23 Vad ni än gör, arbeta helhjärtat (ordagrant: "utifrån själen") [dvs. villigt och med entusiasm], som för Herren och inte för människor. [I GT används samma ord (hebr. avad) både om att hålla gudstjänst och att arbeta, se 2 Mos 7:16; 20:9.]

23 Vad ni än gör, arbeta helhjärtat (ordagrant: "utifrån själen") [dvs. villigt och med entusiasm], som för Herren och inte för människor. [I GT används samma ord (hebr. avad) både om att hålla gudstjänst och att arbeta, se 2 Mos 7:16; 20:9.] 24 Ni vet [ni har ju redan insett och förstått] att det är av Herren ni ska få arvet som lön. Ni tjänar [nämligen] Herren den Smorde (Messias, Kristus)!

17 Och allt vad ni gör (vill göra) [vad det än skulle vara] i ord eller i handling (gärning), gör allt [alla dessa saker] i Herren Jesu namn, samtidigt som ni tackar Gud Fadern genom honom.

[Det första "allt" står i singular i grundtexten vilket gör att varje enskild sak i livet betonas, men också att ord och handling följs åt och bildar en enhet, se även Jak 1:22; Matt 25:35-40; Heb 13:16. Det sista "allt" står i plural, dvs. "alla saker".]

[Uttalandet i vers 11, att det i Jesus inte längre är några skillnader mellan fri och slav, måste ha väckt frågor. Finns det inga roller kvar? Paulus tar nu ett exempel från ett kristet hushåll. Den nya klädnaden i Jesus påverkar alla områden, och det börjar i de närmaste relationerna. En dåtida familj i Kolossai, och i resten av Romarriket, var mycket större än en nutida familj. I hushållet fanns inte bara föräldrar och deras barn, utan också vuxna barn, deras makar, mor- och farföräldrar och slavar. Det fanns olika typer av slavar. Utifrån sammanhanget syftar detta på slavar som fungerade som tjänstefolk. De skötte om hushåll, barn och mark.

I en kultur där hustrur, barn och slavar ansågs vara ägodelar visar evangeliet på varje människas unika värde. Hustrun tilltalas som en jämlike och slavar ska behandlas rättvist. Det är anmärkningsvärt att det inte finns något uttryckligt förbud mot slaveri i Bibeln. Paulus uppmanar slavar att bli fria på laglig väg om den möjligheten ges, se 1 Kor 7:21-24. Evangeliet omkullkastar inte sociala institutioner genom revolution, däremot har slaveriet avskaffats överallt där evangeliet har gått fram. Evangeliet förändrar människors hjärtan, vilket i sin tur förändrar samhället.]

7 Arbeta villigt (med entusiasm) som tjänare,

på samma sätt som [ni tjänar] Herren och inte bara människor,

8 medvetna om att alla som gör ett gott arbete, vare sig han är slav eller fri, får sin belöning från Herren.

[Till skillnad från det dåtida romerska idealet, där målet var att äga slavar för att själv inte behöva arbeta, har Bibeln en annan syn som värdesätter arbete, se 1 Mos 2:2-3; 2 Mos 20:9. Jesus arbetade som hantverkare, se Matt 13:55. Paulus arbetade också med sina händer som tältmakare, se Apg 18:3.

I detta stycke finns nyckeln till hur kampen mot sociala orättvisor ska utkämpas. Det är inte genom revolution och väpnad kamp. I stället är det förvandlade hjärtan som underminerar ojämlikheten i samhället. Församlingen är unik. I detta brev riktar sig Paulus till både slavar och herrar, se vers 5 och 9. I hednatemplen och varje annan instans i samhället var det skillnad mellan slav och fri. I församlingen satt slav och herre bredvid varandra som jämlikar. Man firade gudstjänst och åt tillsammans.]

31 Om (vare sig) ni äter eller dricker – eller vad ni än gör –

gör [hela tiden] allt [plural] till Guds ära (pris, lov och härlighet).

58 Var alltså stillasittande (säkert positionerade; stadiga, fasta; "bänkade" – gr. hedraios) och orubbliga (oflyttbara, obevekliga) [i tron på uppståndelsen av de döda], mina älskade syskon (bröder och systrar i tron), alltid överflödande [2 Kor 9:8] i Herrens verk (gärning) [arbeta/agera alltid hängivet för honom], medvetna om att er möda inte är förgäves i Herren.

[Adjektivet hedraios kommer från hedra som är det grekiska ordet för stol, bänk, säte, tron, plats, bas och boning och från hezomai som betyder "jag sitter". I versens inledning uppmanar Paulus till att inta en fast position – omöjlig att rubba.]

14 Låt allt hos er ske i [osjälvisk och utgivande] kärlek.

4 Den som arbetar med lata händer blir fattig,

men de flitigas (arbetsammas) händer producerar välgång (rikedom).

24 De som är arbetsamma (flitiga) når ledande positioner,

medan den late tvingas arbeta hårt (arbeta som slav åt en annan herre).

24 De som är arbetsamma (flitiga) når ledande positioner,

medan den late tvingas arbeta hårt (arbeta som slav åt en annan herre).

23 I allt arbete så finns det en vinst (förtjänst),

men tomt prat leder bara till fattigdom (behov).

6 Du som är lat (slö), gå och titta på myran,

begrunda (se, undersök, förstå, tänk på) dess liv (handlingar, moral, väg) och bli vis.

7 Den har ingen furste (chef), ingen konstant påpassning av en tillsyningsman (överordnad)

eller en härskare (en som dikterar lagar och bestämmer allt),

8 ändå förbereder den sin föda under sommaren

och samlar in sin mat när det är skördetid.

9 Latmask, hur länge ska du ligga där i sängen,

när ska du vakna upp från din sömn?

10 Ännu lite mer sömn, slumra (vila) lite till,

lägg armarna i kors för att vila ännu mera.

[Vet du vad som står på tur?]

11 Fattigdomen kommer marscherande [steg för steg]

och misär (nöd, brist) kommer som en beväpnad man [och du tvingas lyda honom].

9 Den som är lat i sitt arbete (försummar det medvetet och inte ens försöker),

är bror till den som förgör (vandaliserar, bryter ner, dödar).

[Att bara släppa taget leder till undergång.]

13 Älska inte sömn för då blir du fattig.

Öppna dina ögon [vakna upp från slumrandet] och du får mat i överflöd.

11 Rikedom vunnen snabbt (genom fåfänglighet; utan substans – hebr. hevel) försvinner bort (minskar; blir inget kvar),

men den som samlar efter hand (arbetar med händerna; samlar lite i taget) ska få mycket [öka sin rikedom].

22 Herrens (Jahvehs) välsignelse gör en människa rik,

och det utan sorg (smärta, hårt arbete, lidande).

3 Överlämna (rulla över) dina verk till [anförtro allt du gör och vill göra åt] Herren (Jahveh),

så ska dina planer (tankar, syften, mål) ha framgång (bestå; stå fasta; bli grundligt etablerade).

[Dela dina planer med Herren så går det dig väl!]

3 Överlämna (rulla över) dina verk till [anförtro allt du gör och vill göra åt] Herren (Jahveh),

så ska dina planer (tankar, syften, mål) ha framgång (bestå; stå fasta; bli grundligt etablerade).

[Dela dina planer med Herren så går det dig väl!]

29 Observera en människa som är skicklig i sitt arbete. Han kommer att stå inför (tjäna, arbeta för) kungar,

han ska inte stå inför (tjäna, arbeta för) tvivelaktiga (låga, obetydliga) män.

15 Gör allt du kan för (var ivrig; skynda dig) att bestå provet [att visa dig redo till tjänst] inför Gud, likt en [oblyg] arbetare som inte har någon anledning att skämmas, och som rätt (korrekt och precist) hanterar (delar, tillämpar, utlägger) sanningens ord.

[Ordet "rätt hanterar", gr. orthotomeo, återfinns bara här i NT. Det används dock två gånger i den grekiska översättningen av GT och översätts "gör vägen rak", se Ords 3:6; 11:5. Grundbetydelsen syftar på att bygga en rak väg, men även att "skära rakt" med innebörden att plöja rakt eller skära till ett stenblock. Irrlärare försökte leda bort på andra vägar, men Timoteus uppmanas att anlägga en rätt väg. Användningen här anspelar också på att vandra den rätta vägen, att själv göra det rätta genom att följa och tillämpa sanningen.

När en romersk väg anlades spände man upp ett snöre mellan två punkter för att få en rät linje. I sammanhanget talas det om de dödas uppståndelse, se vers 18. De två hållpunkter som en sund kristen undervisning bör fästas upp på är Jesu första och andra ankomst. Ett ensidigt fokus på att han har kommit kan leda till världslighet, på samma sätt som ett ensidigt fokus på hans andra tillkommelse kan leda till överandlighet.]

15 Gör allt du kan för (var ivrig; skynda dig) att bestå provet [att visa dig redo till tjänst] inför Gud, likt en [oblyg] arbetare som inte har någon anledning att skämmas, och som rätt (korrekt och precist) hanterar (delar, tillämpar, utlägger) sanningens ord.

[Ordet "rätt hanterar", gr. orthotomeo, återfinns bara här i NT. Det används dock två gånger i den grekiska översättningen av GT och översätts "gör vägen rak", se Ords 3:6; 11:5. Grundbetydelsen syftar på att bygga en rak väg, men även att "skära rakt" med innebörden att plöja rakt eller skära till ett stenblock. Irrlärare försökte leda bort på andra vägar, men Timoteus uppmanas att anlägga en rätt väg. Användningen här anspelar också på att vandra den rätta vägen, att själv göra det rätta genom att följa och tillämpa sanningen.

När en romersk väg anlades spände man upp ett snöre mellan två punkter för att få en rät linje. I sammanhanget talas det om de dödas uppståndelse, se vers 18. De två hållpunkter som en sund kristen undervisning bör fästas upp på är Jesu första och andra ankomst. Ett ensidigt fokus på att han har kommit kan leda till världslighet, på samma sätt som ett ensidigt fokus på hans andra tillkommelse kan leda till överandlighet.]

16 Hela Skriften (varje skrift; varje del av Skriften) [hela Bibeln] är utandad av Gud ("gudsutandad" – gr. theopneustos) [inspirerad av Guds Ande] och nyttig (användbar, hjälpsam)

till undervisning [handledning i läran och dess tillämpning, se Rom 15:4],

till tillrättavisning (överbevisning) [om synd, se Joh 16:8],

till upprättelse (återupprättelse, korrigering), [och]

till fostran i rättfärdighet [disciplinerad träning i att leva i överensstämmelse med Guds vilja],

17 så att gudsmänniskan [den som tillhör Gud] kan bli [fullt] färdig [kvalificerad och redo att komma i funktion här och nu],

väl rustad [sedan hon fullt ut har anpassats och utrustats] för varje god gärning.

[Med Skriften syftar Paulus på de judiska skrifterna (som utgör det vi idag kallar för Gamla testamentet), men även på evangelierna, Apostlagärningarna och breven som tillkom under mitten av det första århundradet (som tillsammans med Johannesevangeliet, senare brev och Uppenbarelseboken benämns Nya testamentet). Den grekiska prepositionen pros ("till" i vers 16 och "för" i vers 17) har innebörden "samverkande fram mot målet" och betonar här Skriftens roll i helgelsen.]

10 Vadhelst din hand tar tag i för att göra med din styrka, gör det, för det finns inget arbete, inget råd, ingen kunskap, ingen visdom i Sheol (graven, underjorden – de dödas plats) dit du går.

14 Gör allt utan att lågmält muttra i tysthet och sprida missnöje (driva ifrågasättande diskussioner med en underton av tvivel på Gud) [2 Mos 15:24], 15 så att ni blir fläckfria och rena, Guds oskyldiga barn mitt i ett falskt och fördärvat släkte, där ni lyser som stjärnor i världen

12 Jag vet att det inte finns något bättre för dem än att glädja sig och att vara tillfredsställda så länge som de lever. 13 Men också det att varje människa ska äta och dricka och finna glädje i sitt arbete, är en gåva från Gud (Elohim).

18 Också för varje man som Gud (Elohim) har gett rikedom och välstånd, så har han gett honom kraften att njuta därav och ta sin del och glädja sig över sitt arbete, detta är Guds (Elohims) gåva.

19 För de är inte många, så låt honom komma ihåg sitt livs dagar, för Gud (Elohim) svarar honom med glädje i hjärtat.

9 Bättre två än en,

för de får god lön för sin möda [större vinning/avkastning för sitt arbete/slit].

8 Där är en ensam och han har ingen tid,

han har varken son eller bror,

och ändå är det inget slut på hans arbete,

inte heller är hans ögon tillfredsställda av rikedom:

"För vem arbetar jag då och håller min själ borta från det goda (berövar min själ njutning)?"

Detta är också fåfängt,

en sorglig företeelse.

4 Återigen begrundade jag allt arbete och alla som utmärker sig i sitt arbete (är yrkesskickliga), det är en mans tävlan (rivalitet) med sin granne.

Detta är också fåfänglighet (tomhet; helt meningslöst) och ett jagande efter vind.

10 När vi var hos er gav vi er denna föreskrift: den som inte vill arbeta ska inte heller äta.

11 Men vi hör att vissa bland er lever odisciplinerat. De arbetar inte [själva] utan gör allt möjligt annat (de har åsikter i allting och lägger sig i sådant som inte rör dem).

[I grekiskan används två snarlika ord i sista meningen som ordagrant ger betydelsen att "de inte arbetar", följt av att de "arbetar runt omkring sig". Dessa personer störde ordningen genom att de inte arbetade och gjorde vad de skulle göra, samtidigt som de var engagerade i andra saker som de inte skulle göra. Detta stämmer in på Paulus bön om att människor ska vara på rätt plats, se vers 2.]

12 Sådana befaller och uppmuntrar (står vi vid er sida och ber, förmanar) vi i Herren Jesus den Smorde (Kristus) att arbeta i lugn och ro och äta sitt eget bröd.

11 Sätt en ära i (låt det vara er ambition) att leva lugnt och sköta ert och arbeta med era händer, så som vi befallt er, 12 så att ni väcker respekt hos de utomstående och inte behöver sakna något.

[Den judiska trosuppfattningen och Gamla testamentet undervisar att vid tidens slut kommer en uppståndelse och en slutgiltig dom. Marta trodde så när hon sa: "Jag vet att Lasarus ska uppstå igen, vid uppståndelsen på den yttersta dagen", se Joh 11:24. En kristen som dör lämnar jordelivet för att vara tillsammans med Jesus, se 2 Kor 5:8; Fil 1:21-23. Uppståndelsen kommer också att ske i olika steg. Jesus var den förste, sedan kommer alla troende som levt att uppstå, och till sist alla människor, se 1 Kor 15:23-24.

Paulus levde med övertygelsen att Jesus kunde komma tillbaka i hans livstid, se 1 Thess 1:10. Det gjorde även Petrus, se 1 Pet 4:7. Det verkar som om det uppkommit några frågor på detta område. Troligen har några av de troende i Thessalonike dött och man undrade vad som skulle hända med dem. Skulle deras kroppar vara kvar i graven till den sista uppståndelsen? Vad händer när Jesus kommer tillbaka, kommer de att vara med då?]

28 Den som stjäl ska sluta stjäla, i stället arbeta på ett ärligt sätt med sina egna händer, så att han kan ge åt dem som lider nöd.

[Den som stjäl uppmanas att i stället arbeta. Paulus betonar att arbetet ska vara ärligt, vilket indikerar att ohederliga affärer och svindleri också är stöld. Det räcker alltså inte att bara sluta med ett dåligt beteende. I stället för att drivas av själviskhet, där man vill ta från andra, blir motivationen att kunna ge till andra. Samma princip gäller även våra ord som är nästa punkt.]

8 Och Gud förmår (har ju kraft; är dessutom mäktig) att låta all nåd (varje slags favör) överflöda till [nå fram och vida omge] er, så att ni alltid i allt [vid varje tidpunkt och i varje omständighet] har nog (tillräcklig mängd – gr. autarkeia) av allt och kan överflöda till [skulle nå fram och vida omge] varje gott verk (varje god gärning). [Fil 4:11, 19]

[Inom stoisk livsfilosofi användes autarkeia i betydelsen att vara självförsörjande, och därigenom vara oberoende av andra människor. Paulus använder ordet i betydelsen att ha tillräckligt av allt för att också kunna ge vidare till andra (och på så sätt göra människor beroende av varandra). Detta förstärks av att verbet perisseuo – vars innebörd är att överflöda runtomkring – både står före och efter det grekiska ordet för tillräcklig mängd. Att adjektivet pas (all, allt, varje) förekommer fyra gånger i versen visar att Paulus verkligen vill betona att Gud i sin omsorg både kan och vill låta sitt överskott nå oss på alla sidor – detta så att det räcker mer än väl och blir över till att dela med sig av.]

9 Alltså kvarstår en sabbatsvila för Guds folk. [Detta är enda gången ordet sabbatsvila, gr. sabbatismos, används. Det beskriver en fulländad vila, se Upp 14:13.] 10 För den som har kommit (gått) in i hans [Guds] vila, han har också fått vila [sig] från sina verk (gärningar), precis (på samma sätt) som Gud [vilade] från sina (ordagrant: "de egna").

17 Låt din nåd (ditt välbehag, din favör), Herre (Adonai), vår Gud (Elohim), komma över oss.

Upprätta över oss våra händers arbete,

ja, våra händers arbete, må du upprätta det.

[Om inte Gud är med oss i vårt arbete, arbetar vi fåfängt och förgäves.]

26 Se (titta noggrant) på himlens fåglar! De sår inte, skördar inte och samlar inte i lador, ändå föder er himmelske Fader dem ständigt. Är inte ni mycket mer värda än de?

[Även om fåglarna inte sår och skördar är de inte overksamma. De sjunger och lovprisar Gud, samlar mat och bygger bon. Slutsatsen är att om Gud upprätthåller fåglarna i sin skapelse, hur mycket mer ska han inte då försörja sina älskade barn.]

13 Och vem kan göra er något ont (vem är den som kommer att skada er) om ni brinner (skulle ivra – ordagrant: skulle bli seloter) för det goda [vill imitera honom som är god]?

12 Med all säkerhet (amen, amen) säger jag er: Den som tror på (litar på, lutar sig emot) mig, han ska själv göra de gärningar [mäktiga mirakler] som jag gör, och ännu större (fler, starkare) än dessa, eftersom jag går till Fadern.

24 Men jag anser inte mitt liv vara värt något för mig själv, bara jag får fullborda mitt lopp och den uppgift jag fått av Herren Jesus: att vittna om Guds nåds evangelium (det glada budskapet om Guds oförtjänta favör och kraft som finns tillgänglig).

8 Se till (var ständigt på er vakt) att ni inte förlorar det vi [vissa manuskript: "ni"] har arbetat för, utan får full lön.