Mateus 9

2 Just då förde de [fyra män] en lam man på en bår (bädd) till honom [och firade ner honom i huset, se Mark 2:3-4; Luk 5:17-19]. När Jesus såg deras [den sjuke mannens och hans fyra vänners] tro, sa han till den lame: "Var vid gott mod (var glad och frimodig), mitt barn! Dina synder är förlåtna." 3 Några av de skriftlärda [från Galileen, Judeen och Jerusalem, se Luk 5:17] sa inom sig [i sina hjärtan, se Mark 2:6]: "Han hädar." [Det är ju bara Gud som kan förlåta synder.]

4 Jesus såg (visste) vad de tänkte och sa: "Varför bär ni onda tankar i era hjärtan? 5 Vilket är lättast att säga: ’Dina synder är förlåtna’, eller: ’Stå upp och gå?’ 6 Men för att ni ska veta vilken makt (auktoritet) Människosonen har här på jorden att förlåta synder" – så sa han sedan till den lame – "Stå upp, ta din bår (bädd) och gå hem!"

[Mitt i svaret till de skriftlärda riktar sig Jesus till den lame i stället, och meningen avslutas inte i ord, utan genom handling!]

7 Mannen steg upp och gick hem.