Andra Moseboken 19

Vid berget Sinai

1 På den dag då den tredje månaden*19:1tredje månadenMaj-juni, några dagar före pingst, kanske 1446 f Kr. Därför firas pingsten i senare judisk tradition även till minne av laggivningen på berget Sinai (jfr not till Apg 2:1). började efter Israels barns uttåg ur Egyptens land kom de till Sinai öken. 2 *4 Mos 33:15. De bröt nämligen upp från Refidim och kom till Sinai öken och slog läger i öknen. Israel slog läger där mitt emot berget,*19:2Sinai … bergetFlera toppar har föreslagits som berget Sinai. De äldsta förslagen är Jebel Musa, med anor från NT:s tid, och närbelägna Jebel Serbal nära Sinaihalvöns sydspets. Andra förslag ligger längre norrut eller öster om Akabaviken (jfr Gal 4:25 med not).3 *Apg 7:38. och Mose steg upp till Gud.

Då ropade Herren till honom uppifrån berget: "Så ska du säga till Jakobs hus, så ska du förkunna för Israels barn: 4 *5 Mos 29:2, 32:11f. Ni har själva sett vad jag har gjort med egyptierna och hur jag har burit er på örnvingar*19:4örnvingarBibelns "örn" (hebr. nésher) syftar troligen på den örnliknande gåsgamen, som för egyptierna var en nationell skyddssymbol som fanns avbildad på faraos krona. och fört er till mig. 5 *2 Mos 15:26, Ps 24:1, 50:12, 1 Kor 10:26, Tit 2:14. Om ni nu hör min röst och håller mitt förbund, ska ni av alla folk vara min dyrbara egendom*19:5dyrbara egendomHebr. segulá användes om privat egendom (1 Krön 29:3), men även om en person som stod särskilt nära sin överordnade (kung eller gud)., för hela jorden är min. 6 *2 Mos 22:31, 5 Mos 7:6, 14:2, 1 Petr 2:9, Upp 1:6, 5:10. Ni ska för mig vara ett rike av präster och ett heligt folk*19:6ett rike av präster och ett heligt folkCiteras i 1 Petr 2:9, Upp 1:6, 5:10.. Detta är vad du ska tala till Israels barn."

7 När Mose återvände kallade han samman de äldste bland folket och lade fram för dem allt som Herren hade befallt honom. 8 *2 Mos 24:3, 5 Mos 5:27. Allt folket svarade med en mun: "Allt som Herren har sagt vill vi göra." Mose gick då tillbaka till Herren med folkets svar.

9 Och Herren sade till Mose: "Se, jag ska komma till dig i ett tjockt moln, för att folket ska höra när jag talar med dig och sedan för alltid tro på dig." Mose framförde folkets svar till Herren. 10 *4 Mos 11:18, Jos 7:13. Då sade Herren till Mose: "Gå till folket och helga dem i dag och i morgon och låt dem tvätta sina kläder. 11 De ska hålla sig beredda till i övermorgon, för då ska Herren stiga ner på Sinai berg inför allt folkets ögon.

12 Du ska märka ut en gräns för folket runt omkring berget och säga: Akta er för att stiga upp på berget eller komma nära dess fot. Var och en som kommer nära berget ska straffas med döden. 13 *2 Mos 24:1, Hebr 12:20. Men ingen hand får röra vid honom, utan han ska stenas eller skjutas. Det gäller både djur och människor: de får inte leva. När jubelhornet*19:13jubelhornetHebr. yovél syftar på ett horn från en bagge (jfr 3 Mos 25:9f, Jos 6:4f). ljuder med utdragen ton, då får de komma upp på berget."

14 Mose gick ner från berget till folket. Han helgade dem och de tvättade sina kläder. 15 Och han sade till folket: "Håll er beredda till i övermorgon. Ingen får komma nära någon kvinna."

16 *5 Mos 33:2. På tredje dagen, när det hade blivit morgon, började det dundra och blixtra. Ett tjockt moln lade sig över berget och ett mycket starkt basunljud hördes. Allt folket i lägret bävade. 17 *5 Mos 4:11. Men Mose förde ut folket ur lägret för att möta Gud, och de ställde sig nedanför berget. 18 *5 Mos 4:11f, Hebr 12:18f. Hela Sinai berg täcktes av rök, för Herren hade stigit ner på berget i eld. Rök steg upp därifrån som röken från en smältugn, och hela berget skakade våldsamt. 19 Basunljudet blev starkare och starkare. Mose talade och Gud svarade honom med hög röst.

20 Och Herren steg ner på Sinai berg, på toppen av berget, och Herren kallade Mose upp till bergets topp. Då gick Mose dit upp. 21 *2 Mos 33:20. Och Herren sade till Mose: "Gå ner och varna folket så att de inte tränger sig fram till Herren för att se, för då kommer många av dem att falla ner döda. 22 Även prästerna som får komma inför Herren ska helga sig, så att inte Herrens vrede bryter ut mot dem."

23 Mose svarade Herren: "Folket kan inte stiga upp på Sinai berg, för du har själv varnat oss och sagt att jag skulle märka ut en gräns omkring berget och helga det." 24 Då sade Herren till honom: "Gå ner och kom sedan upp igen, och ha då Aron med dig. Men prästerna och folket får inte tränga sig fram för att stiga upp till Herren, så att inte Herrens vrede bryter ut mot dem." 25 Mose gick då ner till folket och sade detta till dem.

1 In the third month, when the children of Israel were gone forth out of the land of Egypt, the same day came they into the wilderness of Sinai. 2 For they were departed from Rephidim, and were come to the desert of Sinai, and had pitched in the wilderness; and there Israel camped before the mount. 3 And Moses went up unto God, and the LORD called unto him out of the mountain, saying, Thus shalt thou say to the house of Jacob, and tell the children of Israel; 4 Ye have seen what I did unto the Egyptians, and how I bare you on eagles’ wings, and brought you unto myself. 5 Now therefore, if ye will obey my voice indeed, and keep my covenant, then ye shall be a peculiar treasure unto me above all people: for all the earth is mine: 6 And ye shall be unto me a kingdom of priests, and an holy nation. These are the words which thou shalt speak unto the children of Israel.

7 And Moses came and called for the elders of the people, and laid before their faces all these words which the LORD commanded him. 8 And all the people answered together, and said, All that the LORD hath spoken we will do. And Moses returned the words of the people unto the LORD.

9 And the LORD said unto Moses, Lo, I come unto thee in a thick cloud, that the people may hear when I speak with thee, and believe thee for ever. And Moses told the words of the people unto the LORD.

10 And the LORD said unto Moses, Go unto the people, and sanctify them to day and to morrow, and let them wash their clothes, 11 And be ready against the third day: for the third day the LORD will come down in the sight of all the people upon mount Sinai. 12 And thou shalt set bounds unto the people round about, saying, Take heed to yourselves, that ye go not up into the mount, or touch the border of it: whosoever toucheth the mount shall be surely put to death: 13 There shall not an hand touch it, but he shall surely be stoned, or shot through; whether it be beast or man, it shall not live: when the trumpet soundeth long, they shall come up to the mount.*19.13 trumpet: or, cornet

14 And Moses went down from the mount unto the people, and sanctified the people; and they washed their clothes. 15 And he said unto the people, Be ready against the third day: come not at your wives.

16 And it came to pass on the third day in the morning, that there were thunders and lightnings, and a thick cloud upon the mount, and the voice of the trumpet exceeding loud; so that all the people that was in the camp trembled. 17 And Moses brought forth the people out of the camp to meet with God; and they stood at the nether part of the mount. 18 And mount Sinai was altogether on a smoke, because the LORD descended upon it in fire: and the smoke thereof ascended as the smoke of a furnace, and the whole mount quaked greatly. 19 And when the voice of the trumpet sounded long, and waxed louder and louder, Moses spake, and God answered him by a voice. 20 And the LORD came down upon mount Sinai, on the top of the mount: and the LORD called Moses up to the top of the mount; and Moses went up. 21 And the LORD said unto Moses, Go down, charge the people, lest they break through unto the LORD to gaze, and many of them perish.*19.21 charge: Heb. contest 22 And let the priests also, which come near to the LORD, sanctify themselves, lest the LORD break forth upon them. 23 And Moses said unto the LORD, The people cannot come up to mount Sinai: for thou chargedst us, saying, Set bounds about the mount, and sanctify it. 24 And the LORD said unto him, Away, get thee down, and thou shalt come up, thou, and Aaron with thee: but let not the priests and the people break through to come up unto the LORD, lest he break forth upon them. 25 So Moses went down unto the people, and spake unto them.