Gênesis 6

1

Människornas ondska växer. Floden förkunnas. Arken bygges.

Då nu människorna begynte föröka sig på jorden och döttrar föddes åt dem 2 sågo Guds söner*Se Änglar i Ordförkl. att människornas döttrar voro fagra, och de togo till hustrur dem som de funno mest behag i. 3 Då sade HERREN: »Min ande skall icke bliva kvar i människorna för beständigt, eftersom de dock äro kött; så vare nu deras tid bestämd till ett hundra tjugu år.» 4 Vid den tiden, likasom ock efteråt, levde jättarna på jorden, sedan Guds söner begynte gå in till människornas döttrar och dessa födde barn åt dem; detta var forntidens väldiga män, som voro så namnkunniga. 5 Men när HERREN såg att människornas ondska var stor på jorden, och att deras hjärtans alla uppsåt och tankar beständigt voro allenast onda, 6 då ångrade HERREN att han hade gjort människorna på jorden, och han blev bedrövad i sitt hjärta. 7 Och HERREN sade: »Människorna, som jag skapade, vill jag utplåna från jorden, ja, både människor och fyrfotadjur och kräldjur och himmelens fåglar; ty jag ångrar att jag har gjort dem.» 8 Men Noa hade funnit nåd för HERRENS ögon. 9 Detta är berättelsen om Noas släkt. Noa var en rättfärdig man och ostrafflig bland sitt släkte; i umgängelse med Gud vandrade Noa.