36 Om nu Sonen gör er fria, då är ni verkligen fria.

1 Till [den] friheten befriade (frigjorde) den Smorde (Messias, Kristus) oss. Stå därför [fortsatt] fasta och låt inte ett nytt slavok läggas på er (låt er inte snärjas under ett slavok igen).

[Omskärelsen av judiska pojkar är ett tecken på Guds eviga förbund med Abraham, se 1 Mos 17:10-12. Redan på Moses tid gjorde Gud klart att det inte räckte med det fysiska tecknet – hjärtat behövde också omskäras, se 5 Mos 10:16; 30:6; Jer 4:4.]

1 Herrarnas Herres (Adonai Jahvehs) Ande är över mig,

för Herren (Jahveh) har smort (utvalt) mig

att uppmuntra (förkunna glada nyheter för) de fattiga (ödmjuka).

Han har sänt mig att hjälpa (läka, binda upp såren på) dem som har brustna hjärtan,

proklamera (utropa) befrielse för de fångna,

och frihet (öppnade fängelsedörrar) för de bundna,

1 Därför [tack vare vad Jesus gjort, se Rom 7:4, 25] finns det nu ingen fördömelse (fällande dom) för dem som är i den Smorde (Messias, Kristus) Jesus [för dem som inte vandrar efter köttet, utan efter Anden, se vers 4].

2 För livets Andes lag har i den Smorde (Messias, Kristus) Jesus gjort mig fri från syndens och dödens lag.

22 Jag har utplånat, som ett tjockt moln, dina överträdelser,

och som ett moln dina synder.

Återvänd till mig,

för jag har återlöst dig.

21 Och hon ska föda (frambringa; föda fram – gr. tikto) en son, och du ska ge honom namnet Jesus, för han ska frälsa (rädda, befria) sitt folk från deras synder."

[Genom trolovningen hade äktenskapet redan formellt ingåtts. Ängeln uppmanar Josef att inte tveka att fullborda äktenskapet framöver. Namnet Jesus härstammar från namnet Josua, som på hebreiska är sammansatt av JHVH (Guds namn som troligtvis kan uttalas Jahveh) och Hosea, som betyder "en som frälser". Jesus betyder bokstavligen: "JHVH är frälsning", "JHVHs frälsning" eller "JHVH räddar/frälser".]

14 Han har offrat sig för oss för att friköpa oss från all laglöshet och rena åt sig ett eget folk, som är uppfyllt av iver att göra goda (ärbara) gärningar.

22 Men nu när ni är befriade från synden och slavar hos Gud, får ni helgelse (processen av allt större helighet) som frukt och till slut evigt liv.

1 Till (för) ledaren. [Beskriver någon som utmärker sig – som är strålande och framstående inom sitt område. Syftar dels på föreståndaren för tempelmusiken men även på Messias, den strålande morgonstjärnan, se Upp 22:16 och inledningen till Psaltaren.]

Av Herrens (Jahvehs) tjänare David, som talade [sjöng] orden av denna sång, den dagen då Herren (Jahveh) räddat (ryckt bort) honom ur greppet (handen, dvs. makten) av alla hans fiender och ur Sauls hand.

[David var kung när han skrev denna psalm, ändå väljer han att beskriva sig som "Herrens tjänare" vilket visar på hans ödmjuka inställning.]

______

2 Han [David] sa [inleder denna frihetssång med följande ord, se vers 1]:

Jag vill älska dig innerligt (omfamna mig som ditt barn, jag behöver känna din närhet)!

[David använder inte det vanliga hebreiska ordet för att älska ahav, utan racham, som annars alltid används för att beskriva hur Gud älskar människan genom att han visar medlidande och nåd. Första gången racham används är i 2 Mos 33:19, där Mose får se Guds härlighet och Gud förbarmar sig över honom. Hur kan David förbarma sig över Gud? En djupare förståelse får vi då ordet också används för att beskriva den innerliga kärlek och omsorg en mor har för sitt barn, se Jes 49:15, dvs. genom den samhörighet och de band som växer fram då en förälder ger sitt barn fysisk närhet. Med detta ord beskriver David sin inre längtan och sitt djupa behov av att få komma nära sin himmelske Fader.]

Herre (Jahveh),

min styrka (källa till kraft).

1 Till (för) ledaren. [Beskriver någon som utmärker sig – som är strålande och framstående inom sitt område. Syftar dels på föreståndaren för tempelmusiken men även på Messias, den strålande morgonstjärnan, se Upp 22:16 och inledningen till Psaltaren.]

En psalm [sång ackompanjerad på strängar] av David.

______

15 Men jag förtröstar på (litar på) dig, Herre (Jahveh),

jag säger: "Du är min Gud (Elohim)!"

17 Herrens (Jahvehs) ansikte är emot [i vrede för att döma, se Ps 21:10] dem som gör det onda,

för att utplåna deras minne från jorden.

[Den sjuttonde hebreiska bokstaven är: פ – pe. Tecknet avbildar en mun. Symboliserar ofta tal och relationer. Här är det ordet "ansikte" som börjar med denna bokstav, och förstärker hur Gud vänder sig mot de onda.]

18 De [rättfärdiga, vers 16] ropar och Herren (Jahveh) hör,

och räddar dem (rycker bort; för dem ut) ur all deras nöd (alla deras trångmål och svårigheter).

[Den artonde hebreiska bokstaven är: צ – tsade. Tecknet avbildar en fiskkrok eller en man som böjt sig i ödmjukhet och symboliserar ofta rättfärdighet. Ordet för "ropar" (hebr. tsaaq) börjar med denna bokstav och förstärker de rättfärdigas rop på Gud.]

19 Herren (Jahveh) är nära dem som har ett förkrossat (brustet) hjärta,

han frälser (befriar) dem som har en bedrövad [fullständigt krossad och söndersmulad] ande.

[Den nittonde hebreiska bokstaven är: ק – qof. Tecknet avbildar ett nålsöga eller baksidan på ett huvud och är också en bild på att stå bakom någon och hjälpa. Ordet för "nära" börjar på denna bokstav, vilket betonar att Herren är nära den som har ett förkrossat hjärta. Det hebreiska ordet för "förkrossat" kommer från verbet shavar (att brista/bryta sönder). Verbformen piel intensifierar och beskriver något som är krossat och slaget i bitar. I nästa strof används daka som i Ps 90:3 beskrivs som "stoft". Två väldigt grafiska framställningar av några som är helt beroende av Gud Ps 51:19; Jes 57:15; 61:1.]

9 Hjälp oss, vår frälsnings Gud (Elohim),

för ditt namns ära,

rädda (ryck bort; lyft upp) oss och sona våra synder

för ditt namns skull.

23 Mina läppar ska jubla (triumfera, ropa i glädje), när jag sjunger ditt lov,

hela min varelse (min själ), som du har återlöst (befriat).

10 Ni som älskar Herren (Jahveh),

hata det onda!

Han bevarar sina heligas liv (deras själar).

Han räddar (rycker bort) dem ut ur den ondes hand.

2 Herre (Jahveh), rädda (ryck bort) min själ (mitt jag, mitt liv) från ljugande (lögnaktiga) läppar,

från en bedräglig (falsk, vilseledande) tunga.

10 Herren uppfyller mig med stor glädje,

och mitt inre fröjdar sig i Gud,

för han har iklätt mig frälsningens klädnad,

och rättfärdighetens mantel.

Jag är lik en brudgum klädd med huvudklädnad,

som en brud när hon bär sina smycken.

17 Herren (Jahveh), din Gud (Elohim) är mitt ibland (nära intill) dig,

en mäktig hjälte (krigare) som frälser (räddar, befriar).

Han jublar över dig i översvallande glädje [känner alltid stor lycka och tillfredsställelse i dig],

han är tyst [planerar] i sin kärlek,

han fröjdar sig över dig med [dans och] jubelsång (jubelrop)."

[Det hebreiska ordet charech (i den näst sista strofen) betyder att vara tyst och döv, men även att gravera in, utforma eller tänka ut. Nästa ord är be-ahavah (i sin kärlek) och den sammansatta betydelsen är inte självklar. Varför blir han tyst i sin kärlek? Skapar han något nytt som han tänker ut? Ordet för att jubla används även i Jes 12:3 (om att ösa vatten med fröjd ur frälsningens källor) och i Jer 33:11 (tillsammans med glädje, följt av rop för brudgum och brud). Båda dessa hebreiska ord handlar alltså även om bröllopsglädje!]