2 Coríntios 2

5 Men om en viss man har vållat bedrövelse, så är det icke särskilt mig han har bedrövat, utan eder alla, i någon mån -- för att jag nu icke skall tala för strängt. 6 Nu är det likväl nog med den näpst som han har fått mottaga från de flesta bland eder. 7 I mån alltså nu tvärtom snarare förlåta och trösta honom, så att han icke till äventyrs går under genom sin alltför stora bedrövelse. 8 Därför uppmanar jag eder att fatta gemensamt beslut om att bemöta honom med kärlek.