Obediência aos pais

5) Hedra din far och din mor

12 Hedra (värdera högt, visa vördnad och respekt för) din far och din mor. Då ska du få leva länge i det land som Herren (Jahveh) din Gud (Elohim) ska ge dig.

[Detta bud har både att göra med vördnad för Gud och vördnad för människor. För små barn är föräldrarna deras "gud". Ett barn lär sig att vörda Gud genom att vörda sina föräldrar. Genom livet förändras betydelsen av att "vörda sina föräldrar". För ett litet barn är att vörda att lyda, som vuxen att ha en jämlik relation och när föräldrarna blir äldre att ta hand om dem.]

5) Hedra din far och din mor

16 Hedra (värdesätt, högakta, respektera) din far och din mor som Herren din Gud (Jahveh Elohim) befallt dig, för att dina dagar ska bli många och det ska gå dig väl (bra) i det land (ordagrant: "på/över den mark") som Herren din Gud (Jahveh Elohim) gett dig.

[Det är föräldrarnas uppgift, inte de religiösa ledarnas, att föra vidare Guds undervisning till nästa generation. Detta bud har både att göra med vördnad för Gud och vördnad för människor (och är placerat centralt). För ett barn är deras föräldrar som en gud. Genom att respektera sina föräldrar, som ett barn kan se, lär det sig att respektera Gud som de inte kan se. Barnet ser också hur föräldrarna står under sin Fader i himlarna som de lyder. Genom detta lär sig barnet också gudsfruktan. Den sista delen "i det land..." finns inte med i 2 Mos 20:12, och refereras inte heller i Ef 6:2.]

4 Gud har ju sagt [i ett av de tio budorden, se 2 Mos 20:12; 5 Mos 5:16]:

’Hedra (värdesätt, respektera) din far och din mor,’

och [där överträdelsen av detta bud enligt 2 Mos 21:17 är]:

’Den som smädar (förbannar) sin far eller mor ska döden dö.’

Barn och föräldrar

1 Barn, lyd era föräldrar i Herren, för detta är rätt.

2 "Hedra (värdesätt, högakta, respektera) din far och din mor."

[Citat från 2 Mos 20:12 och 5 Mos 5:16.]

Detta är det första (främsta, viktigaste) budet med ett löfte:

3 "så att det går dig väl (ska gå bra för dig),

och du får leva länge på jorden." [2 Mos 20:12; 5 Mos 5:16]

4 Och fäder [föräldrar, pluralformen syftar ibland på båda föräldrarna, se Heb 11:23], reta inte upp (provocera inte) era barn [så att de rasar inombords], utan uppfostra dem i stället i Herrens disciplin (träning, tuktan) och förmaning (tillrättavisning) [så att de mognar och tränas att ta emot råd och vägledning.]

[Paulus uppmanar föräldrar att inte provocera fram känslor av agg eller vrede (gr. parorgizo) hos sina barn. En förälder ska inte hyckla, agera orimligt eller falskt. Allt sådant kan krossa barnets hjärta, se Kol 3:21.]

[Slaveriet var utbrett i Romarriket. Vid den tiden Paulus skriver sina brev var troligtvis hälften av befolkningen slavar. I församlingen fanns slavar och välbärgade familjer som hade slavar. Ett sådant exempel är Filemon i Kolossai. I Filemonbrevet, som skrevs och skickades samtidigt med detta brev, uppmanar Paulus honom att ta emot en förrymd slav som kommit till tro. Han är inte bara en slav, utan nu också en älskad broder, se Filemon 1:16. I Kolosserbrevet, som även det skrivs samtidigt som Efesierbrevet, skriver Paulus att i den nya skapelsen finns inte längre slav eller fri, se Kol 3:11. Vad innebar det uttalandet i en församling som växte och bestod av både slavar och fria? Även om tiderna har förändrats gäller principerna i detta stycke även arbetstagare och arbetsgivare i vårt västerländska samhälle.

Det är anmärkningsvärt att det inte finns något uttryckligt förbud mot slaveri i Bibeln. Paulus uppmanar slavar att bli fria på laglig väg om den möjligheten ges, se 1 Kor 7:21-24. Evangeliet omkullkastar inte sociala institutioner genom revolution, däremot har slaveriet avskaffats överallt där evangeliet har gått fram. Evangeliet förändrar människors hjärtan, vilket i sin tur förändrar samhället.]

Barn och föräldrar

20 Barn, lyd era föräldrar i allt, för det är behagligt i Herren.

[Frasen "i Herren", som också finns i vers 18, är viktig och indikerar att ett barn inte blint ska lyda i allt om det går emot Herrens ord, se Apg 5:29.]

Lyssna på undervisning

8 Min son (mitt barn, min vän), lyssna på tillrättavisning från din far,

förkasta (överge) inte din mors undervisning (instruktioner – hebr. Torah).

9 För de är som en skön krans (ordagrant: "krans nåd/favör" – hebr. livja chen) på ditt huvud [Ords 4:9],

och som en kedja runt din hals [symbol på ära och framgång].

Varning för äktenskapsbrott

20 Min son (mitt barn, min vän), bevara din fars bud (tydliga befallningar – hebr. mitsvah) [givna från Gud]

och förkasta (lämna, överge) inte din mors undervisning (hebr. Torah) [från Guds ord].

21 Bind dem ständigt (kontinuerligt, gång på gång) runt ditt hjärta,

och knyt dem runt din hals.

22 När du går,

ska de [orden från dina föräldrars Gud] leda dig;

när du sover

ska de vaka över (skydda, bevara) dig;

när du vaknar

ska de tala till dig [få dig att begrunda, tänka och reflektera över dem].

23 För budordet (hebr. mitsvah) är en lykta [oljelampa], och undervisningen (hebr. torah) ett ljus,

och förmanande tillrättavisning (tuktan som leder till disciplin, ordning och lydnad) är vägen till livet.

[Den judiska traditionen har identifierat 613 mitzvot (plural av mitsvah) i Torah – de fem Moseböckerna. Ordet Torah används också allmänt om undervisning och innefattar hela GT.]

Ditt liv står på spel

1 Lyssna, mina söner (barn, vänner), till er fars förmaning (instruktion),

lyssna uppmärksamt så att ni kan lära er insikt (förstånd, urskillningsförmåga i andliga frågor).

2 För jag ger er god lärdom (goda doktriner),

lämna (överge) inte min undervisning (instruktioner – hebr. Torah).

3 När jag [Salomo] själv bara var ett barn inför min far [David],

och i min mors [Batshevas] ögon hennes ömt älskade enda son,

4 då undervisade han mig och sa:

"Låt ditt hjärta få tag på (hålla fast vid) mina ord,

håll mina budord (tydliga befallningar), så du får leva [länge, väl, fri från missmod].

5 Införskaffa (sök, förvärva) vishet, införskaffa förstånd (urskillningsförmåga).

Glöm inte och vänd dig inte bort från min muns ord.

6 Överge inte visheten, hon ska bevara (försvara, skydda) dig, älska henne,

och hon ska skydda dig.

Vandra med de visa

1 En vis son tar till sig sin fars korrigering (tuktan, tillrättavisning, justering),

men en dåre lyssnar inte ens på tillrättavisning.

6 Fostra (invig, initiera, träna, instruera) ynglingen (hebr. naar) med din mun [dvs. genom att samtala] om hans [individuella] vägval

[resonera tillsammans med den unge om vikten av goda vanor och att gå på Guds "smala" vägar]

så viker han inte av från det (det goda sättet) när han är gammal (vuxen, äldre).

[Ordet för yngling (hebr. naar) kan syfta på ett litet barn (1 Sam 1:24), men den vanliga betydelsen är en yngling i åldern 14-17 år, se 1 Mos 22:12; 37:2; 34:19. Ordet kommer från en rot med innebörden att "skaka sig fri" och beskriver tonårstiden då ett barn blir en egen individ. Ordet för fostra, vänja och träna är ovanligt och används också om att inviga ett hus, se 5 Mos 20:5; 1 Kung 8:63. Här blir betydelsen att tidigt inviga den unge i det Gud initierat och förberett för honom. Väg (hebr. derech) är i singular, vilket också visar på att visa den unge på sin egen unika livsväg. Versens inledning kan även översättas: "Gör vägen smal för ynglingen". Den nyansen ger ännu ett djup i betydelsen, med tanke på Jesu undervisning om den breda vägen till fördärvet och den smala vägen som leder till livet, se Matt 7:14.]

15 Bestraffning och tillrättavisning ger vishet,

men en yngling (tonåring) lämnat till sig själv [utan uppfostran och tillsyn] drar skam över sin mor.

26 En son som utövar våld mot sin far och driver bort sin mor,

han ger [föräldrarna] skam och drar vanära (förbannelse) över sig själv.

17 Ögat som hånar sin far

och föraktar att lyda sin mor

ska dalens korpar hacka ut,

och de unga örnarna ska sluka det.

Personskada – våld i hemmet

15 Och den som slår sin far eller sin mor, ska med säkerhet dödas.

En rebellisk son

18 Om en man har en uppstudsig och rebellisk son som inte vill lyssna på sin fars röst och på sin mors röst [båda föräldrarnas röster], och som inte vill lyssna på dem, trots att de tuktar (fostrar, tyglar; är stränga mot) honom, 19 då ska hans far och hans mor ta tag i honom och föra ut honom till de äldste i staden och till dess port (den offentliga platsen i staden) [2 Mos 21:15; 3 Mos 20:9]. 20 De ska säga till stadens äldste: "Detta är vår uppstudsiga och rebelliska son, han lyssnar inte på vår röst. Han är en frossare och en drinkare." [Exakt samma ord som används i Ords 23:20-22.] 21 Och stadens alla män ska stena honom med stenar så att han dör. Så ska du ta bort ondskan från din mitt och hela Israel ska höra detta och frukta (ta varning).

[Efter ett stycke som har handlat om dödsstraff, se vers 18-21, följer nu instruktioner att behandla kroppen med respekt.]

20 Den som förbannar sin far eller sin mor,

hans lampa (ande, liv) ska slockna i djupaste mörker (ordagrant "i mörkrets ögonsten", i den mörkaste delen av pupillen, helt omringad av mörker).

7 När [andra handskrifter: om – i grekiskan skiljer bara en bokstav] ni håller ut [ända fram till slutmålet] under fostran (disciplinering, tuktan) – [tänk på att] Gud behandlar er som söner. För vilken son blir inte fostrad av sin far?

Vem är en verklig änka?

4 Men om en änka har barn eller barnbarn, ska dessa först och främst lära sig att visa respekt för sin egen familj och ge tillbaka vad de är skyldiga sina föräldrar, för detta är [gott, rätt och] välbehagligt inför Gud.