Pular para o conteúdo
Publicidade

1 Coríntios 15

Yool Jesu a Peemúut

1 Ɗyemnaa mo, yaksǝ ɓe wen rǝɓet baa lepan ɗi nwun, nkaa pwoo ɗeret, ɗe gyet wen kǝn sat nwun, ɗe gyet wuu lap , ɗe wu shinzeen, ɗi wuu ɗar a nkaa zak. 2 A shi pwoo ɗeret ɗesǝ , ɓe wuu kat ɓam wur katɗang ɓe wu yaa pwoo ɗi nghan kǝn sat nwun ɓalɓal. Katɗang aasǝ kas, ɓe shinzeen fuu a ɗebuu.

3 Mbii ɗi gyet nghan kǝn lap , ɓe wen shin a nwun, ɗi kwoop hakyeng Kristi wu muut mɓe shikbish fun mo, kaaɗi mo ten ran ndǝǝn ɓǝǝt haal Naan . 4 Mo wum wur, ɓe wur yool a peemúut par shii ɗekun, nchiit mbii ɗi mo ten ran ndǝǝn ɓǝǝt haal Naan . 5 Wur shee kámshin fin mPita, ɗangɓe wu kámshin fin njeplep fin ɗekaapaat baavǝl mo. 6 Aɓwoon mǝnǝ, ɓe wur kámshin fin nenshínzeen mo, ɗi mo met kambǝlpàat a nook mǝndong. Pak nenyil ɗe mo naa wu, mo ɗi ɗes ɗe mo kuɗin seen, amma pak mo ten murep. 7 Wur kámshin fin nJemis zak, jeplep fin mo jir. 8 Ɗangɓe a peekyes , ɓe wur kámshin fin nwen zak, wen ɗe an a kaa làa ɗe mo taa làa, ɓe baa tar làa wul kas . 9 Mɓeɗi nghan a ɗelee mɓut jeplep Jesu mo. Baa ɗi ret mo pet wen a memee mɓut jeplep Jesu mo kas, mbǝɗe gyet wen kǝn shin jeel Ekǝlisya Naan. 10 Amma mɓe ɗeret Naan, ɓe wen ɗe, a agwe ɗe wen a yaksǝ . Ɗǝret ɗesǝ ɗe Naan wu shin nwen, cìn ɗak ɗes ndǝǝn wen. Har wen kǝn cìn ɗak shiɓal met jeplep fin mo jir. Ɗangɓe jir kǝsǝ, ɓe baa a wen cìn ɗak mǝnǝ mo kas, ɗangɓe a ɗeret Naan ɗe cìn ɗak ndǝǝn pǝtuup fen. 11 aasǝ, koo ɗi gyet, a Wen satpwoo , koo ɗi gyet a mo satpwoo , ɓe muu sat a mbii ɗemǝndong, wun wuu shinzeen a pwoo mǝnǝ.

Yool Nenmumuut mo

12 Katɗang moo satpwoo , Kristi wur yool a peemúut, ɓe a me le ɗang pak fuu moo sat nnǝ, baa mee yool a peemúut ɗi mɓe nen ɗi mo ten murǝp mo kas yi? 13 Katɗang baa mee yool a peemúut ɗi, mɓe nen ɗi mo ten murǝp kas, ɓe kám , baa Kristi wur yool a peemúut kas mmǝnǝ. 14 Katɗang ɓe baa ɗi Kristi wur yool a peemúut kas, ɓe pwoo ɗeret, ɗi muu sat ɗee a ɗebuu, ɓe ɗe shinzeen fuu ɗee a ɗebuu zak. 15 Ɓe ɗi ɗee a nen cìn langtǝng ɗung mo nkaa Naan, mɓeɗǝ muu cìn langtǝng nkaa Naan , a Naan wur yool Kristi a peemúut. Amma katɗang ɗi azeen-nzeen nnǝ, baa nen ɗi mo ten murǝp mon nyool a peemúut kas, ɓe baa Naan wu yool Kristi a peemúut kas mǝnǝ zak. 16 Katɗang baa nen ɗi mo murǝp mon nyool kas, ɓe baa Kristi wur yool kas zak. 17 Katɗang ɗi baa Kristi wur yool a peemúut kas, ɓe shinzeen fuu ɗee a ɗebuu, ɓe ɗe har yaksǝ, wuu tong ɗi a mɓut shikbish fuu mo vit. 18 Ɓe ɗi nen ɗi mo ten murǝp mɓut Kristi, mo ɗee a ɗiilǝloom mo mmǝnǝ zak. 19 Katɗang ɗi canciin fun ndǝǝn Kristi a mɓe seen ɗi yil ɗiisi ɗak, ɓe ɗi ɗee a mbii naajeel, met koor gurum mo jir. 20 Yaksǝ Naan wur yool Kristi a peemúut azeen-nzeen. A wur a ɗinshee, yool a peemúut, nen ɗi mo ten murǝp mo jir. 21 Kaaɗǝ gyet, muut ɗel ndǝǝn yil ɗǝsǝ, a mɓe ngumǝndong, aasǝ zak, ɓe a mɓe ngumǝndong, ɓe Naan wur nyool gurum ɗi mo ten murǝp mo a peemúut zak. 22 Mɓeɗǝ a mɓe Adam ɓe gurum mo jir mo murǝp, aasǝ zak, a ndǝǝn Kristi ɓe gurum mo jir mon nyool a peemúut seen. 23 Ɗangɓe koo meye ɓe mo a ndangshak-ndangshak. A Kristi wur a ɗinshee yool a peemúut akuɗang. Katɗang wur mbaajì, ɗangɓe nen wur mon nyool a peemúut zak. 24 Ɗangɓe peekyes yil nǝn njì wul, ɓe Kristi wur nshin mulki nNaan puun, aɓwoon ɗi wur ten twe koo a mulki, iiko, koo a ɓal ɗeɗang ye. 25 Mɓǝɗǝ tǝng Kristi wur ncìn mulki har parpuus ɗe Naan wur nle shaarlek Jesu mo ɗee nder shii fen. 26 Shaarlek ɗe wur ntu a peekyes , a muut. 27 Mɓǝɗǝ Naan wur ten le mbii mo jir nder shii fen. Kaaɗǝ mo sat nǝnee, <<mo le mbii mo jir nder shii fen.>> Ɓe ɗee agaak nnǝ, baa a Naan ɗee nder fir kas, amma Naan wur le mbii mo jir nder Kristi. 28 Dangbe, aɓwoon ɗi mo le mbii mo jir, nder mulki Naan, ɓe Làa wur shikáa fen, wur nleshin fen nder Naan. Naan ɗi wur le mbii mo jir nder Kristi, mbǝkǝ Naan wur se mulki ɗi nkaa mbii mo jir.

29 Yaksǝ, katɗang ɓe ɗe baa mee yool a peemúut ɗi kas, ɓe ɗi nen ɗe moo cìn baptisma mmo a koppee nen ɗi mo murǝp, ɓe mon nkat a meye? Katɗang ɗi baa mee yool a peemúut ɗi kas, ɓe a me le ɗangɓe gurum moo cìn baptisma a koppee nenmuut mo ye? 30 Kǝzak, ɓe ɗi a me le ɗangɓe muu lappee, muu shwaajeel ɗi kǝsǝ shidaar-shidaar yi? 31 Ɗyemnaa mo, wen kǝn naa muut, koo a puus ɗeɗang yi. A roop ɗi wen kǝnǝ ndǝǝn wun, ɗi a seen fun ndǝǝn Kristi Jesu, Daa fun, a le ɗang wen sat pwoo mǝnǝ. 32 Katɗang ɗi gyet wen cìn lek ashak luwayil mo nyil Afisus a mbe pan gurum ɗak, ɓe lǝɓet ɗi wen nkat a me yi? Katɗang ɓe baa mo yool nen ɗi mo ten murǝp a peemúut kas, <<Ɓe wu yit mu se, mu shwaa, mbǝkǝ dǝɗaar ɓe murǝp ɗi.>>

33 Taji wu yit mee gurum ngwam wun kas. Katɗang gurum mwaan ashak nenɗebish mo, ɓe mǝse fin nǝn nɗee a ɗebish zak. 34 Wu baa wu ndǝǝn pan fuu mo kaaɗi ret wu cìn , wu nook cìn shikbish. Wen kǝn sat nwun , baa pak fuu mo man Naan kas. Wen kǝn sat ɗiisi a mbǝkǝ shweep wun ɗi.

Fwoshik Ɗǝ Gurum Yool Ɗishik a Peemúut

35 Meeɓe, mee gurum ntal nǝnee, <<Chinarang ɗangɓe nen ɗi mo ten murǝp, mon mbaa yool ɗi a peemúut seen yi? Mon nyool a shi nkan fwoshik ɗeɗang yi?>> 36 Waa mwen! A man , katɗang a kop cirem ndǝǝn yil, ɓe see cirem nǝn nwam, ɗangɓe àas mbii ɗi a kop kàa put. 37 Katɗang a kop mee cirem nyil, ɓe baa waa iiko nkaa kas, amma waa kǝkop a àas ɓejee ɗak. Bishmee ɓe, a àas shwaa, kas meeɓe mee cirem ɗeɗik. 38 Ɗangɓe Naan wur nshin mee fwooshin ɗi nnǝ, kaaɗe wur ten le . Koo àas cirem ɗeɗangyi, ɓe Naan wur ntap shin fwooshin ɗík. 39 Baa nan mo a nchiit-nchiit jir kas. Gurum mo nan muru ɗyik, luwa mo nan muru ɗyik, nyer mo nan muru ɗyik, pupwap mo nan muru ɗyik zak. 40 Mun ɗi fwoshik ɗi mo a ɗengnaan, mun ɗi fwoshik ɗi mo a yil ɗesǝ zak. Amma fwoshik fun ɗi mo a ɗengnaan, ret ɗeɗes mo ɗík zak fwoshik fun ɗe mo a yil ɗesǝ. 41 Ret ɗeɗes puus ɗík, ret ɗeɗes tar ɗík, zar mo ɗík zak, jir kǝsǝ, ɓe pak ret ɗǝɗes, zar moo met nshak zak. Mo ɗe ɗeɗes fur mo shinǝ-shinǝ.

42 Nin nɗee aasǝ zak, parpuus ɗi nen ɗi mo ten murep, mon nyool a peemúut. Kaaɗǝ mo wum gurum, ɓe fwoshik fin wam, amma kaaɗe Naan wu nyool gurum a peemúut, ɓe baa fwoshik fin nǝn nwam ɗi zak kas. 43 Kaaɗǝ mo wum gurum, ɓe nii bish naa, baa ɓal kas, amma parpuus ɗe Naan wur nyool a peemúut, ɓe nǝn yool a ndǝǝn ɗǝɗes, nǝn nret naa zak. 44 Kúm gurum ɗi moo wum aa fwoshik nan ɓejee ɗak, ɗangɓe parpuus ɗi Naan wur nyool gurum a peemúut, ɓe ɗen a fwoshik riin. Kaaɗǝ fwoshik ɗi a nan ɗi , ɓe azeen-nzeen fwoshik ɗe a riin ɗi zak. 45 Mo ten ran ndǝǝn ɓǝǝt haal Naan nǝnee, <<Naan wur shee le Adam wur a gurum ɗeseen.>> Amma Adam ɗe kyes , wur a Riin, wur shin seen ngurum mo. 46 Baa gyet a gwe riin wur shee kas, amma gyet a gwe nan shee ɗangɓe gwe Riin waaji. 47 Gwar ɗe gyet Naan shee le wur, ɓe gyet Naan ɗak wur a shi yil, ɗangɓe gwar ɗevǝl wur tong aɗeng sham ɗi. 48 Nen ɗi mo a yil , ɓe mo a kaa gwar ɗi gyet Naan shee ɗak wur shi yil . Ɗangɓe nen ɗi mo a ɗeng, ɓe mo a kaa gwar ɗi gyet wur tong aɗeng sham ɗi . 49 Kaaɗǝ muu lep a fwoshik ɗi a kaa gwar ɗe gyet Naan ɗak wur a shi yil , ɓe mun nyool lep a fwoshik ɗe a kaa gwar ɗewur tong aɗeng sham ɗi zak.

50 Ɗyemnaa mo, wen kǝn sat nwun agaak , baa gurum ndǝǝn mǝse nan toom, mak sekoop mulki Naan kas. baa mbii ɗewam, nǝn mmak sekop a koppee mbii ɗi baa nii cam wam kas, zak.

51 Wu lekom, wen sat mee mbii ɗe a sǝsok ɗi nwun. Baa mun jir mun mmurep kas, amma Naan wur nchǝǝr fwoshik fun mo jir. 52 Kǝlak kaa ɗyaapyit (kup yit chǝǝr wang) , parpuus ɗi mon ntàa feer ɗi kyes , ɓe nen ɗi mo ten murep, mon nyool seen. Baa mon mbaa wam ɗi zak kas. Ɗangɓe mon nchǝǝr fwoshik fun mo jir. 53 Mɓǝɗǝ a tǝng parpuus mǝnǝ, ɓe fwoshik fun ɗi mo a wam, mon nlep sun ɗi baa mǝnǝ mon cham wam kas zak, sun fun ɗi mo a muut, ɓe baa mon cham murǝp kas zak. 54 Aɓwoon ɗi fwoshik fun ɗi mo a wam, mo lep fwoshik ɗi baa mon cham wam kas, fwoshik fun ɗi mo a muut, mo lep fwoshik ɗi baa mon cham murǝp kas zak. Ɗangɓe sǝmpwoo ɗi mo ten ran ndǝǝn ɓǝǝt haal Naan nǝn ngam ɗi, ɗe sat nǝnee,

<<Mo see koorong muut hakyeng kǝnding-nding.

55 Muut, koorong fii a nneyi?

Muut, ɓal fii ɗi wii twe gurum mo ɗishik a nneyi?>>

56 Ɓal twapee muut a shikbish, a mbǝ Wàar ɗangɓe shikbish kat iiko. 57 Ɗangɓe yaksǝ, pǝlang Naan, ɗewur shin se koorong mmun ndǝǝn Daa funu Jesu Kristi.

58 Mɓǝmǝnǝ ɗyemnaa mo, wu ɗar ɓalɓal. Taji wu le mee mbii tǝr wun kas. Ɗangɓe wu sat a ncìn ɗak Daa shidaar-shidaar, mbǝɗe wu man , koo a ɗak ɗeɗangyi ɗe wuu cìn mɓe Daa, ɓe baa nǝn cham ɗee a mbii ɗebuu kas, koo dǝɓen

Veja também