Pular para o conteúdo
Publicidade

As 10 parábolas mais importantes de Jesus

Por Bíblia Online  - 

Jesus ensinou lições profundas por meio de parábolas, histórias curtas e simbólicas que comunicam verdades espirituais. Cada parábola tem um significado especial e atemporal, revelando o caráter de Deus e ensinando como viver como cristãos. Aqui estão 10 das parábolas mais marcantes e suas lições:

1. Parábola do Semeador (Mateus 13:3-9)

Kamatɨhu Jisas nurɨŋ tɨhi kuyu sambɨ ambavarata, nɨmavami, Indarɨmara. Kru mumɨŋga wit kɨrɨs kɨvayɨ sisɨvɨrɨman vata umi. Kamata kɨva hañɨ sisɨvata uhihi muvɨra kɨndɨmbatɨyɨ mɨŋgaramahu kava pata ñamu. Muvɨra pɨrɨ tɨmba naŋga vɨrañɨ mɨŋgaramamu. Pɨrɨ kandɨhaŋu simbɨyɨ simbɨyɨ kɨrɨ hambu tɨmba naŋga. Kamataharɨm wit kɨrɨs kandɨhaŋɨnɨŋ pɨrɨ kandɨhaŋu mɨŋgaramata sarɨwayɨ tɨmɨravaramu. Hara kundur ha kavarahi pɨrɨhumbañɨ mamɨŋgumi. Harɨm ina kɨrahɨmuhi sahata kɨmumbɨramu. Ara wit kɨrɨs muvɨra siki punzɨmbunzɨ ñiŋgiñɨ mɨŋgaramamu. Kamatɨhu siki punzɨ naŋga haŋɨnɨŋ tɨmɨrata wit haŋɨnɨŋ tarɨŋgumu. Hara wit kɨrɨs muvɨra pɨrɨ aviyɨ mɨŋgaramata tɨmɨrata kandɨ tamamu. Muvɨra 100, muvɨra 60, muvɨra 30 tɨndɨ tamamu. Kru kɨnzɨhi naŋga hama, kuyu nɨŋandɨhin mɨŋatamamaŋgarata indarɨm, vami.

A parábola do semeador fala sobre a receptividade das pessoas à Palavra de Deus. Cada tipo de solo representa diferentes maneiras de receber e aplicar o Evangelho em nossas vidas. Somente um coração fértil e comprometido pode dar frutos espirituais abundantes.

2. O Bom Samaritano (Lucas 10:25-37)

Essa parábola nos ensina sobre o amor ao próximo, independentemente de raça ou religião. O samaritano ajudou um desconhecido, mostrando que a verdadeira fé se revela no amor ao próximo.

3. A Ovelha Perdida (Lucas 15:4-7)

Deus é como o pastor que busca incessantemente uma ovelha perdida. Essa parábola revela o amor incansável de Deus pelos pecadores, celebrando a alegria no céu quando alguém se arrepende.

4. O Filho Pródigo (Lucas 15:11-32)

A parábola do filho pródigo fala sobre o perdão e o amor incondicional de Deus por Seus filhos, mesmo quando se desviam.

5. A Pérola de Grande Valor (Mateus 13:45-46)

Wɨrɨri avinzɨkwɨ ŋandindu tɨhi kuyu

Jisas sɨhinda tɨhi kuyu muŋandi ambata nɨmavami, Gotɨndu tɨwɨyɨ kɨyɨhɨyɨha, kru tɨmbahɨrɨsɨndu arɨku mɨŋga wɨrɨri avirɨm puhɨrata kɨndɨmañandɨmi. Kamata wɨrɨri muŋandi ŋgahi avinzɨkwɨsɨkwɨ tɨhi, uta ambahi muhɨmɨmuhɨm nuŋandɨha mut mɨŋahu tɨmbahɨrɨs ha mɨŋata uta wɨrɨri avinzɨkwɨ kandɨha mut mɨŋami, vami.

Jesus ensina que o Reino de Deus é o bem mais precioso e devemos estar dispostos a renunciar tudo para possuí-lo.

6. O Fariseu e o Publicano (Lucas 18:9-14)

Essa parábola nos lembra que Deus valoriza um coração humilde e arrependido, em contraste com a arrogância espiritual. O publicano, ao reconhecer seus pecados, foi justificado diante de Deus.

7. Os Talentos (Mateus 25:14-30)

Sɨmbɨrasara saŋɨŋɨnɨŋ tɨmbahɨrɨs mɨŋamundu tɨhi kuyu

Jisas sɨhinda ambami, Gotɨndu tɨwɨyɨ kɨyɨhɨyɨha kru mumɨŋga pɨhu kutañɨ urɨm andɨndi maña. Nuŋandɨ sɨmbɨrasara saŋ haŋɨnɨŋ uraramahi payɨmu. Kamata nuŋandɨ muhɨmɨmuhɨm karatamɨrɨmandɨyu vata nurɨŋandɨ kumaŋgɨmbañɨ tamami. Kamata sɨmbɨrasara saŋ haŋɨnɨŋ mɨnza vatɨvatɨndu vana naŋga tɨkatɨkarɨm indarɨramarama tɨmbahɨrɨs haŋɨnɨŋ tɨŋgɨrumi. Kru muhamaŋ 5,000 tɨmbahɨrɨs ŋgumi. Muhamaŋ 2,000 tɨmbahɨrɨs ŋgumi. Muhamaŋ 1,000 tɨmbahɨrɨs ŋgumi. Kamata kru hama umi. Kamatɨhi kru 5,000 tɨmbahɨrɨs mɨŋami hama 5,000 tɨmbahɨrɨs kandɨhañɨ tɨmbahɨrɨs sɨmbɨra mɨŋata sɨhinda 5,000 tɨmbahɨrɨs mu mɨŋami. Kru 2,000 tɨmbahɨrɨs mɨŋami hama ndahara, 2,000 tɨmbahɨrɨs hañɨ tɨmbahɨrɨs sɨmbɨra mɨŋata sɨhinda 2,000 tɨmbahɨrɨs mu mɨŋami. Hara sɨmbɨrasara saŋ 1,000 tɨmbahɨrɨs mɨŋami hama uta pɨrɨyɨ kumba kayɨvata nuŋandɨ aru hamandu tɨmbahɨrɨs ha sipɨrumi.

Kamata kutaŋgɨvɨ uhi, nurɨŋandɨ aru hama aŋga payɨmi. Kamata nurɨŋ tɨmbahɨrɨs ŋgumi haŋɨnɨŋɨrɨm kuyu mɨŋasɨrɨvɨrɨm andɨmi. Kamatɨhi kru 5,000 tɨmbahɨrɨs mɨŋami hama sɨhinda 5,000 tɨmbahɨrɨs mu naŋga mɨŋata pata nɨmavamba ambami, Aru mɨŋga nɨŋga, yaŋ 5,000 tɨmbahɨrɨs ŋgumana. Hara tɨmbahɨrɨs kandɨnɨñɨ tɨmbahɨrɨs sɨmbɨra mɨŋata sɨhinda 5,000 tɨmbahɨrɨs mɨŋamin, vamba ambami. Kamavahi nuŋandɨ aru hama ambami, Na sɨmbɨrasara saŋ avi mɨŋga, na sɨmbɨra avi mɨŋamana. Na nandɨ sɨmbɨra ha avindamata karatamata, suksɨmbɨrɨ hɨm karatamamaŋgaramana. Harɨm na muhɨmɨmuhɨm sambɨ karatamɨrɨmana vata pirɨkɨnɨ. Kamataharɨm pata yi naŋga kɨnzɨhɨnzɨtɨ, vamba ambami. Kamata kru 2,000 tɨmbahɨrɨs mɨŋami hama ndahara payɨmi. Pata nɨmavamba ambami, Aru mɨŋga nɨŋga, yaŋ 2,000 tɨmbahɨrɨs ŋgumana. Hara tɨmbahɨrɨs kandɨnɨñɨ tɨmbahɨrɨs sɨmbɨra mɨŋata sɨhinda 2,000 tɨmbahɨrɨs mɨŋamin, vamba ambami. Kamavahi nuŋandɨ aru hama ambami, Na sɨmbɨrasara saŋ avi mɨŋga, na sɨmbɨra avi mɨŋamana. Na nandɨ sɨmbɨra ha avindamata karatamata, suksɨmbɨrɨ hɨm karatamamaŋgaramana. Harɨm na muhɨmɨmuhɨm sambɨ karatamɨrɨmana vata pirɨkɨnɨ. Kamataharɨm pata yi naŋga kɨnzɨhɨnzɨtɨ, vamba ambami. Kamavahi kru 1,000 tɨmbahɨrɨs mɨŋami hama ndahara payɨmi. Kamata nɨmavamba ambami, Aru mɨŋga yi naŋ ŋgandin, na paña mɨŋga. Na kɨva muŋɨnɨŋ kurɨnduyɨ ndahara kayɨvandana. Naŋga pɨrɨvɨsa muyɨ kru mumɨŋga ñaña kɨrɨs sisɨvahi kandɨ tamahi ndahara nurɨŋandɨ ñaña haŋɨnɨŋ mɨŋandana. Kamataharɨm yaŋ pɨŋitɨhi, uta nandɨ tɨmbahɨrɨs pɨrɨhumbañɨ sipɨrumin. Nandɨ tɨmbahɨrɨs hanɨ, vamba ambami. Kamavahira nuŋandɨ aru hama kɨmbɨ nɨmavamba ambami, Na sɨmbɨrasara saŋ ñamba, na yakwɨrɨ mɨŋga. Na yaŋ ŋgamaŋgarandana. Yi kɨva muŋɨnɨŋ kurɨnduyɨ ndahara kayɨvandin. Naŋga pɨrɨvɨsa muyɨ kru mumɨŋga ñaña kɨrɨs sisɨvahi kandɨ tamandi ndahara nurɨŋandɨ ñaña haŋɨnɨŋ mɨŋandin. Hara mumɨndɨhi tɨmbahɨrɨs yandɨha uta tɨmbahɨrɨs tamatama tavɨyɨ mandamana. Kamatamandɨti aŋga pata yandɨ tɨmbahɨrɨs ha kañɨmbɨrɨti tɨmbahɨrɨs muvɨra naŋga mɨŋahin. Kamataharɨm 1,000 tɨmbahɨrɨs nu naŋga kɨyɨnɨ mɨŋata kru 10,000 tɨmbahɨrɨs naŋga nɨmaŋ ŋgumara. Kru muhɨmɨmuhɨm naŋga haŋɨnɨŋ, nurɨŋ sɨhinda muvɨra ŋgurɨman. Kamatɨn nurɨŋandɨ muhɨmɨmuhɨm sambɨ kɨyɨmandɨ. Hara kru mumɨŋgandu muhɨmɨmuhɨm maŋgɨti, nuŋandɨ muhɨmɨmuhɨm kɨyɨmandɨ sɨmbɨrɨ ha, aŋga mɨŋɨman. Harɨm sɨmbɨrasara saŋ ñamba nɨmaŋ kavarɨtɨra tapɨra kɨvɨmɨŋgwɨ humba ndambu indɨhuta kɨyɨm. Pɨhu kɨvɨmɨŋgwɨ kandɨhañɨ irɨharɨha mɨka satɨpɨrɨmandɨyu, vamba ambami, vami.

Nesta história, Jesus ensina sobre a responsabilidade de usar bem os dons e recursos que Deus nos confiou. A fidelidade nas pequenas coisas abre portas para bênçãos maiores.

8. O Rico e Lázaro (Lucas 16:19-31)

A parábola alerta sobre as consequências de negligenciar os necessitados e viver para si mesmo. Também destaca a realidade do julgamento e da vida após a morte.

9. O Joio e o Trigo (Mateus 13:24-30)

Tɨpa ñamba kɨvayɨ tɨmɨravaramindu tɨhi kuyu

Jisas nurɨŋ tɨhi kuyu muŋandɨhin nɨmavamba ambami, Gotɨndu tɨwɨyɨ kɨyɨhɨyɨha kru mumɨŋga nuŋandɨ kɨvayɨ wit kɨrɨs avi haŋɨnɨŋ kavarami maña. Hara krunavundi karɨhahuhu kru hamandu miku mɨŋga pata tɨpa ñambandu kɨrɨs wit avi ñiŋgi hañɨ kavarata umi. Kamatɨhi kɨyɨhandata wit haŋɨnɨŋ aruta kandɨ tamɨrɨm andɨhi ŋgahura tɨpa ñamba haŋɨnɨŋ ndahara kandɨ tamɨrɨm kɨyɨmi. Kamatɨhu sɨmbɨrasara haŋɨnɨŋ uta kɨva nɨŋuva hamaŋ nɨmavamba ambamu, Aru mɨŋga, ara wit kɨrɨs taya vaha nandɨ kɨva nɨñɨ kavaramana vamba indarɨndarɨŋ. Hara mumɨndɨhi tɨpa ñamba nda naŋga tɨmɨri, vamba ambamu. Kamavahu nurɨŋ ambami, Miku hɨru mumɨŋga kandɨ musa ha andɨsɨmi, vamba ambami. Kamavahi ambamu, Ŋgɨnaŋgata uta tɨpa ñamba ha kumbɨravarɨm, vamba ambamu. Kamavahura nurɨŋ ambami, Kɨtɨraŋgɨtɨraŋgwɨsa. Tɨpa ñamba haŋɨnɨŋ kumbɨravarambara wit avi haŋɨnɨŋ naŋga kumbɨravarɨtɨramandɨhi. Kamata mandɨta mitɨra arɨkita kɨhɨrɨhɨrɨ arutɨmu. Kamatu tahɨratahɨra tɨwɨmi kru sɨmbɨra mɨŋɨmandɨyu haŋɨnɨŋɨrɨm ambɨrɨman, Tɨpa ñamba haŋɨnɨŋ wɨsa tahɨrandahɨra kɨtɨ kahaŋgaha ahuyɨ kɨrahɨrarɨm tamamara. Kamata wit avi haŋɨnɨŋ yɨvutɨhɨruramata huyɨmandavɨ yandɨyɨ tamamamara, vamba ambami, vami.

Essa história simboliza o bem e o mal coexistindo no mundo até o julgamento final, quando Deus fará a separação entre os justos e os ímpios.

10. As Dez Virgens (Mateus 25:1-13)

Navundi ñaŋɨra ndu tɨhi kuyu

Kamavata Jisas sɨhinda ambami, Kandɨtɨwɨmi hañɨ Gotɨndu tɨwɨyɨ kɨyɨhɨyɨha, navundi ñaŋɨra kumanzɨpi timutamu tɨŋgɨruramɨvatɨndu vana maña kɨyɨmandɨ. Kru mumɨŋga navundi urɨrɨm andɨmi mɨŋga parɨm andɨmi. Kamatɨhi navundi ñaŋɨra kandɨhaŋɨnɨŋ umbimbuŋgɨ nurɨŋandɨ haŋɨnɨŋ mɨŋata, kru kandɨhamaŋ kɨndɨñɨ ŋgata tɨmbuta payɨm vata umu. Navundi kandɨhañɨndu arɨkita arɨkita kwɨrɨ indarɨmit avi naŋga ŋɨnɨŋ, arɨkita arɨkita kwɨrɨ indarɨmit avi manɨmanɨ ŋɨnɨŋ. Navundi indarɨmit avi manɨman naŋga haŋɨnɨŋ suñɨndamandu umbi nurɨŋandɨ haŋɨnɨŋ mɨŋamu. Hara kuku hapa muvɨra kuku vuŋgɨyɨ kavuŋgɨta mɨŋata mambayɨmu. Hara navundi indarɨmit avi naŋga haŋɨnɨŋ nurɨŋandɨ suñɨndamandu umbi haŋɨnɨŋ mɨŋamu. Kamata kuku hapa muvɨra kuku vuŋgɨyɨ kavuŋgɨta mɨŋata umu. Hara kru, navundi urara hama mambayɨhavumi. Kamataharɨm navundi ñaŋɨra kandɨhaŋɨnɨŋ sɨhanaŋga akwɨmɨtandɨhi karɨhamu. Kamata kɨvɨ itɨñɨ indarɨhu kru mumɨŋga kuyu kɨmbañɨ ambami, Indarɨmara. Kru, navundi urara hama payɨ. Harɨm patɨra uta nuŋ ŋgɨm, vamba ambami. Kamavahi navundi ñaŋɨra kandɨhaŋɨnɨŋ sɨhanaŋga yahamɨrata nurɨŋandɨ umbi haŋɨnɨŋ sɨwɨtamamu. Kamatɨhu navundi indarɨmit avi manɨman haŋɨnɨŋ navundi indarɨmit avi naŋga haŋɨnɨŋ ambamu, Arɨŋ narɨŋandɨ kuku hapa hañɨndu muvɨra ŋgumara. Arɨŋandɨ umbi nɨŋɨnɨŋ kwɨmɨrɨm andɨtɨhi, vamba ambamu. Kamavahura navundi indarɨmit avi naŋga haŋɨnɨŋ kɨmbɨ nɨmavamba ambamu. Kuku hapa narɨ naŋga arɨŋ kandɨ mandɨrɨmandɨ. Harɨm avinda uta kuku hapa mɨŋamɨŋa hañɨ narɨŋambirɨm mut mɨŋɨmandɨra, vamba ambamu. Kamavahu navundi indarɨmit avi manɨman haŋɨnɨŋ kuku hapa mutɨmɨŋɨrɨm uhuhu, kru, navundi urɨrɨm andɨmi hama yɨvurahami. Kamatɨhi navundi indarɨmit avi naŋga kuku hapa sɨwɨtamamu haŋɨnɨŋ, nu naŋga tavɨ hañɨ navundi urarandu tɨmu hañɨ indɨhumu. Kamatɨhu sɨkwɨtaya kru kɨndɨŋariha yɨhɨmu. Kamata kɨyɨhandata, navundi ñaŋɨra kuku hapa mut mɨŋɨrɨm umu haŋɨnɨŋ aŋga pata ambamu, Aru mɨŋga, aru mɨŋga, pata arɨŋambirɨm kɨndɨŋari pɨhɨrɨ, vamba ambamu. Kamavahura aru hama kɨmbɨ ambami, Yi narɨŋ kandɨ ambin, yi narɨŋ maŋgandin, vamba ambami, vami. Kamavata Jisas nurɨŋ ambami, Narɨ maŋgandara, pamata hɨvɨyɨ, naŋga pamata hɨrɨvɨyɨra vaha Krundu Ñɨŋi hama payɨmandɨ. Harɨm narɨ tamɨŋga naŋga kɨyɨmara, vami.

Jesus enfatiza a necessidade de estarmos sempre preparados espiritualmente para Sua segunda vinda, pois ninguém sabe o momento exato.

As parábolas de Jesus continuam sendo fontes ricas de sabedoria e direção para a vida cristã. Ao aplicarmos esses ensinamentos, nos aproximamos mais de Deus e de Sua vontade.

Se este artigo te ajudou, faça sua parte e compartilhe a Palavra de Deus com aqueles que você ama.

Seja o primeiro