Johannesevangeliet 8

Jesus och äktenskapsbryterskan*7:53f Avsnittet 7:53-8:11 saknas i de äldsta handskrifterna och har troligen inte hört till Johannesevangeliet från början. Att det stämmer överens med evangelisternas vittnesbörd är dock omvittnat i fornkyrkan. De flesta handskrifterna placerar avsnittet här, men några få av dem fogar in det på andra ställen, som efter Joh 21:25 eller efter Luk 21:38.

1 Sedan gick var och en hem till sitt, och Jesus gick till Olivberget. 2 Tidigt på morgonen var han tillbaka på tempelplatsen. Allt folket samlades omkring honom, och han satte sig ner och undervisade dem.

3 Då förde de skriftlärda och fariseerna dit en kvinna som hade blivit gripen för äktenskapsbrott. De ställde henne i mitten 4 och sade: "Mästare*8:4MästareAnnan översättning: "Lärare" (hederstitel, jfr latinets "magister")., den här kvinnan greps på bar gärning när hon begick äktenskapsbrott. 5 I lagen har Mose befallt oss att stena*8:5befallt oss att stenaSe 3 Mos 20:10, 5 Mos 22:22f. sådana. Vad säger då du?" 6 Detta sade de för att pröva honom och få något att anklaga honom för*8:6något att anklaga honom förJudarna hade år 6 e Kr fråntagits rätten att utdöma dödsstraff (jfr 18:31), varför en offentlig dödsdom skulle ha inneburit konflikt med den romerska ockupationsmakten.. Men Jesus böjde sig ner och började skriva med fingret på marken.

7 *5 Mos 17:7. När de fortsatte fråga honom, reste han sig och sade: "Den av er som är utan synd kan kasta första stenen på henne." 8 Sedan böjde han sig ner igen och skrev på marken. 9 *Rom 2:21f. När de hörde detta började de gå därifrån en efter en, de äldste*8:9de äldsteAntingen de som var äldst, eller "äldste" i betydelsen styresman (jfr Luk 22:66). först. Han blev lämnad ensam kvar med kvinnan som stod där. 10 Jesus reste sig upp och sade till henne: "Kvinna, var är de? Har ingen dömt dig?" 11 *Joh 5:14. Hon svarade: "Nej, Herre." Då sade Jesus: "Inte heller jag dömer dig. Gå, och synda nu inte mer!"

Jesus är världens ljus

12 Jesus talade till dem igen och sade: "Jag är världens ljus. Den som följer mig ska inte vandra i mörkret utan ha livets ljus."

13 Fariseerna sade till honom: "Du vittnar om dig själv! Ditt vittnesbörd är inte giltigt." 14 *Joh 5:31f. Jesus svarade: "Även om jag vittnar om mig själv är mitt vittnesbörd giltigt, för jag vet varifrån jag kommit och vart jag går. Ni vet inte varifrån jag kommer eller vart jag går. 15 *Joh 7:24. Ni dömer efter det yttre. Jag dömer ingen. 16 *Joh 10:30. Och även om jag dömer är min dom rättvis, för jag är inte ensam, utan Fadern som har sänt mig är med mig. 17 Även i er lag står det skrivet att vad två människor vittnar är giltigt.*8:17vad två människor vittnar är giltigtSe 5 Mos 19:15 (jfr Joh 5:31f).18 *1 Joh 5:9. Jag är den som vittnar om mig själv, och även Fadern som har sänt mig vittnar om mig."

19 *Joh 14:7, 16:3. Då frågade de: "Var är din Far?" Jesus svarade: "Ni känner varken mig eller min Far. Hade ni känt mig, skulle ni också känna min Far." 20 *Joh 7:30. Dessa ord talade han vid offerkistan när han undervisade på tempelplatsen. Men ingen grep honom, eftersom hans stund ännu inte hade kommit.

21 *Joh 7:34f, 13:33. Än en gång sade Jesus till dem: "Jag går bort och ni ska söka efter mig, men ni kommer att dö i er synd. Dit jag går kan ni inte komma." 22 Då sade judarna: "Tänker han ta sitt liv, eftersom han säger: Dit jag går kan ni inte komma?" 23 *Joh 17:14. Han sade till dem: "Ni är nerifrån, jag är från ovan. Ni är av den här världen, jag är inte av den här världen. 24 Det var därför jag sade till er att ni kommer att dö i era synder. För om ni inte tror att Jag Är*8:24Jag ÄrAnspelning på det högsta gudsnamnet Jhvh, "Jag Är" (2 Mos 3:14). Vid skriftläsningen uttalade man av vördnad aldrig namnet utan ersatte det med Adonai som betyder Herren, ett bruk som även Jesus anslöt sig till (Luk 4:19)., ska ni dö i era synder."

25 *Joh 8:58, Kol 1:18, Upp 22:13. De frågade: "Vem är du då?" Jesus svarade: "Begynnelsen, vilket jag också har sagt er*8:25Begynnelsen, vilket jag också har sagt erAnnan översättning: "Det jag från begynnelsen har sagt er".. 26 *Joh 12:49. Jag har mycket att säga om er och döma er för. Men han som har sänt mig är sann, och det jag hört av honom förkunnar jag för världen." 27 De förstod inte att han talade till dem om Fadern.

28 *Joh 12:32f. Då sade Jesus till dem: "När ni har upphöjt*8:28upphöjt på korset (jfr 3:14, 12:32). Människosonen, då ska ni förstå att Jag Är och att jag inte gör något av mig själv utan talar så som Fadern har lärt mig. 29 *Joh 8:16, 14:10. Och han som har sänt mig är med mig. Han har inte lämnat mig ensam, för jag gör alltid det som behagar honom." 30 När han sade detta kom många till tro på honom.

Abrahams sanna barn

31 *Joh 7:17, 15:10, 14. Jesus sade till de judar som hade kommit till tro på honom: "Om ni förblir i mitt ord är ni verkligen mina lärjungar. 32 Ni ska lära känna sanningen, och sanningen ska göra er fria."

33 *Matt 3:9. De svarade honom: "Vi är Abrahams barn och har aldrig varit slavar under någon. Hur kan du säga att vi ska bli fria?" 34 *Rom 6:16, 20, 2 Petr 2:19. Jesus svarade: "Jag säger er sanningen: Var och en som ägnar sig åt synd är syndens slav. 35 *2 Mos 21:2. Slaven är inte kvar i huset för alltid, men sonen är kvar för alltid. 36 Om nu Sonen gör er fria blir ni verkligen fria. 37 Jag vet att ni är Abrahams barn, men ni vill döda mig därför att ni inte tar emot*8:37tar emotAnnan översättning: "har plats för". mitt ord. 38 Jag talar vad jag sett hos min Far, ni gör vad ni har hört av er far."*8:38ni gör vad ni har hört av er farAndra handskrifter: "så gör vad ni har hört av Fadern".

39 *Matt 3:9. De svarade honom: "Vår far är Abraham." Jesus sade: "Om ni vore Abrahams barn skulle ni göra Abrahams gärningar.*8:39Om ni vore Abrahams barn skulle ni göra Abrahams gärningarAndra handskrifter: "Om ni är Abrahams barn, gör Abrahams gärningar".40 Men nu vill ni döda mig, en man som har sagt er sanningen, som jag har hört från Gud. Så gjorde inte Abraham. 41 Ni gör er fars gärningar." De svarade: "Vi är inte födda i äktenskapsbrott! Vi har bara en far, Gud."

42 *Joh 16:27. Jesus svarade: "Vore Gud er Far skulle ni älska mig, för jag har utgått från Gud och kommer från honom. Jag har inte kommit av mig själv, utan han har sänt mig. 43 Varför förstår ni inte vad jag säger? Därför att ni inte kan*8:43kanAnnan översättning: "klarar av att". höra mitt ord. 44 *1 Mos 3:4, 1 Joh 3:8. Ni har djävulen till far och vill följa er fars begär. Han har varit en mördare från början och har aldrig stått på sanningens sida, för det finns ingen sanning i honom. När han talar lögn talar han utifrån sig själv, för han är en lögnare och lögnens fader. 45 Men jag säger sanningen, och därför tror ni mig inte! 46 Vem av er kan visa att jag skulle ha syndat? Om jag talar sanning, varför tror ni mig inte? 47 *Joh 10:26, 1 Joh 4:6. Den som är av Gud lyssnar till Guds ord. Men ni lyssnar inte, därför att ni inte är av Gud."

48 *Mark 3:21f, Joh 10:20. Judarna svarade: "Visst har vi rätt när vi säger att du är samarier och besatt av en ond ande?" 49 Jesus svarade: "Jag är inte besatt. Jag ärar min Far, och ni vanärar mig. 50 Jag söker inte min egen ära, men det finns en som söker den och som dömer. 51 *Joh 5:24, 11:25. Jag säger er sanningen: Den som bevarar mitt ord ska aldrig någonsin se döden."

52 Judarna sade: "Nu vet vi att du har en ond ande. Abraham dog och likaså profeterna, och du säger: Den som bevarar mitt ord ska aldrig någonsin smaka döden. 53 *Joh 4:12. Är du större än vår far Abraham? Han dog, och profeterna är döda. Vem tror du att du är?" 54 Jesus svarade: "Om jag ärar mig själv är min ära ingenting värd. Det är min Far som ärar mig, han som ni kallar er Gud. 55 *Joh 7:28. Ni känner honom inte, men jag känner honom. Om jag sade att jag inte kände honom, skulle jag vara en lögnare som ni. Men jag känner honom och bevarar hans ord. 56 *Matt 13:17. Abraham, er far, jublade över att få se min dag.*8:56Abraham … se min dagJfr t ex 1 Mos 18:2f, 22:1f, Hebr 11:13. Han såg den och gladde sig." 57 Judarna sade: "Du är inte femtio år än, och Abraham har du sett*8:57Abraham har du settAndra handskrifter: "Abraham har sett dig".!" 58 Jesus svarade: "Jag säger er sanningen: Jag Är, innan Abraham fanns."

59 *Joh 10:31. Då tog de upp stenar för att kasta på honom, men Jesus drog sig undan och lämnade tempelplatsen.

1 Jesus went unto the mount of Olives. 2 And early in the morning he came again into the temple, and all the people came unto him; and he sat down, and taught them. 3 And the scribes and Pharisees brought unto him a woman taken in adultery; and when they had set her in the midst, 4 They say unto him, Master, this woman was taken in adultery, in the very act. 5 Now Moses in the law commanded us, that such should be stoned: but what sayest thou? 6 This they said, tempting him, that they might have to accuse him. But Jesus stooped down, and with his finger wrote on the ground, as though he heard them not. 7 So when they continued asking him, he lifted up himself, and said unto them, He that is without sin among you, let him first cast a stone at her. 8 And again he stooped down, and wrote on the ground. 9 And they which heard it, being convicted by their own conscience, went out one by one, beginning at the eldest, even unto the last: and Jesus was left alone, and the woman standing in the midst. 10 When Jesus had lifted up himself, and saw none but the woman, he said unto her, Woman, where are those thine accusers? hath no man condemned thee? 11 She said, No man, Lord. And Jesus said unto her, Neither do I condemn thee: go, and sin no more.

12 Then spake Jesus again unto them, saying, I am the light of the world: he that followeth me shall not walk in darkness, but shall have the light of life. 13 The Pharisees therefore said unto him, Thou bearest record of thyself; thy record is not true. 14 Jesus answered and said unto them, Though I bear record of myself, yet my record is true: for I know whence I came, and whither I go; but ye cannot tell whence I come, and whither I go. 15 Ye judge after the flesh; I judge no man. 16 And yet if I judge, my judgment is true: for I am not alone, but I and the Father that sent me. 17 It is also written in your law, that the testimony of two men is true. 18 I am one that bear witness of myself, and the Father that sent me beareth witness of me. 19 Then said they unto him, Where is thy Father? Jesus answered, Ye neither know me, nor my Father: if ye had known me, ye should have known my Father also. 20 These words spake Jesus in the treasury, as he taught in the temple: and no man laid hands on him; for his hour was not yet come. 21 Then said Jesus again unto them, I go my way, and ye shall seek me, and shall die in your sins: whither I go, ye cannot come. 22 Then said the Jews, Will he kill himself? because he saith, Whither I go, ye cannot come. 23 And he said unto them, Ye are from beneath; I am from above: ye are of this world; I am not of this world. 24 I said therefore unto you, that ye shall die in your sins: for if ye believe not that I am he, ye shall die in your sins. 25 Then said they unto him, Who art thou? And Jesus saith unto them, Even the same that I said unto you from the beginning. 26 I have many things to say and to judge of you: but he that sent me is true; and I speak to the world those things which I have heard of him. 27 They understood not that he spake to them of the Father. 28 Then said Jesus unto them, When ye have lifted up the Son of man, then shall ye know that I am he, and that I do nothing of myself; but as my Father hath taught me, I speak these things. 29 And he that sent me is with me: the Father hath not left me alone; for I do always those things that please him. 30 As he spake these words, many believed on him. 31 Then said Jesus to those Jews which believed on him, If ye continue in my word, then are ye my disciples indeed; 32 And ye shall know the truth, and the truth shall make you free.

33 They answered him, We be Abraham’s seed, and were never in bondage to any man: how sayest thou, Ye shall be made free? 34 Jesus answered them, Verily, verily, I say unto you, Whosoever committeth sin is the servant of sin. 35 And the servant abideth not in the house for ever: but the Son abideth ever. 36 If the Son therefore shall make you free, ye shall be free indeed. 37 I know that ye are Abraham’s seed; but ye seek to kill me, because my word hath no place in you. 38 I speak that which I have seen with my Father: and ye do that which ye have seen with your father. 39 They answered and said unto him, Abraham is our father. Jesus saith unto them, If ye were Abraham’s children, ye would do the works of Abraham. 40 But now ye seek to kill me, a man that hath told you the truth, which I have heard of God: this did not Abraham. 41 Ye do the deeds of your father. Then said they to him, We be not born of fornication; we have one Father, even God. 42 Jesus said unto them, If God were your Father, ye would love me: for I proceeded forth and came from God; neither came I of myself, but he sent me. 43 Why do ye not understand my speech? even because ye cannot hear my word. 44 Ye are of your father the devil, and the lusts of your father ye will do. He was a murderer from the beginning, and abode not in the truth, because there is no truth in him. When he speaketh a lie, he speaketh of his own: for he is a liar, and the father of it. 45 And because I tell you the truth, ye believe me not. 46 Which of you convinceth me of sin? And if I say the truth, why do ye not believe me? 47 He that is of God heareth God’s words: ye therefore hear them not, because ye are not of God. 48 Then answered the Jews, and said unto him, Say we not well that thou art a Samaritan, and hast a devil? 49 Jesus answered, I have not a devil; but I honour my Father, and ye do dishonour me. 50 And I seek not mine own glory: there is one that seeketh and judgeth. 51 Verily, verily, I say unto you, If a man keep my saying, he shall never see death. 52 Then said the Jews unto him, Now we know that thou hast a devil. Abraham is dead, and the prophets; and thou sayest, If a man keep my saying, he shall never taste of death. 53 Art thou greater than our father Abraham, which is dead? and the prophets are dead: whom makest thou thyself? 54 Jesus answered, If I honour myself, my honour is nothing: it is my Father that honoureth me; of whom ye say, that he is your God: 55 Yet ye have not known him; but I know him: and if I should say, I know him not, I shall be a liar like unto you: but I know him, and keep his saying. 56 Your father Abraham rejoiced to see my day: and he saw it, and was glad. 57 Then said the Jews unto him, Thou art not yet fifty years old, and hast thou seen Abraham? 58 Jesus said unto them, Verily, verily, I say unto you, Before Abraham was, I am. 59 Then took they up stones to cast at him: but Jesus hid himself, and went out of the temple, going through the midst of them, and so passed by.