Amós 5

24 [Nu kommer en vers som bryter mönstret och står ut:]

Men låt det välla upp (bölja, rusa fram) som [källsprångets] vatten:

rätt (domslut)

och rättfärdighet –

som en ständig (alltid rinnande) ström (bäckravin, wadi) [ett evigt flöde som aldrig sinar].

[Versen har flera kiastiska element som lyfter fram ’rätt och rättfärdighet’ centralt. Rätten liknas vid det pålitliga källflödet som väller fram ur en klippa, och rättfärdigheten som det kraftigt forsande vattnet i en dal/ravin som inte sinar under den varma sommarperioden, utan ständigt flödar med friskt vatten. Den hebreiska konstruktionen, både i inledningen och i versens slut, indikerar ett ständigt, evigt flöde.]