1  Ack att du vore såsom en min broder,      ammad vid min moders bröst!  Om jag då mötte dig därute, så finge jag kyssa dig,      och ingen skulle tänka illa om mig därför. 2  Jag finge då ledsaga dig,      föra dig in i min moders hus,      och du skulle undervisa mig;  kryddat vin skulle jag giva dig att dricka,      saft från mitt granatträd.               ---- 3  Hans vänstra arm vilar under mitt huvud,      och hans högra omfamnar mig. 4  Jag besvär eder,      I Jerusalems döttrar:  Oroen icke kärleken, stören den icke,      förrän den själv så vill. 5  Vem är hon som kommer hitupp från öknen,      stödd på sin vän?  »Där under äppelträdet väckte jag dig;  där var det som din moder hade fött dig,  där födde dig hon som gav dig livet. 6  Hav mig såsom en signetring vid ditt hjärta,  såsom en signetring på din arm.  Ty kärleken är stark såsom döden,  dess trängtan obetvinglig såsom dödsriket;  dess glöd är såsom eldens glöd,  en HERRENS låga är den. 7  De största vatten förmå ej utsläcka kärleken,  strömmar kunna icke fördränka den.  Om någon ville giva alla ägodelar i sitt hus för kärleken,  så skulle han ändå bliva försmådd.»               ---- 8  »Vi hava en syster, en helt ung,      som ännu icke har någon barm.  Vad skola vi göra med vår syster,      när tiden kommer, att man vill vinna henne?» 9  »Är hon en mur,      så bygga vi på den      ett krön av silver;  men är hon en dörr,      så bomma vi för den      med en cederplanka.» 10  »Jag är en mur,      och min barm är såsom tornen därpå;  så blev jag i hans ögon      en kvinna som var ynnest värd.»               ---- 11  En vingård ägde Salomo i Baal-Hamon,  den vingården lämnade han åt väktare;  tusen siklar silver var  kunde de hämta ur dess frukt. 12  Men min vingård, den har jag själv i min vård.  Du, Salomo, må taga dina tusen,  och två hundra må de få, som vakta dess frukt.               ---- 13  »Du lustgårdarnas inbyggerska,  vännerna lyssna efter din röst;      låt mig höra den.» 14  »Skynda åstad, min vän,      lik en gasell  eller lik en ung hjort,      upp på de välluktrika bergen.»