25 I Jerusalem levde då en man, vid namn Simeon, en rättfärdig och from man, som väntade på Israels tröst; och helig ande var över honom.

26 Och av den helige Ande hade han fått den uppenbarelsen att han icke skulle se döden, förrän han hade fått se Herrens Smorde.

27 Han kom nu genom Andens tillskyndelse till helgedomen. Och när föräldrarna buro in barnet Jesus, för att så göra med honom som sed var efter lagen,

28 då tog också han honom i sin famn och lovade Gud och sade:

29 »Herre, nu låter du din tjänare fara hädan i frid, efter ditt ord,

30 ty mina ögon hava sett din frälsning,

31 vilken du har berett till att skådas av alla folk:

32 ett ljus som skall uppenbaras för hedningarna, och en härlighet som skall givas åt ditt folk Israel.»

25 Il y avait à Jérusalem un homme qui s'appelait Siméon; cet homme était juste et pieux, il attendait la consolation d'Israël; et le Saint-Esprit était sur lui.

26 Et il avait été averti divinement par le Saint-Esprit qu'il ne mourrait point, qu'auparavant il n'eût vu le Christ du Seigneur.

27 Il vint au temple par l'Esprit, et comme le père et la mère apportaient le petit enfant Jésus, pour faire à son égard ce qui était en usage selon la loi,

28 Il le prit entre ses bras, et bénit Dieu, et dit:

29 Seigneur, tu laisses maintenant aller ton serviteur en paix, selon ta parole;

30 Car mes yeux ont vu ton salut,

31 Que tu as préparé à la face de tous les peuples,

32 La lumière qui doit éclairer les nations, et la gloire de ton peuple d'Israël.