Pular para o conteúdo
Publicidade

10 Milagres de Jesus na Bíblia: Lista com versículos e explicação

Por Bíblia Online

Os milagres de Jesus são muito mais do que demonstrações de poder sobrenatural; eles são sinais que confirmam sua divindade e missão. Ao longo dos Evangelhos, vemos Cristo curando enfermos, dominando a natureza e vencendo a morte.

Neste guia, selecionamos 10 milagres de Jesus na Bíblia, organizados com referências e uma breve explicação sobre o impacto espiritual de cada um deles.

Os principais milagres de Jesus nos Evangelhos

1. Transformação da Água em Vinho

  • Referência: João 2:1-11

  • Explicação: Ocorreu nas Bodas de Caná. Sendo o seu primeiro milagre público, Jesus demonstrou autoridade sobre a matéria e a natureza, revelando sua glória aos discípulos e abençoando a instituição da família.

Yo kpeemi ngɛ Kana

Ligbi enyɔ se ɔ, a ngɛ yo kpee ngɛ Kana ngɛ Galilea, Yesu nyɛ piɛ nihi a tsɛ ɔ a he. A tsɛ Yesu e kaseli ɔmɛ hu ya yo kpeemi he ɔ. benɛ yo kpeemi wai ɔ ta a, Yesu nyɛ ba de ke, "A wai ɔ ta."

Yesu de ke, "Maa, i be ́ ko nyɛɛ ma pee ha mo amlɔ ɔ, ye okadi peemi be ɔ sui lolo."

Se e nyɛ ɔ de e sɔmɔli ɔmɛ ke, "Nyɛɛ pee ́ tsuaa e ma de nyɛ ke nyɛɛ pee ɔ."

Dudɔhi ekpa maa si ngɛ lejɛ ɔ ngɛ Yuda bi ɔmɛ a he fɔmi he, paya buɛhi nyingmi enyɔ loo nyingmi etɛ yaa kake mi.

Yesu de sɔmɔli ɔmɛ ke, "Nyɛɛ nyu wo dudɔ ɔmɛ a mi a hyi." Benɛ a wo a mi nyu a hyi ɔ, e de ke, "Nyɛɛ eko ya ha yo kpeemi nya dalɔ ɔ."

Benɛ yo kpeemi nya dalɔ ɔ tso nyu plɛ wai e li he a je, se sɔmɔli ɔmɛ le ɔ, e tsɛ ayɛflo huno ɔ, e de ke, "Wai ɔ ngɛ kpa kulaa! ́ a pɔɔ peemi ji a wai ngɔɔ ɔ ba maa si kekle, ke ni ɔmɛ de se loko a ́ ngɔɛ ɔ ba maa si haa . Se moo lɛɛ o ngɔ wai kpakpa a mohu ba nyagbe."

Enɛ ɔ ji kekle nyakpɛ ́ Yesu pee ngɛ ma mi ngɛ Kana ngɛ Galilea tsɔɔ hiɔwe he wami e hɛɛ ɔ, e kaseli ɔmɛ he ye kaa ji Yiwamihelɔ ɔ niinɛ.

2. Cura do cego de nascença

  • Referência: João 9:1-12

  • Explicação: Jesus usa lodo para curar um homem que nunca havia enxergado. Este milagre prova que Ele é a Luz do Mundo e tem poder para restaurar o que nasceu com defeito.

Yesu tsa yuyuilɔ ko

Benɛ Yesu yaa a, e na nyumu ko e yu je e fɔmi mi. Kɛkɛ e kaseli ɔmɛ bi ke, "Mawetsɛ, mɛni he je a nyumu ɔ yuyuilɔ ɔ? Anɛ nitsɛ e pee yayami aloo e fɔli a yayami a pee he je i?"

Yesu ha heto ke; "Tsa pi a ti ko pee yayami ko, se mohu e ba mi ja pee a je Mawu he wami ɔ kpo tsɔɔ. E sa tsuo waa gbe ni tsumi tsɔ mi ɔ ha ɔ nya mla, ejakaa e piɛ bɔɔ du ma bu a be ni tsue hu. Se be abɔ i ngɛ je ɔ mi ɔ, je ɔ kane ji mi."

Kɛkɛ Yesu la lada pue si e ngɔ pɔtɔ zu e kpa nyumu ɔ ngmɛ ɔmɛ a ; e de ke, "Yaa o ya du o he ngɛ Siloam Taku ɔ mi," Siloam sisi ji a tsɔ . Nyumu ɔ ho ya du ngɛ taku ɔ mi e kpale ba e bɔni hyɛmi.

Se e huɛmɛ nihi le kaa yuyuilɔ ni balɔ ɔ, bi a he ke, "Anɛ tsa pi nɔmlɔ ɔ baa ni ɔ ji ɔ lo?" ni komɛ de ke i, ni komɛ hu ke tsa pi i. a susu ke, "E be nyɛe maa pee nɔuu i. Se mohu e je jamɛ a ni balɔ ɔ hyɛ we ́ ɔ." Kɛkɛ nyumu ɔ nitsɛ de ke, "Ami nɔuu i."

A bi e ba ha e bɔni ́ hyɛmi.

e de ke, "Nyumu ko a tsɛɛ ke Yesu ɔ pɔtɔ zu e kpa ye ngmɛ ɔmɛ a ha mi e de mi ke ma ho ma ya du ye he ngɛ Siloam Taku ɔ mi. I ye e gbi ɔ , i bɔni hyɛmi."

a bi ke, "Jije e ngɛ amlɔ ɔ?" E de ke, "I li."

3. Multiplicação dos pães e peixes

  • Referência: Mateus 14:13-21

  • Explicação: Com apenas cinco pães e dois peixes, Jesus alimentou mais de 5 mil homens. Este sinal revela Cristo como o Pão da Vida, aquele que supre todas as nossas necessidades.

Benɛ Yesu nu Yohane gbenɔ ɔ he nɔuu ɔ, e je lejɛ ɔ zaa e ya mi ho nga he ko banee ya. benɛ asafo ɔ nu ɔ, a je ma amɛ kɔpe ɔmɛ a mi a nyɛɛ nane bu e se.

Yesu ha nimli akpe enuɔ niye ni

Benɛ Yesu je kpo ngɛ ɔ mi e ba na asafo babauu ɔ, e mi mi sa ngɛ a he e tsa nihi be he wami ngɛ a kpɛti ɔmɛ.

Jamɛ a gbɔkuɛ ɔ, e kaseli ɔmɛ ba e ngɔ ba de ke, "Nga wa ngɛ ngɛ hiɛ ɔ, je ngɛ jɔe. Moo wo asafo ɔ blɔ a ya ma amɛ a mi a ya he niye ni."

Se Yesu he e de ke, "E he hia we kaa a ya, nyɛ nitsɛmɛ nyɛ ha ko a ye!"

a de ke, "Abolo nyafinyafi enuɔ lo enyɔ wa ngɛ ngɛ hiɛ ɔ!"

e de ke, "Nyɛ wo ba hiɛ ɔ."

Kɛkɛ e fa asafo ɔ ke a hi si ngɛ nga a ; e muɔ abolo enuɔ lo enyɔ ɔ, e hyɛ hiɔwe, e gbaa . E ku a mi e ngɔ ha e kaseli ɔmɛ, kaseli ɔmɛ gba ngɔ ha asafo ɔ. tsuo a ye a , kaseli ɔmɛ kukuɔ bibliwi piɛ ɔ ngɔ wo kusii nyɔngma enyɔ mi a hyi tɔtɔɔtɔ.

Nyumuhi ye ni ɔ maa su akpe enuɔ, e slo yihi jokuɛwi.

4. Jesus acalma a tempestade

  • Referência: Marcos 4:35-41

  • Explicação: Com uma ordem, o vento e o mar se aquietam. O milagre ensina sobre a paz que excede o entendimento e a autoridade do Messias sobre a criação.

Ligbi ɔ benɛ du bu ɔ, Yesu de e kaseli ɔmɛ ke a ho wo ɔ se ya. Kɛkɛ a je ni ɔmɛ a kpɛti e kaseli ɔmɛ ngɔ kaa e ngɛ ngɛ ɔ mi ɔ. tsɔwi kpa komɛ fie a se. Se benɛ a yaa ngɛ wo ɔ saii kɔɔhiɔ ngua ko te. Kɔɔhiɔ ɔ bɔni nyu fiami ɔ mi womi ɔ maa ho mumi ya. Jamɛ a be ɔ mi ɔ, Yesu hwɔɔ si e ngɔ e yi ngɔ fa sɔnue ngɛ ɔ se je blɔ e hwɔ mahe pɔpɔɔpɔ. Kɛkɛ e kaseli ɔmɛ wo tsui pomi he hiami ya tsiɛ a bi ke, "Nutsɔ, ɔ maa ho mumi ya ɔ nɛɛ, e pee we mo kɔmɔ ko kulaa lo?"

Yesu te si e nga kɔɔhiɔ ɔ yi, e de wo ɔ ke, "Moo ngmɛ!" Amlɔ ɔ nɔuu ɔ, kɔɔhiɔ ɔ jɔɔ fiami, wo ɔ ngmɛ dii.

e bi e kaseli ɔmɛ ke, "Mɛni he je nyɛ ye gbeye kikɛ ɔ? Anɛ nyɛ na we hemi yemi ngɛ ye mi sa lo?"

Kpaloko ji gbeye nu pe kekle ɔ, a bɔni a si bi bimi ke, "Nɔmlɔ mimi te ji enɛ ɔ, wo kɔɔhiɔ tete buɔ tue ɔ nɛɛ?"

5. Cura da mulher com fluxo de sangue

  • Referência: Marcos 5:25-34

  • Explicação: Uma cura que aconteceu pelo toque da fé. Jesus mostra que está atento ao sofrimento individual e que a fé é o canal para receber o milagre.

Yo ko hu ngɛ ni ɔmɛ a kpɛti be he wami. Muɔ ngɛ bee ngɛ e he jeha nyɔngma enyɔ sɔuu ji . E kpa tsopatsɛmɛ slɔɔtohi a , e puɛ e sika kulaa ta se hiɔ ɔ jɔɛ ha . E nu nyakpɛ níhi Yesu tsu ɔmɛ a he, ɔ he je ɔ, hu e nyɛɛ e se e ya pɛtɛ Yesu tade ɔ he.

Ejakaa e susu e de ke, "Ke i ta e tade ɔ nya he kɛkɛ i ma na he wami." Anɔkuale mi ɔ, Yesu tade ɔ he e ke e taa nɔuu muɔ ɔ jɔɔ bemi ngɛ e he, e nu he kaa e na he wami.

Kɛkɛ Yesu nu he ngɛ e mi jamɛ a be ɔ mi nɔuu kaa tsami he wami ko je e mi. Enɛ ɔ he je ɔ, e plɛ e bi ke, "Mɛnɔ ta ye he ɔ?"

E kaseli ɔmɛ bi ke, "Nutsɔ, mo nitsɛ o ngɛ hyɛe kaa ni ɔmɛ hiɛ a ngɛ mo fifie. e peeɔ kɛɛ o biɔ ke mɛnɔ ta o he kɛɛ?"

Se Yesu ngɛ e he poe sa kaa e maa na ta e he ɔ lo. benɛ yo ɔ na ́ a tsu ha ɔ, e wo gbeye he kpokpomi ya kpla si ngɛ e hlami e de anɔkuale ɔ kulaa. Yesu de yo ɔ ke, "Biyo, o hemi yemi tsa mo; moo ya ngɛ he jɔmi mi, o hiɔ ɔ ha mo."

6. Libertação do endemoninhado Gadareno

  • Referência: Marcos 5:1-20

  • Explicação: Jesus liberta um homem dominado por uma legião de espíritos. É a prova clara de sua autoridade absoluta sobre o reino das trevas.

Mumi yayami ɔmɛ ya se kpotoo ɔmɛ a mi

Enɛ ɔ se ɔ, a pue ya su Galilea Wo ɔ nya ngɛ Gerase bi ɔmɛ a zugba a . Si ɔ ke e saa nɔuu Yesu ngɛ si kplee ɔ, kɛkɛ nyumu ko mumi yayami ngɛ e mi na ngɛ pa a lokoo ɔ wo fo je ɔ mi e ba kpe.

Nyumu ɔ godo ɔ nya wa saminya, ɔ he je ɔ, e hi we mi; mi ngɛ yɔkɔ ɔmɛ a kpɛti ji he e hii ko nyɛ we e nu. Ke nine su e a a wo kɔsɔkɔsɔ titi wo po hu ɔ, e nyɛɔ e tsitslɔ kɔsɔkɔsɔ ɔ mi e tsɔɔ a kɛkɛ e je. ko ko be ngɛ he wami ma nyɛ . nyɔ pia a, e hii ngmlaa kpae ngɛ ɔ mi yoku ɔmɛ a e woɔ ke hii e he poe.

Benɛ Yesu ngɛ ɔ mi ma ngɛ lokoo nyumu ɔ na , e tu fo ba si ngɛ e hlami.

e kpa ngmlaa wawɛɛ e de ke, "Mɛni peemi i mo ngɛ, mo Yesu hiɔwe lokoo Mawu ɔ Bi? I na Mawu kaa o ko pee mi yeyee ko!" E de enɛ ɔ, ejakaa benɛ e maa ho Yesu ngɔ sumi ya Yesu nga mumi yayami ɔ yi e de ke, "Mumi yayami, jee kpo ngɛ e mi!"

Yesu bi ɔ ke, "a tsɛɛ mo kɛɛ?" Nyumu ɔ ha heto e de Yesu ke, "A tsɛɛ mi ke Asafo, ejakaa wa he hiɛ."

a kpa Yesu pee ke e ko fie je kpo ɔ mi lejɛ ɔ.

Se jamɛ a be ɔ mi ɔ kpotoo komɛ ngɛ ni yee ngɛ yoku ɔ he ngɛ pa a nya. mumi yayami ɔmɛ kpa Yesu pee ke e ha a ya kpotoo ɔmɛ a mi.

Yesu ha mumi yayami ɔmɛ blɔ a hia je nyumu ɔ mi ya kpotoo ɔmɛ a mi. Kɛkɛ kpotoo maa pee akpe enyɔ ɔ kulaa wo fo ya pa a mi a mi kpata.

Benɛ kpotoo kpakali ɔmɛ na enɛ ɔ, a tu fo ho ma a mi ya a ya amaniɛ ngɛ kɔpe ɔmɛ tsuo a mi. Nihi bu je ma a mi ba nitsɛmɛ a ba hyɛ a ngmɛ. A na nyumu ɔ kaa e mi e bu bo hii si kpoo. a ye gbeye. Nihi na ́ ba a ngwɔhe ɔ, nihi je ma a mi ba a ́ ɔ plɛ ba ha. Se benɛ ma mi bi ɔmɛ nu munyu ɔ, a ye Yesu gbeye saminya a kpa pɛɛ e je a ma a mi. Benɛ Yesu kpale ngɛ ɔ mi sɛe konɛ e je ɔ, kɛkɛ nyumu ɔ e mi ɔ kpa pɛɛ ke e maa ya. Se Yesu kplɛɛ we . E de ke, "Moo ho o we mi ya ngɛ o wekuli a ngɔ, konɛ o ya nyakpɛ níhi kulaa Mawu tsu ha mo ɔ dloomi e dloo mo ɔ."

Nyumu ɔ ho e ya fiɛ ́ Yesu tsu ha ɔ ngɛ Ma Nyɔngma amɛ tsuo a mi; munyu ɔ pee nihi kulaa nu ɔ nyakpɛ saminya.

7. Ressurreição da filha de Jairo

  • Referência: Marcos 5:21-43

  • Explicação: Jesus demonstra que a morte para Ele é como o sono. Ele restaura a vida de uma criança, trazendo esperança para uma família desesperada.

Nyakpɛ tsamihi

Benɛ Yesu wo po pa a ba e se ɔ, nihi fuu ba bua wo e he ngɛ pa a nya.

E ngɛ pa a nya nɔuu lejɛ ɔ kpe he ɔ nikɔtɔma amɛ a ti kake a tsɛɛ le ke Yairo ɔ hu ba lejɛ ɔ e ba kpla si ngɛ e nane nya. E kpa Yesu pɛɛ e de ke, "Ye biyo be he wami kulaa, ɔ ji kaa gbenɔ muɔ nya e fɔɔ si ngɛ. I kpa mo pɛɛ o ba o ba wo o nine ta e he e na he wami."

Benɛ Yesu nyɛɛ Yairo se yaa e we ɔ mi ɔ, nihi fuu bu fie e se. Yo ko hu ngɛ ni ɔmɛ a kpɛti be he wami. Muɔ ngɛ bee ngɛ e he jeha nyɔngma enyɔ sɔuu ji . E kpa tsopatsɛmɛ slɔɔtohi a , e puɛ e sika kulaa ta se hiɔ ɔ jɔɛ ha . E nu nyakpɛ níhi Yesu tsu ɔmɛ a he, ɔ he je ɔ, hu e nyɛɛ e se e ya pɛtɛ Yesu tade ɔ he.

Ejakaa e susu e de ke, "Ke i ta e tade ɔ nya he kɛkɛ i ma na he wami." Anɔkuale mi ɔ, Yesu tade ɔ he e ke e taa nɔuu muɔ ɔ jɔɔ bemi ngɛ e he, e nu he kaa e na he wami.

Kɛkɛ Yesu nu he ngɛ e mi jamɛ a be ɔ mi nɔuu kaa tsami he wami ko je e mi. Enɛ ɔ he je ɔ, e plɛ e bi ke, "Mɛnɔ ta ye he ɔ?"

E kaseli ɔmɛ bi ke, "Nutsɔ, mo nitsɛ o ngɛ hyɛe kaa ni ɔmɛ hiɛ a ngɛ mo fifie. e peeɔ kɛɛ o biɔ ke mɛnɔ ta o he kɛɛ?"

Se Yesu ngɛ e he poe sa kaa e maa na ta e he ɔ lo. benɛ yo ɔ na ́ a tsu ha ɔ, e wo gbeye he kpokpomi ya kpla si ngɛ e hlami e de anɔkuale ɔ kulaa. Yesu de yo ɔ ke, "Biyo, o hemi yemi tsa mo; moo ya ngɛ he jɔmi mi, o hiɔ ɔ ha mo."

Benɛ Yesu yo ɔ ngɛ munyu tue nɔuu ɔ, tsɔli je Yairo we ɔ mi ba ba de ke, "O biyo ɔ hiɔ ɔ puɛ, ɔ he je ɔ, mo ko hao tsɔɔlɔ ɔ hu." Se Yesu ngɔɛ tsɔli ɔmɛ a munyu ɔ. E plɛ e de Yairo ke, "Koo ye gbeye. Moo lɛɛ mo na hemi yemi ngɛ ye mi kɛkɛ." Enɛ ɔ se ɔ, e ha asafo ɔ ho da si e tsɛ Petro Yakobo Yohane piɛ e he e ho Yairo we ɔ mi ya. E ha we he blɔ kpa ko e nyɛɛ a se. Benɛ a ya su ɔ, Yesu na kaa nihi fuu ba bua a he nya ngɛ ya foe lejɛ ɔ pee basabasa. E we ɔ mi e bi ke, "Mɛni he je nyɛ ngɛ ya foe nyɛ ha hiɛ ɔ pee hoo kikɛ ɔ? Mahe kɛkɛ jokuɛ ɔ hwɔ, e gbo we!"

Se ni ɔmɛ muɔ saminya. Kɛkɛ e ha tsuaa je kpo je tsu ɔ mi e binyɛ bitsɛ ɔ e kaseli etɛ ɔmɛ piɛ e he ɔ tsu ɔ mi he jokuɛ ɔ hwɔɔ si ngɛ ɔ.

Yesu ya su sa a he e nu jokuɛ ɔ nine si e de ke, "Talita kuumi!" E sisi ji, "Biyo, moo te si!" Yesu nya nɔɛ si jokuɛ yo ye jeha nyɔngma enyɔ ɔ te si da si e bɔni nyɛɛmi. Ni ɔmɛ a nya kpɛ a he a ye gbeye. Yesu de veveeve ke a ko de ko ́ e pee ɔ kulaa. e de fɔli ɔmɛ ke a ha a bi ɔ ́ ko e ye.

8. Jesus anda sobre as águas

  • Referência: Mateus 14:22-33

  • Explicação: Ao caminhar sobre o Mar da Galileia, Jesus mostra que não está sujeito às leis da física. O episódio também serve para tratar a fé e a dúvida no coração de Pedro.

Enɛ ɔ se ɔ, Yesu wo e kaseli ɔmɛ blɔ a wo e hlami ho wo ɔ se je ya, lɛɛ e mlɛ nitsɛ e wo ni ɔmɛ blɔ.

Yesu nyɛɛ wo he mi

Benɛ e wo asafo ɔ blɔ se ɔ, e pue ho yoku ɔ ya e ya sɔle. Se benɛ je , e kaseli ɔmɛ ngɛ ɔ mi yaa a, ɔ ya bɔni kpami, ejakaa e ngɛ kɔɔhiɔ kpee.

Maa pee makɛ ngmlɛ eywiɛ mi ɔ, Yesu nyɛɛ wo ɔ mi ya na . Se benɛ kaseli ɔmɛ na e ngɛ wo ɔ mi nyɛɛe ma a ngɔ ɔ, a tsui po a kpa ngmlaa, ejakaa a susu kaa kpade i.

Se amlɔ ɔ, Yesu tu munyu e de ke, "Nyɛ ko ye gbeye, ami i."

Petro he e de ke, "Mawetsɛ, ke mo tutuutu i ɔ, lɛɛ mo ha ma nyɛɛ nyu ɔ mi ba o ngɔ."

Yesu de ke, "Ba!" Kɛkɛ Petro je kpo ngɛ ɔ mi e bɔni nyu ɔ mi nyɛɛmi yaa Yesu ngɔ. Se benɛ e na oslɔke ɔmɛ ngɛ kue ha a, e tsui po, nɔuu ɔ, e bɔni mumi. E kpa ngmlaa e de ke, "Nutsɔ, mo he mi!"

Amlɔ nɔuu ɔ, Yesu kpa e nine mi e nu ; e de ke, "Mo o hemi yemi pi, mɛni he je o ngɛ nguane jee ɔ?" benɛ a ɔ mi ɔ, kɛkɛ kɔɔhiɔ ɔ nya ba si.

ni nɛmɛ ngɛ ɔ mi ɔ a nya kpɛ a he a de ke, "Niinɛ, Mawu Bi ji mo!"

9. Cura do paralítico

  • Referência: Marcos 2:1-12

  • Explicação: Jesus cura o corpo, mas primeiro perdoa os pecados. Este milagre estabelece que sua missão principal é a reconciliação espiritual do homem com Deus.

Maa pee ligbi saii se ɔ, Yesu kpale ba Kapernaum, kɛkɛ a nu e he nɔuu kaa e ba ma a mi e ngɛ we mi. E we nihi bɔni bumi pue e ya si benɛ we ɔ mi hyi , agbo ɔ nya hu tsi a blɔ ngɛ he ko hu. Yesu fiɛ Munyu ɔ tsɔɔ . Kɛkɛ nihi eywiɛ komɛ tloo ko e ninehi e nanehi gbo ba ke Yesu e tsa . Benɛ ni ɔmɛ na kaa blɔ be a ma wo ɔ su Yesu he mi ɔ, a kuɔ tsu ɔ a hia tsu ɔ yi mi. A wo hiɔtsɛ ɔ e sa e hwɔɔ si ngɛ ɔ tsuo gu lejɛ ɔ kple tsu ɔ mi ba Yesu mi.

Yesu na nihi wo ɔ ba amɛ a hemi yemi kaa e nya wa a, e de hiɔtsɛ ɔ ke, "Binyumu, a wo o tɔmi ɔmɛ ke mo!"

Se Yuda nikɔtɔma amɛ ekomɛ ngɛ nihi ba lejɛ ɔ a kpɛti, a nu ́ Yesu de ɔ. Kɛkɛ ɔ ́ a susu ji, "Mɛni he je ɔ tu munyu kaa kikɛ ɔ? Pi musu e ji ɔ lo? Ngɛ Mawu se ɔ, mɛnɔ hu pa ngɛ ma nyɛ wo ko he yayami ke ?"

Se Yesu na ́ a susu ngɛ a yi mi ɔ amlɔ ɔ nɔuu, e bi ke, "Mɛni he je enɛ ɔ ngɛ nyɛ haoe? Kaa a ma de hiɔtsɛ ɔ ke, A wo o tɔmi ɔmɛ ke moaloo Moo te si o wo o sa a o nyɛɛ ɔ, a ti te peemi wa nɛɛ? pee nyɛɛ le mwɔnɛ ɔ kaa Nɔmlɔ Bi ɔ ngɛ he wami ngɛ zugba ɔ e woɔ tɔmi ngɔ keɔ," e plɛ hyɛ hiɔtsɛ ɔ e de ke, "I ngɛ mo dee ke, moo te si o wo o sa a o ho we mi ya."

Yesu nya nɔɛ si hiɔtsɛ ɔ te si e wo e sa a ngɛ nimli asafo ba pue si ɔmɛ a mi e nyɛɛ e nane je kpo. Enɛ ɔ pee fɛɛ nyakpɛ a je Mawu yi a de ke, "Enɛ ɔ lɛɛ wa eko hyɛ gblee!"

10. Ressurreição de Lázaro

  • Referência: João 11:1-44

  • Explicação: O milagre mais impactante antes da crucificação. Ao ressuscitar alguém morto há quatro dias, Jesus declara: "Eu sou a ressurreição e a vida".

Lazaro gbenɔ

O kai Maria nu je via pue Yesu nanehi a e e yi bwɔmi tsu a he ɔ lo? E nyɛminyumu a tsɛɛ Lazaro je Betania, he e Maria e nyɛmi Marta a ngɛ ɔ, ngɛ hiɔ nue. ɔ he je ɔ e nyɛmiyi ɔmɛ tsɔ a ya de Yesu ke, "Mawetsɛ, o huɛ o suɔ saminya a, e ngɛ gbenɔ muɔ nya."

Se benɛ Yesu nu enɛ ɔ, e de ke, "Tsa pi gbenɔ hiɔ e ngɛ nue se mohu pee a wo Mawu mi nyami, ami Mawu Bi ɔ hu ye mi ba nyami gu enɛ ɔ mi." E ji anɔkuale kaa Yesu suɔ Marta Maria Lazaro sane mohu, se benɛ e nu Lazaro hiɔ ɔ he ɔ, e amlɔ ɔ e ya hyɛ ha. Se e ye ligbi enyɔ sɔuu ngɛ he e ngɛ ɔ. Ligbi enyɔ ɔ se loko e de kaseli ɔmɛ ke, "Nyɛ ha waa ho Yudea ya."

Se e kaseli ɔmɛ kplɛɛ we . A de ke, "Nutsɔ, be bɔɔ ko ji ɔ Yudea nikɔtɔma amɛ ngɛ Yuda a ka mo gbemi. Anɛ o yaa lejɛ ɔ ekohu lo?"

Se Yesu ha heto ke, "Ngmlɛfia nyɔngma enyɔ ngɛ je nanɛɛ mi, je mɔtu ya si gbɔkuɛ mi daa ligbi. ke ko nyɛɛ ngɛ ngmlɛfia ɔmɛ a mi ɔ, e we , ejakaa je ɔ mi . Nyɔ mi a tɛɔ , ejakaa diblii wo." Kɛkɛ e de e kaseli ɔmɛ ke, "Wa huɛ Lazaro hwɔ mahe amlɔ ɔ i yaa ma ya tsiɛ ."

Se e kaseli ɔmɛ susu kaa e ngɛ tsɔɔe ji Lazaro ngɛ e he jɔɔe, ɔ he je ɔ a de Yesu ke, "Enɛ ɔ tsɔɔ kaa e na he wami saii." Se Yesu lɛɛ e ngɛ tsɔɔe ji Lazaro gbo.

Jehanɛ ɔ Yesu de paa ke, "Lazaro gbo. ngɛ nyɛ he je ɔ, e ngɔ ye nya kaa i be lejɛ ɔ, pee nyɛ he ye nyɛɛ ye. Nyɛɛ te si waa ho lejɛ ɔ ya." Kɛkɛ Toma a tsɛɛ "Hawi" ɔ de e nyɛmimɛ kaseli ɔmɛ ke, "Nyɛ ha waa ya waa ya gbo."

Benɛ a ya su Betania a, a de ke Lazaro ye ligbi eywiɛ sɔuu ngɛ gbogboe muɔ ɔ mi momo. Betania Yerusalem kpɛti we. Ja a he je ɔ, Yuda nikɔtɔma amɛ fuu ba Betania a ba ye Marta Maria kɔmɔ ngɛ a nyɛmi ɔ gbenɔ ɔ he. Benɛ Marta na kaa Yesu ma a, e ya kpee ngɛ blɔ ɔ , se Maria lɛɛ e tlɔ si ngɛ we ɔ mi.

Marta de Yesu ke, "Mawetsɛ, a ke o ngɛ hiɛ ɔ jinɛ ye nyɛmi ɔ ko gbo we. Se amlɔ ɔ hu be bi, ejakaa i le kaa Mawu maa kpale ye nyɛmi ɔ ba wami mi ke o bi ."

Yesu de ke, "O nyɛminyumu ɔ maa te si ba wami mi ekohu."

Marta he ke, "I le kaa e maa te si ngɛ ni gbogboehi a si temi ligbi ɔ ."

Se Yesu de ke, "Ami ji tleɔ ni gbogboehi si jee gbeje baa wami mi ɔ . heɔ ye yeɔ ɔ, ke e gbo tete po ɔ, e ma na wami ekohu. tsuaa heɔ ye yeɔ ɔ, e be gboe gbleegbleegblee. Marta, o heɔ enɛ ɔ yeɔ lo?"

Marta he ke, "Ee, Mawetsɛ, i he ye kaa mo ji Mesia a, Mawu Bi wa ngɛ blɔ hyɛe ɔ ."

Kɛkɛ Marta je lejɛ ɔ e ya tsɛ e nyɛmi Maria ba se e de ke, "Mawetsɛ ɔ ba hiɛ ɔ e ngɛ mo hlae." Maria te si amlɔ ɔ nɔuu e ba e ngɔ.

Yesu tle Lazaro si

Jamɛ a be ɔ mi ɔ, Yesu we kɔpe ɔ mi. E ngɛ he Marta ba kpe ngɛ ɔ. Benɛ Yuda nikɔtɔma amɛ ba ngɛ Maria kɔmɔ yee ɔ na e je kpo ɔ, a susu kaa e yaa e ya fo ya ngɛ he a pu e nyɛmi ɔ ngɛ ɔ. ɔ he je ɔ, a fie e se.

Benɛ Maria ya su he Yesu ngɛ ɔ, e kpla si e nu e nane e de ke, "Mawetsɛ, a ke o ngɛ hiɛ ɔ jinɛ ye nyɛmi ɔ ko gbo we."

Benɛ Yesu na Maria ngɛ ya foe, Yuda nikɔtɔma amɛ hu ngɛ kɔmɔ yee piɛ e he ɔ, e kuɛ ngmɛ , e bi ke, "Jije a pu ngɛ." a de ke, "Mawetsɛ, ba o ba hyɛ." Yesu fo ya.

Yuda nikɔtɔma amɛ de ke, "Huɛhi ji niinɛ. Hyɛ e suɔ ha?"

Se a ti ni komɛ hu de ke, "Nyumu ɔ tsa yuyuilɔ ɔ, mɛni he je e nyɛ we Lazaro e tsa?" Yesu ye aywilɛho ngɛ e mi ekohu. Jehanɛ ɔ, a ba su yɔkɔ ɔ he. E ji muɔ a ngɔ agbo tsi nya.

Yesu de ke, "Nyɛ tsitsɛɛ ɔ ya se." Se Marta ji Lazaro nyɛmiyo ɔ de Yesu ke, "Mawetsɛ, be ɔ mi ɔ e maa sa, ejakaa e ye ligbi eywiɛ sɔuu."

Se Yesu bi ke, "Anɛ i de we mo ke ke o he ye ɔ, o maa na Mawu nyakpɛ okadi ko lo?"

Kɛkɛ a tsitsɛɛ ɔ ya se, Yesu wo e e de ke, "Tsaatsɛ, i naa mo si kaa o bu mi tue. I le kaa o buɔ mi tue daa, se i ngɛ enɛ ɔ dee pee nihi ngɛ hiɛ ɔ a he ye kaa mo o tsɔ mi." Kɛkɛ e hia ngmlaa e de ke, "Lazaro, moo je kpo!"

Amlɔ ɔ nɔuu Lazaro je kpo e he bo a pu ɔ, duku a fi e mi ɔ. Yesu de ke, "Nyɛɛ pine ɔmɛ ha e ya."

Conclusão

Os milagres de Jesus revelam sua autoridade sobre a natureza, as enfermidades, o mundo espiritual e até a morte. Eles não são apenas demonstrações de poder, mas sinais que apontam para sua identidade e missão.

Ao estudar esses milagres, é possível compreender melhor o papel de Jesus e a mensagem central do Evangelho.

Se este conteúdo ajudou você a entender os milagres de Jesus na Bíblia, compartilhe este artigo para que mais pessoas também conheçam esses ensinamentos.

Edineia Fernandes
1 pessoa deu Amém