1 Moseboken 12

Gud kallar Abram

1 Nu sa Herren (Jahveh) till Abram:

"Gå du (själv) ut (hebr. lech lecha)

från ditt land [Haran i Mesopotamien]

och från din släkt (hemort)

och från din fars hus [Tera och hans familj, se 1 Mos 11:31-32]

till landet jag ska visa dig.

[Att lämna allt och följa Gud krävde tro, se Heb 11:8-10. I det hebreiska uttrycket lech lecha finns också betydelsen att "gå till sig själv", dvs. att hitta sig själv i processen. Ordet släkt (hebr. moledet) betyder inte bara släkt utan även "platsen för din födelse" och "ursprung". Det syftar på en längre historia bakåt än bara din egen livstid. Liknande fras använder Jesus när han kallar, se Matt 10:37. Tre gånger upprepas frasen "från", vilket följs av tre löften: ett nytt land, ett nytt folkslag och välsignelse till både honom själv och flera.]

2 Jag ska göra dig till ett stort folkslag [en stor familj]

och jag ska välsigna dig

och göra ditt namn stort (dig ärbar)

och du ska bli

en välsignelse.

3 Och jag ska välsigna

dem som välsignar dig,

och den [singular] som vanärar dig (ringaktar, inte respekterar; ordagrant: "tar lätt på dig")

ska jag förbanna (helt förgöra),

och välsignade –

ska alla jordens familjer (släkter, nationer) bli i dig [Abram]."

[Vers 2-3 formar en kiasm i flera nivåer. Den yttre ramen handlar om folkslag/familjer, se vers 2a och 3c. Den andra nivån har att göra med välsignelse. Centralt i vers 3a finns en kiastisk struktur som rör sig från välsigna till förbanna. Den hebreiska roten för välsigna (hebr. barach) har även betydelsen att böja knä. Helheten i dessa två verser ger sju rader där välsignelse är nyckelord:

Jag ska göra dig till ett stort folkslag

  Jag ska välsigna dig

    Jag ska göra ditt namn stort

      Du ska bli till en välsignelse

    Jag ska välsigna dem som välsignar dig

  Jag ska förbanna den som vanärar dig

I dig ska jordens alla folk bli välsignade]