Andens enhet
1 Därför [tack vare den position vi har fått i Jesus, se kapitel 1-3] uppmanar (ber, förmanar) jag er – jag som är en fånge i Herren – att vandra (leva ett liv) värdigt den kallelse ni fått:
2 med all ödmjukhet
och mildhet (saktmod) [balanserad och kontrollerad styrka som är fri från hämndlystnad och bitterhet],
med tålamod,
så att ni [uthålligt och överseende] har fördrag med varandra i [utgivande och osjälvisk] kärlek,
3 redo (ivriga, beredda) att bevara (vaka över) Andens enhet
genom (i) fridens band.
[Grekiska sundesmos beskriver något som drar samman och förenar; ett ligament, ledband eller en länk, se Kol 3:14.]
4 Det finns en kropp [församlingen] och en Ande, precis som ni också [en gång] i er kallelse blev kallade in i ett hopp, 5 en Herre, en tro, ett dop, 6 en Gud och allas Fader, som är över alla och genom alla och är i alla [som regerar över, verkar genom och lever i alla sina barn].
Funktionerna i församlingen
7 Åt var och en av oss var nåd given, i proportion till den Smordes (Kristi) gåva. 8 Därför står det:
När han steg upp i höjden,
ledde han ett paradtåg av fångar
[djävulen och demoner som blivit besegrade genom hans död på korset]
och han gav gåvor till människorna. [Ps 68:19]
9 Frasen: "han steg upp", vad menas med den? Innebär det inte att han först steg ner [från himlen] till den lägre delen, nämligen jorden?
[Judiska rabbiner tolkade Ps 68 utifrån hur Mose steg upp på berget Sinai, men Paulus visar hur psalmen talar om Jesu liv, död och uppståndelse, se Apg 1:9-11. Om Jesus steg upp, måste han ju också ha stigit ner. Den lägre delen av jorden kan antingen syfta på jorden, eller på dödsriket under jorden, se 1 Pet 3:18-20; Ps 63:10.]
10 Den som steg ner är också den som steg upp högt över alla himlarna [tre finns nämnda i Bibeln] för att [hans närvaro ska] uppfylla allt [hela universum]. 11 Han gav gåvor [Jesus själv utvalde och gav människor som gåvor till församlingen]:
Några till att bli apostlar (budbärare),
och några till profeter (förkunnare) [som talar inspirerade gudagivna ord om framtiden, samtiden eller det förflutna],
och några till evangelister (förkunnare av evangeliet),
och några till pastorer (herdar) [över hans hjord]
och lärare (instruktörer) [som förklarar, lär ut logiskt och strukturerat].
[Församlingen liknas vid en kropp där Jesus är huvudet, se Ef 4:15. Det går att se hur dessa fem gåvor har sin motsvarighet i handens fem fingrar, se 1 Kor 12:15, 21:
- Aposteln – tummen som är den kortaste, men mest rörliga, och som når alla andra fingrar för att hjälpa till på det område som behövs.
- Profeten – pekfingret som pekar ut riktningen.
- Evangelisten – långfingret som når längst ut.
- Pastorn – ringfingret som lovat trohet till församlingen och som skyddar den som en herde.
- Läraren – lillfingret som ger balans åt hela handen.
Både Paulus och Petrus talar om andliga gåvor av olika slag, se Rom 12:6-8; 1 Kor 12:8-11; 12:28-31; 1 Pet 4:10-11.]
12 Hans intention var att utrusta (iordningställa, fullända) de heliga (ett avskilt folk), för att de ska kunna göra tjänst och bygga upp den Smordes (Kristi) kropp (församlingen),