140 resultados encontrados
2 Hören, I himlar, och lyssna, du jord; ty HERREN talar. Barn har jag uppfött och fostrat, men de hava avfallit från mig.
13 Bären ej vidare fram fåfängliga spisoffer; ångan av dem är en styggelse för mig. Nymånader och sabbater och utlysta fester, ondska i förening med högtidsförsamlingar, sådant kan jag icke lida.
16 tvån eder då, och renen eder. Skaffen edert onda väsende bort ifrån mina ögon. Hören upp att göra, vad ont är.
8den tredje för Harim, den fjärde för Seorim,
23Och benajiter voro Jeria, Amarja, den andre, Jahasiel, den tredje, och Jekameam, den fjärde.1 Krön. 23,19 f.
29Till Kis, det är Kis' barn, hörde Jerameel.
8 Efraim beblandar sig med andra folk; Efraim har blivit lik en ovänd kaka.Ps. 106,35
12 men bäst de gå där, breder jag ut mitt nät över dem och drager dem ned, såsom vore de fåglar under himmelen. Ja, jag skall tukta dem, såsom det redan har sports i deras församling.
13 Ve över dem, ty de hava flytt bort ifrån mig! Fördärv över dem, ty de hava avfallit från mig! Och jag skulle förlossa dem, dem som föra mot mig så lögnaktigt tal!5 Mos. 28,15 f.
1Om nu förmaning i Kristus, om uppmuntran i kärlek, om gemenskap i Anden, om hjärtlig godhet och barmhärtighet betyda något,
5Varen så till sinnes som Kristus Jesus varEller: Haven i edert förhållande till varandra samma sinne som I,
16i det att I hållen fast vid livets ord. Bliven mig så till berömmelse på Kristi dag, till ett vittnesbörd om att jag icke har strävat förgäves och icke förgäves har arbetat.
11Tron mig; jag är i Fadern, och Fadern i mig. Varom icke, så tron för själva gärningarnas skull.
12Sannerligen, sannerligen säger jag eder: Den som tror på mig, han skall ock själv göra de gärningar som jag gör; och ännu större än dessa skall han göra. Ty jag går till Fadern,
17sanningens Ande, som världen icke kan taga emot, ty hon ser honom icke och känner honom icke. Men I kännen honom, ty han bor hos eder och skall vara i eder.
5Och han sökte Gud, så länge Sakarja levde, han som aktade på Guds syner. Och så länge han sökte HERREN, lät Gud det gå honom väl.
7Och Gud hjälpte honom mot filistéerna och mot de araber som bodde i Gur-Baal och mot maoniterna.
20Och när översteprästen Asarja och alla prästerna vände sig till honom och fingo se att han var spetälsk i pannan, drevo de honom strax ut därifrån. Själv skyndade han också ut, eftersom HERREN så hemsökte honom.
6Men om någon vill bära fram åt HERREN ett tackoffer av småboskapen, så skall han därtill taga ett felfritt djur, av hankön eller av honkön.
7Om det är ett får som han vill offra, så skall han ställa fram det inför HERRENS ansikte.
14Och han skall därav såsom eldsoffer åt HERREN offra det fett som omsluter inälvorna, och allt det fett som sitter på inälvorna,
5Alla dörröppningar och dörrposter voro fyrkantiga, av bjälkar; och fönsteröppningarna sutto alldeles mitt emot varandra i tre omgångar.
44så ock havet, som var allenast ett, och de tolv oxarna under havet,
50vidare faten, knivarna, de båda slagen av skålar och fyrfaten, av fint guld, äntligen de gyllene gångjärnen till de dörrar som ledde till det innersta av huset, det allraheligaste, och till de dörrar i huset, som ledde till tempelsalen.
2Jefta svarade dem: »Jag och mitt folk lågo i svår fejd med Ammons barn; då manade jag eder att komma, men I villen icke frälsa mig ur deras hand.
3Och när jag såg att I icke villen frälsa mig, tog jag min själSe Själ i Ordförkl. i min hand och drog åstad mot Ammons barn, och HERREN gav dem i min hand. Varför haven I då nu dragit upp emot mig till att strida emot mig?»1 Sam. 19,
10Sedan dog Ibsan och blev begraven i Bet-Lehem.
2Han begynte att bygga på andra dagen i andra månaden, i sitt fjärde regeringsår.1 Kon. 6,1 f.
14Och han gjorde förlåten av mörkblått, purpurrött, karmosinrött och vitt garn och prydde den med keruber.2 Mos. 26,30 f.
15Och han gjorde två pelare till att stå framför huset, trettiofem alnar höga; och huvudet som satt ovanpå var och en av dem var fem alnar.1 Kon. 7,15 f. 2 Kon. 25,17. Jer. 52,21 f.
7Och Parsandata, Dalefon, Aspata,
8Porata, Adalja, Aridata,
9Parmasta, Arisai, Aridai och Vajsata,
2 Kyssar give han mig, kyssar av sin mun! Ty din kärlek är mer ljuv än vin.
9 »Vid ett sto i Faraos spann förliknar jag dig, min älskade.
10 Dina kinder äro så täcka med sina kedjehängen, din hals med sina pärlerader.
20Och de magra och fula korna åto upp de sju första, feta korna.
38Och Farao sade till sina tjänare: »Kunna vi finna någon i vilken Guds Ande så är som i denne?»
57och från alla länder kom man till Josef i Egypten för att köpa säd, ty hungersnöden blev allt större i alla länder.
1Du skall ock göra ett altare av akacieträ, fem alnar långt och fem alnar brett -- så att altaret bildar en liksidig fyrkant -- och tre alnar högt.2 Mos. 38,1 f.
3Och kärl till att föra bort askan skall du göra därtill, så ock skovlar, skålar, gafflar och fyrfat. Alla dess tillbehör skall du göra av koppar.
8Ihåligt skall du göra det, av plankor. Såsom det har blivit dig visat på berget, så skall det göras.
1Sedan nu HERRENS ark hade varit i filistéernas land i sju månader,
2tillkallade filistéerna sina präster och spåmän och sade: »Vad skola vi göra med HERRENS ark? Låten oss veta på vilket sätt vi skola sända den till dess plats igen.»
13Men betsemesiterna höllo på med veteskörd i dalen. När de nu lyfte upp sina ögon, fingo de se arken; och de blevo glada, då de sågo den.
6och sade: »Herre, min tjänare ligger därhemma lam och lider svårt.»
10När Jesus hörde detta, förundrade han sig och sade till dem som följde honom: »Sannerligen säger jag eder: I Israel har jag icke hos någon funnit så stor tro.
14När Jesus sedan kom in i Petrus' hus, fick han se hans svärmoder ligga sjuk i feber.
3 Gud, du har förkastat och förskingrat oss, du har varit vred; upprätta oss igen.
4 Du har kommit jorden att bäva och rämna; hela nu dess revor, ty den vacklar.
7 På det att dina vänner må varda räddade, må du giva seger med din högra hand och bönhöra oss.
6 Skulle då icke din gudsfruktan vara din tillförsikt och dina vägars ostrafflighet ditt hopp?
9 för Guds andedräkt förgås de och för en fnysning av hans näsa försvinna de.
14 då kom en förskräckelse och bävan över mig, med rysning fyllde den alla ben i min kropp.
10och sade: »I mån, jag ser att denna sjöresa kommer att medföra vedervärdigheter och stor olycka, icke allenast för last och skepp, utan ock för våra liv.»2 Kor. 11,25 f,
34Därför uppmanar jag eder att taga eder mat; detta skall förhjälpa eder till räddning. Ty på ingen av eder skall ett huvudhår gå förlorat.Matt. 10,
35När han hade sagt detta, tog han ett bröd och tackade Gud i allas åsyn och bröt det och begynte äta.Joh. 6,
1Och HERREN talade till Mose och Aron och sade:
8med de inmönstrade som utgöra hans här, femtiosju tusen fyra hundra man.
28med de inmönstrade som utgöra hans har, fyrtioett tusen fem hundra man.