38Vem (bland avgudarna) åt det feta av deras offer [3 Mos 3:17]och drack vinet från deras drickoffer?Låt honom stå upp och hjälpa dig,låt honom bli ditt beskydd.
7ständigt undervisade, men lyckas aldrig komma till insikt (praktisk kunskap) om sanningen.
12Så kommer alla som vill leva gudfruktigt i den Smorde (Messias, Kristus) Jesus att bli förföljda.
15Du har redan som litet barn fått kunskap om de heliga Skrifterna, som kan ge dig vishet, så att du blir frälst (helad, upprättad, befriad) genom tron i den Smorde (Messias, Kristus) Jesus.
1Och Herren (Jahveh) kallade på Mose och talade till honom från mötestältet (hebr. óhel móed). Han sa:
8och Arons söner, prästerna, ska lägga delarna, huvudet och det feta, i ordning på veden som ligger på elden som är på altaret.
13Men han ska tvätta inälvorna och benen i vatten, och prästen ska ta allt och bränna det på altaret. Det är ett brännoffer, ett eldsoffer till en söt doft till Herren (Jahveh).
8På samma sätt måste ni varatålmodiga (inte tappa hoppet oavsett omständigheter).Styrk (stabilisera, balansera) era hjärtan [gör dem fasta och väl förankrade i sanningen],för Herrens ankomst är mycket nära.
13Är det någon bland er som lider ("lider ont" – plågas; drabbas av svårigheter)?Då ska han be [vända sig till Gud i förtrolig bön]. [1 Tim 2:1][Det grekiska ordet för lidande är här kakopatheo och kan avse smärtsamma svårigheter av olika slag, se 2 Tim 2:9; 4:5. Det härrör från adjektivet kakos som står för något "inneboende ont/dåligt" och substantivet pathos som beskriver en stark känsla som väcks, såsom smärta, förtärande lust eller brinnande passion.]Är någon glad?Då ska han sjunga [och spela] lovsånger (psalmer) [prisa Gud gång på gång]. [Ps 50:14; 1 Kor 14:15]
16Bekänn därför era synder (överträdelser, felsteg) [fullt ut – helhjärtat och öppet] för varandra,och be [också] för varandra så [på ett sådant sätt] att ni kan bli helade (botade, förnyade – gr. iaomai).Mycket förmår (besegrar) [Fil 4:13] en rättfärdigs [vädjande och behovsinriktade] bön när den verkar i kraft.[Det grekiska verbet för att bekänna, exomologeo, har prepositionen ex med som prefix, vilket intensifierar dess betydelse. En person som har det rätt ställt med Gud och människor har möjlighet att ständigt och aktivt strida mäktigt och segerrikt (gr. ischuo) i bön. Det sista verbet, gr. energeo (att verka i kraft), står i formen medium, vilket innebär att det är en samverkan mellan den som aktivt ber och Gud som låter bönen ge resultat. Den passiva formen av gr. iaomai (att göra hel) fokuserar på den store Läkarens ingripande till både kropp, själ och ande.]
1Kom nära, ni länder, för att lyssnaoch ni folk, var uppmärksamma.Låt jorden höra och dess fullhet,världen,och allt som kommer fram i den.
2För Herren (Jahveh) är vred (som en kvist som bryts; relationen är bruten – hebr. qetsef) över alla länder,och har brinnande vrede (feber – hebr. chema) mot deras härförare.Han har i grund förgjort dem,han har utlämnat dem till att slaktas.
15Där ska pilormen (hebr. qipoz; maskulin form) bygga sitt [feminin form] booch hon [tornugglan – nattväsendet, se vers 14] ska lägga [ägg] och kläcka (klyva, bryta upp, kraftfullt dela i två) [Jes 59:5]och ruva under sin skugga,ja, där ska falkarna samlas,var och en med sin maka.
8Hon säger då, på uppmaning av sin mor: "Ge mig Johannes Döparens huvud på ett fat här och nu."
11Man bar in huvudet på ett fat och gav det till flickan (det grekiska ordet beskriver en flicka på omkring tolv år), och hon bar det till sin mor.
30Men när han såg (kände, upplevde med sina sinnen) hur stark vinden var blev han rädd. När han började sjunka ropade han: "Herre, rädda (hjälp, fräls) mig!"
9Dessutom så hade vi våra jordiska (köttsliga) fäder som uppfostrare, och vi respekterade (vördade) dem. Ska vi då inte så mycket mer underordna oss andarnas Fader så att vi får leva?
12Styrk därför kraftlösa händer och svaga knän [Jes 35:3].
15Se till (gr. episkopeo, jfr 1 Tim 3:1) [vaka över ditt hjärta (Ords 4:23) så]att ingen går miste om Guds nåd,att ingen bitter rot får växa uppoch skada och smitta många,
9Då sa Saul: "För hit till mig brännoffret och shalomoffret." Och han offrade brännoffret.
17Och fördärvarna kom ut från filistéernas läger i tre grupper:en grupp tog vägen som leder till Ofra, till Shoals land,
21Och priset för slipningen var en fim [2/3 shekel – 8 gram silver; motsvarar ca 20 dagslöner] för plogbillen och för plogjärnet och för gafflarna med tre uddar och för yxorna och för att sätta sporrarna.[Tidigare översättningar angav att hebr. fim var en felskrivning av bokstaven pe (ordet för mun). Nu har ordet fim hittats i inskriptioner på flera vikter. Här beskrivs också början av järnåldern i Israel (ca 1200 f.Kr.). Järn var känt innan dess, men processen att kyla ner i vatten behärskades av filistéerna, och gav starkare svärd än de av brons som israeliterna gjorde.]
1Vart har din vän gått,du vackraste bland kvinnor?Vart har din älskade (raring) vänt sitt ansikte,så att vi kan söka honom tillsammans med dig?
10Vem är hon som kommer fram (visar sig) som gryningen [som blir mer och mer tydlig],vacker som månen, strålande (ren, klar – hebr. bar) som solen,storslagen och skräckinjagande som en armé med många baner?
12Innan jag var medveten om det,satte min själ (mina känslor satte) mig på mitt folks furstliga vagnar.
23I stället har du satt dig upp mot himmelens Herre. Du tog fram kärlen från hans hus [templet i Jerusalem]. Sedan drack du, dina stormän, dina fruar och konkubiner (älskarinnor) vin ur dem. Du prisade gudar av silver och guld, brons, järn, trä och sten – gudar som varken kan se eller höra eller förstå! Men du har inte ärat den Gud som har ditt nästa andetag och hela din existens (alla dina vägar) i sin hand! [I stället har du vanärat och hädat honom – detta är allvarligt.]
25Det här är skriften (texten) som är skriven:Mene (räknad)mene (räknad)tekel (vägd)u-pharsin (och delad).[De arameiska orden kan tolkas som verb eller substantiv. Det måste ha försvårat tolkningen och gjort de vise i Babylon förbryllade. Tolkas orden som substantiv beskriver de vikter och myntenheter. En möjlig tolkning är då att låta det första ordet vara ett verb och de tre sista substantiv: "räknad: en mina, en shekel och en halv-shekel". Är orden verb blir meningen: "räknad, räknad, vägd och delad". Det är den rätta tolkningen, men även om de visa hade kommit så långt, krävs en uttydning för att förklara vad som menas.]
26Detta är vad orden betyder (vad som ska ske):Mene(räknad) – Gud har räknat ditt rikes dagar och gjort slut på det.[Upprepningen "räknad, räknad" betonar hur detta beslut står fast.]
1Det som existerade från begynnelsen [1 Mos 1:1; Joh 1:1] ...Det som vi har hört (och som fortfarande ljuder i våra öron) ...Det som vi har sett med våra egna ögon (och de bilder som fortfarande finns kvar på våra näthinnor) ...Det som vi har betraktat (noga studerat) och rört med våra händer ...[Det som vi – jag, Johannes, och alla apostlarna personligen – har hört, sett, betraktat och rört vid är:]Ordet (gr. Logos), som ger livet![Jesus benämns som Ordet som ett Guds sändebud för att kommunicera med mänskligheten. Det finns tre grekiska ord som alla översätts till liv i svenskan: bios, psuche och zoe. Ordet biologi kommer från bios och har att göra med vårt fysiska liv, se 1 Joh 2:16 där det syftar på "detta livets" goda. Ordet psykologi kommer från psuche och syftar ofta på vårt inre själsliv, se Matt 16:25. Det tredje ordet, zoe, som används här, beskriver Guds eviga liv. Livet är i bestämd form – Jesus är det eviga livets Ord, se Joh 6:68. Han både är och ger Guds överflödande liv. Nu följer en förklaring av livet:]
3Det vi [apostlar] sett (prövat) och hört rapporterar (förkunnar, berättar) vi för er, så att ni också kan välja att vara med i vår gemenskap [vara delaktiga i vår förstahandsupplevelse av Jesu liv].Vår gemenskap är med Fadernoch med hans Son, Jesus den Smorde (Messias, Kristus).
7Men om vi vandrar (skulle vandra) i ljuset – så som han är i ljuset – har vi gemenskap (är vi delaktiga) [umgås vi och har hela tiden en levande relation] med varandra, och blodet från Jesus, hans Son, renar oss [gång på gång] från all synd.
6Herrens (Jahvehs) ängel (budbärare) försäkrade Josua och sa:
7"Så säger Härskarornas Herre (Jahveh Sebaot): ’Om du vandrar på mina vägar [är helt överlåten till mig] och håller mina bud [troget utför de prästerliga uppgifterna], då ska du få leda mitt hus och vakta mina tempelgårdar. Jag ska tillåta dig att komma och gå fritt bland dem [de änglar] som tjänar mig här.[Detta löfte ger prästen nu tillträde till Guds tronrum. I det ursprungliga förbundet fick översteprästen bara komma in i det allra heligaste en gång per år, löftet nu är fritt inträde och direkt kommunikation med Gud på samma sätt som änglarna! Detta är en profetia om det som gäller när Jesus har uppstått från döden och därmed gjort det möjligt för dem som tar emot honom att få tillträde direkt till Gud. Förlåten brast i templet när Jesus gav upp andan och enligt 2 Pet 2:5 är vi ett heligt prästerskap när vi blir frälsta.]
11Och Herrens (Jahvehs) ord kom till Salomo, han sa:
33Och till öppningen till templet gjorde han dörrposter av olivträ i en fyrkantig ram,
38Och i det 11:e året i månaden (hebr. jerach) bol [i den fenisiska kalendern; betyder "regnig"], som är den 8:e månaden (hebr. chodesh) [cheshvan – okt/nov], var huset fullbordat i alla sina delar enligt alla dess ritningar. Och huset blev byggt på 7 år.[Templet blev klart i okt/nov 959 f.Kr. Här används både det äldre jerach (från jerah måne) och mer vanliga chodesh för månad, men också nymånad, se även 1 Kung 8:2.]
3Nåd (oförtjänt favör) och frid (harmoni, lycka, välgång)till er från Gud vår Fader och vår Herre Jesus den Smorde (Messias, Kristus),
4som offrade sig själv för våra synder,för att rädda oss från den nuvarande onda tidsåldern (världsordningen),efter vår Guds och Faders vilja (önskan, behag, längtan).
5Honom tillhör äran (all majestät, härlighet) i evigheters evigheter (genom alla tidsåldrar som varit och i de som kommer)!Amen (låt det bli så, det är sant, sannerligen).
18Hon försäkrar sig om att resultatet av arbetet är bra, [Ordagrant "hon smakar på arbetet", hon har en känslighet och vet vad som är bra och dåligt för familjen.]hennes lampa (ande, livslust) slocknar inte på natten. [Natt kan symbolisera tider av problem, sorg och oro. Trots svårigheter ger hon inte upp.][Den nionde hebreiska bokstaven är: ט – tet. Tecknet avbildar ett huvud och en svans och föreställer antingen en orm i en korg eller en människa böjd i ödmjukhet. Paradoxalt nog kan bokstaven symbolisera både ont och gott – antingen rebelliskhet eller godhet. I den här versen börjar verbet "Hon försäkrar sig om" med denna bokstav. Här förstärker det att hon vet vad som är gott och vad som är dåligt. Hon är andligt vaksam och vet vad som för familjen samman och vad som splittrar den.]
22Hon bäddar sängen med mjuka lakan,och hennes nattlinne är purpurfärgat av finaste silkestyg.[Den trettonde hebreiska bokstaven är: מ – mem. Bokstaven står för vatten, folk, nationer och språk. I samband med äktenskap representerar det även sexualitet. Ordet "mjuka lakan" börjar med denna bokstav, och förstärker att Gud har skapat sexualiteten och att det är något fint som tillhör äktenskapet.]
26När hon öppnar sin mun talar hon vishet (andlig vishet talad med färdighet),på hennes tunga finns nådens (den omsorgsfulla kärlekens) undervisning.[Hon ger vänliga förmaningar, hennes råd ges i en anda av kärlek, godhet och trofasthet.][Den sjuttonde hebreiska bokstaven är: פ – pe. Tecknet avbildar en mun. Symboliserar ofta tal och relationer. Här är det ordet "sin mun" som börjar med denna bokstav. I den här versen förstärks hur viktig kommunikation är i ett äktenskap, och att den sker i kärlek.]