre berömma mig av min svaghet, för att Kristi kraft ska vila över mig.
Den som döljer sina brott
går det inte väl,
den som bekänner och överger dem
får barmhärtighet.
Den ogudaktige ska lämna sin väg,
den orättfärdige sina tankar
och vända om till Herren,
så ska han förbarma sig
över honom,
och till vår Gud,
för han vill gärna förlåta.
Därför väntar Herren
på att få visa er nåd,
därför är han upphöjd
för att visa er barmhärtighet,
för Herren är en domens Gud.
Saliga är alla som väntar
på honom.
Misericórdia e compaixão
Misericórdia quero e não sacrifício. Deus nos chama a ser misericordiosos como Ele é, perdoando e acolhendo o próximo.
Gå och lär er vad detta betyder: Jag vill se barmhärtighet och inte offer. Jag har inte kommit för att kalla rättfärdiga, utan syndare."
Den obarmhärtige tjänaren
Då kom Petrus fram och frågade Jesus: "Herre, hur många gånger ska min broder kunna synda mot mig och få min förlåtelse? Upp till sju gånger?" Jesus sade till honom: "Jag säger dig: Inte sju gånger utan sjuttio gånger sju.
För om ni förlåter människorna deras överträdelser, ska er himmelske Far också förlåta er.
Men du som är rik
på barmhärtighet
gjorde inte slut på dem
och övergav dem inte,
för du är en nådig
och barmhärtig Gud.
Det går väl för den
som är barmhärtig och lånar ut,
som sköter sina saker
med rättfärdighet.
och låt Herren vår Guds ljuvlighet
vila över oss.
Ge oss framgång
med våra händers verk,
ja, ge framgång
åt våra händers verk.
Acessar a misericórdia
Cheguemos com confiança ao trono da graça. Ali encontramos misericórdia e graça para socorro no tempo oportuno.
Låt oss därför frimodigt gå fram till nådens tron för att få barmhärtighet och finna nåd till hjälp i rätt tid.
Den andliga gudstjänsten
Därför uppmanar jag er, bröder, vid Guds barmhärtighet, att frambära era kroppar som ett levande och heligt offer som behagar Gud – er andliga gudstjänst.
Så älskade Gud världen att han utgav sin enfödde Son, för att var och en som tror på honom inte ska gå förlorad utan ha evigt liv.
Ni har ju fått nåden att inte bara tro på Kristus utan också att lida för hans skull,
Hiskias påskhögtid
Hiskia sände ut bud till hela Israel och Juda och skrev också brev till Efraim och Manasse att de skulle komma till Herrens hus i Jerusalem för att fira Herrens, Israels Guds, påsk.
Kungen och hans furstar och hela församlingen i Jerusalem enades om att hålla påskhögtiden i andra månaden. De kunde nämligen inte fira den genast, eftersom prästerna ännu inte hade helgat sig i tillräckligt antal och folket inte var samlat i Jerusalem. Därför tycktes det kungen och hela församlingen rätt att göra på det sättet. Och de beslöt att ropa ut i hela Israel, från Beer-Sheba ända till Dan, att man skulle komma och fira Herrens, Israels Guds, påsk i Jerusalem. De flesta hade nämligen inte firat den så som det var föreskrivet.
Ilbuden gav sig av med breven från kungen och hans furstar, och de drog genom hela Israel och Juda enligt kungens befallning. De sade: "Ni Israels barn, vänd om till Herren, Abrahams, Isaks och Israels Gud. Då ska han vända om till den rest av er som har räddats från de assyriska kungarnas hand. Och var inte som era fäder och bröder, som var trolösa mot Herren, sina fäders Gud, så att han utlämnade dem åt ödeläggelse, som ni själva har sett. Var alltså nu inte hårdnackade som era fäder, utan räck Herren er hand och kom till hans helgedom som han har helgat för evig tid, och tjäna Herren er Gud, så ska hans brinnande vrede vändas från er. För om ni vänder om till Herren ska era bröder och era barn finna barmhärtighet hos dem som håller dem fångna, så att de får vända tillbaka till detta land. Herren er Gud är nådig och barmhärtig, och han ska inte vända sitt ansikte från er när ni vänder om till honom."
Ilbuden for från stad till stad i Efraims och Manasses land och ända till Sebulon. Men man skrattade åt dem och hånade dem. Men det fanns några i Asher, Manasse och Sebulon som ödmjukade sig och kom till Jerusalem. Också i Juda verkade Guds hand, så att han gav dem alla ett enigt hjärta till att göra vad kungen och furstarna hade befallt i kraft av Herrens ord.
Mycket folk, en stor församling, kom samman i Jerusalem för att fira det osyrade brödets högtid i andra månaden. De stod upp och röjde bort de altaren som fanns i Jerusalem. De tog också bort alla rökelsealtaren och kastade dem i Kidrons dal. Och på fjortonde dagen i andra månaden slaktade de påskalammet.
Prästerna och leviterna, som nu skämdes och därför hade helgat sig, förde vid högtiden fram brännoffer till Herrens hus. De inställde sig till tjänstgöring på sina platser, så som det var föreskrivet för dem i gudsmannen Moses lag. Prästerna stänkte med blodet, som de hade tagit emot av leviterna.
Det fanns nämligen många i församlingen som inte hade helgat sig. Därför måste leviterna slakta påskalammen för alla som inte var rena så att de kunde helga dem åt Herren. Det var en stor del av folket, många från Efraim och Manasse, Isaskar och Sebulon, som inte hade renat sig utan åt påskalammet på annat sätt än som var föreskrivet. Men Hiskia hade bett för dem och sagt: "Må Herren, den gode, förlåta var och en som har vänt sitt hjärta till att söka Herren Gud, sina fäders Gud, även om han inte är ren efter helgedomens ordning." Och Herren hörde Hiskia och helade folket.
De av Israels barn som befann sig i Jerusalem firade så det osyrade brödets högtid med stor glädje i sju dagar. Varje dag prisade leviterna och prästerna Herren med mäktigt ljudande instrument till Herrens ära. Hiskia talade vänligt till alla de leviter som hade god insikt i Herrens tjänst. Och de åt av högtidsoffren under de sju dagarna, samtidigt som de offrade gemenskapsoffer och tackade Herren, sina fäders Gud. Hela församlingen enades om att fira högtid i ytterligare sju dagar, och man firade högtid med glädje också under de sju dagarna.
Hiskia, Juda kung, hade som offergåva gett församlingen 1 000 tjurar och 7 000 djur av småboskapen, och furstarna hade som offergåva gett 1 000 tjurar och 10 000 djur av småboskapen. Och ett stort antal präster helgade sig. Hela Juda församling gladde sig med prästerna och leviterna, och det gjorde också hela den församling som hade kommit från Israel, liksom de främlingar som hade kommit från Israels land eller som bodde i Juda. Glädjen var stor i Jerusalem, för sedan Israels kung Salomos, Davids sons, tid hade inget liknande hänt i Jerusalem. Prästerna och leviterna stod upp och välsignade folket, och deras röst blev hörd, och deras bön kom till hans heliga boning, till himlen.
Juda och Israels otrohet
Han sade:
Om en man skiljer sig
från sin hustru
och hon går ifrån honom
och blir en annan mans hustru,
får han då komma tillbaka
till henne?
Skulle inte då landet bli orenat?
Du har bedrivit otukt
med många älskare,
och nu kommer du tillbaka till mig?
säger Herren.
Lyft blicken mot de kala höjderna
och se: Var har du inte
blivit skändad?
Vid vägarna satt du
och väntade på dem
som en arab i öknen.
Du orenade landet
med din otukt och din ondska.
Därför hölls regnskurarna tillbaka
och inget vårregn föll.
Men du hade
en äktenskapsbryterskas panna
och ville inte skämmas.
Ändå har du nu ropat till mig:
"Min Far!
Du är min ungdoms vän!"
"Kan han då vara vred för evigt
och hålla fast vid sin vrede
för alltid?"
Så talade du och gjorde
allt ont du kunde.
Kallelse till omvändelse
I kung Josias tid sade Herren till mig: Har du sett vad det avfälliga Israel har gjort? Hon gick upp på alla höga berg och bort under alla gröna träd och bedrev otukt. Jag tänkte att hon skulle vända tillbaka till mig när hon hade gjort allt detta. Men hon vände inte tillbaka.
Hennes otrogna syster Juda såg det. Och jag såg att fastän jag hade skilt mig från det avfälliga Israel och gett henne skilsmässobrev på grund av hennes äktenskapsbrott, så skrämdes ändå inte hennes otrogna syster Juda av det. Hon gick också bort och bedrev otukt, hon orenade landet med sin lättsinniga otukt och begick äktenskapsbrott med sten och trä. Och trots allt detta vände hennes otrogna syster Juda inte tillbaka till mig av hela sitt hjärta, utan bara i hyckleri, säger Herren.
Herren sade till mig: Det avfälliga Israel har visat sig mer rättfärdigt än det otrogna Juda. Gå norrut och predika: Vänd om Israel, du avfälliga, säger Herren. Då ska jag inte längre se på er med ovilja, för jag är nådig, säger Herren, och ska inte vara vred för evigt.
Bekänn nu din missgärning, att du har avfallit från Herren din Gud och löpt hit och dit efter främmande gudar under alla gröna träd. Du har inte lyssnat till min röst, säger Herren.
Vänd om, ni avfälliga barn, säger Herren, för jag är er rätte herre. Och jag ska hämta er, en från varje stad och två från varje släkt, och föra er till Sion. Jag ska ge er herdar efter mitt hjärta, och de ska föra er i bet med förstånd och insikt.
När ni på den tiden förökar er och blir fruktsamma i landet, säger Herren, då ska man inte tala om Herrens förbundsark mer eller tänka på den. Man ska inte komma ihåg den eller sakna den, och man ska inte göra någon ny. På den tiden ska man kalla Jerusalem "Herrens tron", och alla hednafolk ska samlas där för att ära Herrens namn i Jerusalem. Och de ska inte mer följa sina onda och hårda hjärtan. På den tiden ska Juda hus gå till Israels hus, och tillsammans ska de komma från landet i norr till det land som jag gav era fäder till arvedel.
Jag sade:
Vilken plats ska jag inte låta dig
få bland barnen,
och vilket ljuvligt land
ska jag inte ge dig,
den allra härligaste arvedel
bland folken.
Och jag sade:
Då ska ni kalla mig Far
och inte vända er bort
från mig mer.
Men som när en hustru
är otrogen mot sin man,
så har ni, Israels hus,
varit otrogna mot mig,
säger Herren.
Därför hörs rop på de kala höjderna,
gråt och böner från Israels barn,
för de har gått på villovägar
och glömt Herren sin Gud.
Vänd om, ni avfälliga barn!
Jag ska bota er från er otrohet.
"Se, vi kommer till dig,
för du är Herren vår Gud.
Ja, falskt var vårt hopp
till höjderna,
vårt larm på bergen.
Ja, hos Herren vår Gud
finns frälsning för Israel.
Men allt ifrån vår ungdom
har skammens gud förtärt
frukten av våra fäders arbete,
deras får och kor,
deras söner och döttrar.
Låt oss nu ligga här i vår skam
och låt vanära täcka oss,
för vi har syndat
mot Herren vår Gud,
vi och våra fäder,
från vår ungdom ända till i dag.
Vi har inte lyssnat
till Herren vår Guds röst."