19 Se, jag har gett er auktoritet att trampa på ormar och skorpioner, och auktoritet över all fiendens styrka. Ingenting ska på något sätt kunna skada er.

17 De sjuttio återvände glada och berättade: "Herre, till och med demonerna lyder oss i ditt namn."

1 Jesus kallade samman de tolv [apostlarna] och gav dem makt (auktoritet) över alla onda andar och kraft att bota sjukdomar (kroniska, obotliga sjukdomar).

1 Och han kallade till sig sina tolv lärjungar [efter en natt i bön, se Luk 6:12] och gav dem makt (auktoritet) över orena andar, så att de [därför både] kunde driva (kasta) ut dem och bota (hela, behandla – gr. therapeuo) varje [kronisk obotlig] sjukdom och varje svaghet (skröplighet) [i form av krämpor och besvär].

19 Jag ska ge dig nycklarna till [auktoritet att stänga och öppna] himmelriket (himlarnas kungarike), allt du binder (förbjuder att ske) på jorden, ska redan vara bundet (förbjudet att ske) i himlen. Allt du löser (tillåter att ske) på jorden, ska redan vara löst (tillåtet att ske) i himlen."

[I Bibelns bildspråk betecknar nycklar mandat och fullmakt. Lösa och binda var termer som användes av de skriftlärda när man beslutade vad som var rätt och fel i olika situationer. I Matt 5:19 använder Jesus samma grekiska ord för lösa när han talar om att upphäva ett bud. Jesus upprepar snart frasen "binda och lösa" igen när han undervisar alla tolv lärjungarna, se Matt 18:18. Där handlar det om att församlingsledningen har mandat att avgöra konflikter i församlingen, se Matt 18:17. Notera verbformerna där allt som du binder/löser redan ska vara bundet/löst (perfekt passiv form) i himmelen.]

10 Till sist: Bli starka (bemyndigade, berättigade, "möjliggjorda") i Herren, och i hans makts (förmågas) styrka (kraft, herravälde). [Genom att vara förenade med honom kan vi hämta kraft från hans mäktiga styrka.] 11 Ta på (iklä) er hela Guds vapenrustning [Paulus tar en soldats rustning som exempel] för att ni ska kunna (så att ni får kraft att) stå emot djävulens [lömska] knep (listiga planer, konster, svek, trick, bedrägerier, intriger, strategier och metoder – gr. methodeia).

[I detta brev beskrivs tre positioner. En troende sitter tillsammans med Jesus (Ef 2:6), vandrar tillsammans med andra troende (Ef 2:10; 4:1, 17; 5:2, 8, 15) och står emot den onde (Ef 6:11, 13, 14). Djävulens angreppssätt är att ljuga och bedra, och han följer samma mönster gång på gång.]

27 ge inte [ett sådant] utrymme (rum, tillfälle) för djävulen.

[Paulus citerar från Ps 4:5: "Bli vred, synda inte, tänk efter i era hjärtan på er bädd och var stilla. Selah." Det avslutande hebreiska ordet Selah beskriver troligtvis en paus, och i så fall illustreras på ett praktiskt sätt eftertanke och reflektion. Paulus skriver om den sista delen med lite andra ord, men med samma betydelse.

Det finns tre ord för vrede i grekiskan, och alla finns representerade i detta kapitel:

- Grekiska thumos beskriver ett hett temperament som kokar över och översätts med "häftighet", det förbjuds i vers 31.

- Det andra ordet är parorgismos och översätts "förbittring", se vers 26b. Det har att göra med irritation och långsinthet. Det är naturligt att känna detta, men är farligt att härbärgera i hjärtat under lång tid.

- Den vrede som vi uppmanas känna är orge, se vers 26a. Samma ord används också i vers 31 där den fördöms om den sker impulsivt. Paulus prisar korintierna för att de kände vrede inför synd och orättfärdighet, se 2 Kor 7:11. Jesus kände vrede över fariséernas tystnad och ovilja att svara på frågan om det var tillåtet att göra gott på sabbaten, se Mark 3:5. Jesu ilska är dock inte okontrollerad. Först dagen efter att han studerat hur man sålde och köpte i templet agerar han, se Mark 11:11, 12, 15.

Att ordet "utrymme" används i vers 27 associerar också till inledningen av Psalm 4: "När jag är trängd ger du mig rum", se Ps 4:1. Att låta vreden ta överhanden och hämnas är att ge djävulen utrymme, i stället för att lämna rum för Guds straff, se Rom 12:19.]

4 För våra stridsvapen är inte köttsliga [av denna världen], utan kraftfulla (starka) inför Gud till att bryta (riva) ner fästen. 5 Vi bryter ner [med våra stridsvapen raserar vi] tankebyggnader (resonemang, beräkningar, spekulationer, argument) och varje hög mur (all höghet) som reser sig upp [lite i taget, mer och mer] mot kunskapen om Gud (Guds kunskap) – och vi leder varje tanke som en fånge in i lydnad för den Smorde (Messias – ordagrant: in i/fram till Kristi lydnad).

[Bilden som målas upp är en romersk soldat som tvingas ta fram svärdet för att få en omedgörlig fånge att lyda. Slagfältet är sinnet där tankar och resonemang som strider mot Guds ord måste tas till fånga och överlämnas till Jesus, vår Befälhavare. I nästa vers fortsätter Paulus att använda militära termer.]

8 Var nyktra (balanserade, alerta i sinnet, ha självkontroll) och var uppmärksamma (redo, vaksamma), för er motståndare, djävulen, går ständigt omkring som ett rytande lejon och söker någon att sluka (förgöra). 9 Stå emot honom, fasta (orubbliga) i tron! Ni vet att era syskon (hela den kristna kroppen) runt om i hela världen utstår (tar sig segrande igenom) samma sorts lidanden.

4 Ni är från (av) Gud, kära barn [älskade unga familjemedlemmar i tron], och har övervunnit (besegrat) dem [de falska profeterna och Antikrists ande] – för större (mäktigare, förmer) är han [som är] i er än han [som är] i världen.

8 Den som praktiserar synd (lever vanemässigt i synd)

är från djävulen [får sin karaktär av den onde],

för djävulen har syndat [vanemässigt brutit mot Guds ordningar – missat målet] alltsedan begynnelsen.

Anledningen till att Guds Son blev uppenbarad (synlig) var att han skulle upplösa (omintetgöra, ta bort, frigöra de som är bundna av) djävulens handlingar (gärningar).

33 Men Jesus vände sig om [och vände Petrus ryggen], och såg på sina lärjungar och tillrättavisade Petrus och sa: "Gå bort ifrån mig, Satan! Det du tänker är inte Guds tankar utan människotankar."

19 Så ska de frukta (vörda) Herrens (Jahvehs) namn från väster,

och hans härlighets tyngd från solens uppgång (öster).

Han ska komma som en smal (hebr. tsar) [forsande] flod

som drivs fram av (flyr för) Herrens (Jahvehs) Ande.

[Beroende på hur översättare väljer att definiera subjektet på verbet han ska komma, finns det två sätt att tolka denna vers. Det mest naturliga i texten är att det är Herren som fortsätter att vara subjektet även i andra delen av versen och det är Herren som är han. Den grekiska översättningen av versen från 200-talet f.Kr. tolkar det så och översätter att Guds vrede ska komma som en väldig flod. Det som gjort att en del översätter tvärtom (att det är fienden som väller fram) är att det hebreiska ordet tsar kan både användas som ett adjektiv som betyder smal/trång eller ett substantiv fiende. Den hebreiska texten har vokaltecknet för adjektiv, men om man förbiser det skulle man kunna översätta När en fiende väller fram ... Det finns verser där Egypten liknas vid Nilens vatten, se Jer 46:7-8 så det skulle kunna vara en tolkning, dock finns ingen bestämd artikel så fienden är inte rätt utan i så fall en fiende. Sammanhanget i kapitlet, och omnämnandet av Herren i versens inledning, gör det ändå troligt att det är Herrens namn och härlighet som väller fram som en flod och en vind och rensar bort synd. Tar man även med finalen i nästa vers som nämner Återlösaren som ska komma (vers 20), så talar det också för denna tolkning.]