1 Det första förbundet hade sina regler för gudstjänsten och sin jordiska helgedom.

[Mose fick noggranna instruktioner för hur tabernaklet skulle utformas. Den andra halvan av Andra Moseboken ägnas åt dessa detaljer. Ett annat namn på tabernaklet var "uppenbarelsetältet" eller mer ordagrant översatt "mötestältet", se t.ex. 2 Mos 33:7. Ordet beskriver tältets funktion att vara en mötesplats mellan Gud och människa. Det är denna ursprungliga mötesplats som beskrivs. Senare byggdes templet i Jerusalem, men det är inte det författaren skildrar. Där fanns varken Arons stav eller krukan med mannat eller lagens tavlor, som för länge sedan hade gått förlorade.]

2 Ett tabernakel [en Guds boning – ett tält där Gud uppenbarar sig och möter människan] inreddes med ett första rum som kallades det heliga. Där stod:

ljushållaren [menoran – den sjuarmade ljusstaken, se 2 Mos 25:31-39]

och bordet [2 Mos 25:23-30]

med skådebröden [2 Mos 25:30; 3 Mos 24:5-8].

3 Men bakom det andra förhänget (draperiet) [det som även kallas förlåten] fanns ett rum som kallades det allra heligaste [2 Mos 26:31-34]. 4 Dit hörde:

det förgyllda rökelsealtaret

[2 Mos 30:1-6. Rökelsealtaret, som var helt klätt i guld, stod vid förhänget i det heliga rummet, men förknippas med det allra heligaste, eftersom det användes på försoningsdagen då översteprästen gick in i det allra heligaste, se 3 Mos 16:13.]

och förbundsarken,

som var överdragen med guld på alla sidor [2 Mos 25:10-22].

I arken fanns:

en guldkruka med mannat [2 Mos 16:33-34],

Arons stav som hade grönskat [4 Mos 17:1-11]

och förbundets tavlor [2 Mos 25:16; 40:20].

5 Ovanpå den [arken] stod härlighetens keruber [änglar med vingar som representerade Guds närvaro, se Hes 9:3] som överskuggade nådastolen [det guldbeklädda locket på förbundsarken].

[Det var här översteprästen stänkte blod för att försona synden en gång per år under försoningsdagen – jom kippur, se Rom 3:25; 2 Mos 25:18-22.]

Men vi kan inte gå in på alla detaljer runt detta nu.