14 Förbannad vare den dag på vilken jag föddes; utan välsignelse blive den dag då min moder födde mig.
15 Förbannad vare den man som förkunnade för min fader: »Ett gossebarn är dig fött», och så gjorde honom stor glädje.
16 Gånge det den mannen såsom det gick de städer som HERREN omstörtade utan förbarmande. Må han få höra klagorop om morgonen och härskri om middagen.
17 därför att han icke dräpte mig strax i moderlivet, så att min moder fick bliva min grav och hennes liv vara havande för evigt.
18 Varför kom jag ut ur moderlivet och fick se olycka och bedrövelse, så att mina dagar måste försvinna i skam?
14 Cursed [is] the day in which I was born, The day that my mother bare me, Let it not be blessed!
15 Cursed [is] the man who bore tidings [to] my father, saying, Born to thee hath been a child -- a male, Making him very glad!
16 Then hath that man been as the cities, That Jehovah overthrew, and repented not, And he hath heard a cry at morning, And a shout at time of noon.
17 Because he hath not put me to death from the womb, And my mother is to me -- my grave, And her womb a pregnancy age-during.
18 Why [is] this? from the womb I have come out, To see labour and sorrow, Yea, consumed in shame are my days!