1 Till (för) ledaren. [Beskriver någon som utmärker sig – som är strålande och framstående inom sitt område. Syftar dels på föreståndaren för tempelmusiken men även på Messias, den strålande morgonstjärnan, se Upp 22:16 och inledningen till Psaltaren.]

Av (för) Korachs söner. En sång för alamot.

[Det hebreiska ordet alamot betyder jungfrur och syftar antagligen på en musikstil. Kanske är psalmen skriven för att sjungas av en flickkör. Den grekiska översättningen Septuaginta översätter "till dolda ting", och har även tillägget "För ändens tid" i inledningen, samma fras som inleder många psalmer.]

______

2 Gud (Elohim) är vår tillflykt och [vår] styrka (starkhet, makt),

en hjälp (en hjälpare) i nöden (motgångarna, svårigheterna) – väl beprövad.

[Även med betydelsen: ständigt och mycket närvarande – alltid där.]

3 Därför ska vi inte frukta (vara rädda) även om jorden förändras (ger vika, skälver, skakar)

och bergen störtar ner i havens djup,

2 Jag ska (vill) säga om Herren (Jahveh):

"Min tillflykt och min borg (mitt starka fäste), min Gud (Elohim)

– jag vill lita (kommer att förtrösta) på honom!"

8 Gud (Elohim) är den som befriar och upphöjer mig.

Gud är min starka beskyddare och min tillflykt.

9 och han dömer (har dömt, och ska döma) världen (människorna på jorden) i rättfärdighet,

han fäller dom (råder, och ska döma) över folken med rättvisa.

[Utan en rättvis dom finns inte rättfärdighet, samma hebreiska rot för "fälla dom" finns i vers 5 där den översätts "rättssak". Användandet av det ordet är ännu en försäkran om att Gud kommer att föra psalmistens talan och döma rättvist.]

10 Och Herren (Jahveh) är ett försvarstorn (värn; en fästning, säker höjd) för den förtryckte,

ett försvarstorn (värn; en fästning, säker höjd) i tider av brist (torka, nöd).

9 Herre (Jahveh), Härskarornas Gud (Elohim Sebaot),

vem är en sådan mäktig som kan liknas vid dig, Herre (Jah)?

Och din trofasthet är runt omkring (omsluter) dig.

4 Mäktigare än (starkare, högt över) dånet av stora vatten,

mäktigare än havets bränningar,

Herren (Jahveh) upphöjd i majestät!

29 [Befrielse:]

Han tystade stormen,

och stillade vågorna. [Jesus stillade stormen, se Matt 8:26]

35 Vem ska [då kunna] skilja oss från den Smordes (Messias, Kristi) [osjälviska, utgivande och rättfärdiga] kärlek?

Lidande (nöd, betryck, problem – ett generellt ord för svårigheter),

eller ångest (trångmål, begränsning – "smal passage; ett litet hoptryckt område"),

eller förföljelse [fientlig och förtryckande hetsjakt i syfte att utplåna],

eller hunger (svält),

eller nakenhet [brist på kläder; ofrivillig exponering],

eller fara [då det är riskfyllt att bekänna Jesus],

eller svärd [dödshot eller t.o.m. avrättning]?

[Paulus nämner sju lidanden en troende kan behöva gå igenom. Alla trångmål för en sann troende närmare Jesus – han som vet vad lidande är. Listan ökar i intensitet och allvar. Istället för att skriva "Vad ska skilja" används "Vem ska skilja", vilket personifierar motståndet, se vers 38-39. Se även 2 Kor 11:23-28; Rom 5:3-4.]

36 Som det även står skrivet [Ps 44:23]:

På grund av dig [vår tro på dig Gud] blir vi dödade hela dagen [är våra liv i ständig fara],

vi räknas (ses i människors ögon) som slaktfår.

37 [Skulle något av detta kunna skilja oss från Jesu kärlek?]

Nej, i allt detta vinner vi en överlägsen seger [är vi mer än segrare genom att vi, förutom den triumferande segern, också ger ära till Gud, välsignelse till andra och oss själva], genom honom som har älskat oss [med sin osjälviska, utgivande och rättfärdiga kärlek].

38 Jag är helt övertygad (förvissad) om att:

[Nu räknar Paulus upp tio saker som finns i Guds universum. Ofta är det motpoler. Denna lista tar vid där uppräkningen av sju lidanden slutade – martyrdöden av svärd, se vers 35.]

varken död [med all sin skräck och plåga],

eller liv (ett överflödande liv) [med sina lockelser],

varken änglar,

eller andefurstar [demoniska furstar],

eller auktoriteter (makter) [både mänskliga tyranner och demoniska krafter],

varken vad som sker just nu,

eller vad som kommer att hända,

39 varken någonting upphöjt [världen ovanför, något övernaturligt],

eller något djup [makter i den mörka och onda världen, helvetets krafter],

eller något annat skapat [djur, människor, universum, eller mänskliga skapade myndigheter, ordningar, strukturer]

[inget av detta] ska kunna skilja oss från Guds [utgivande] kärlek i den Smorde (Messias, Kristus) Jesus, vår Herre.

16 Mjölet i krukan tog inte slut och oljan i flaskan tröt inte, precis som Herren (Jahveh) hade talat genom Elia. [Herren försåg dem dagligen med bröd och olja.]

39 Han spred ut en molnstod som ett skydd

och eld för att ge dem ljus på natten. [2 Mos 13:21-22]

40 De bad och han gav dem vaktlar [2 Mos 16:13; 4 Mos 11:31-32],

och gav dem mycket himmelskt bröd [2 Mos 16:14-15].

41 Han öppnade klippan och vatten forsade ut,

det rann en flod på en torr plats. [2 Mos 17:1-7]

25 Jag har varit ung och nu är jag gammal,

men jag har ännu inte sett den rättfärdige övergiven (utan stöd)

eller deras barn (avkomma) behöva tigga bröd.

18 Herren (Jahveh) känner (vet) de uppriktigas dagar (han tar hand om de helhjärtade) [Ps 18:24],

deras arv består för evigt.

19 De ska inte komma på skam i svåra (onda) tider,

i tider av hunger ska de bli mättade [2 Mos 16:8].

[Den tionde och minsta hebreiska bokstaven är: י – jod. Tecknet avbildar en arm eller en sluten hand. Handen symboliserar styrka och kraft. Vers 18 börjar med tre ord som alla börjar med jod. I hebreiskan är de i ordningen "känner", "Herren" och "dagar". Herren är aktivt involverad i den troendes liv. Han är dagligen involverad i den som lever med integritet och Gud förser med dagligt bröd, se Matt 6:11.]

3 [Som en varsam trädgårdsmästare som sköter om sin trädgård:]

Jag ska utgjuta vatten över törstande mark,

och strömmar över torrt land.

Jag ska utgjuta min Ande över dina barn,

min välsignelse över dina avkomlingar.

4 För du har varit ett värn (skydd; en tillflykt) för den svage [Ps 27:1],

ett värn för den fattige i hans nöd (fara, trångmål),

en tillflykt undan storm (mot störtskur/slagregn),

ett skydd mot [solens] hetta.

Ja, de skoningslösas (grymmas, våldsammas) andedräkt,

är som en storm (störtskur) mot en vägg [piskar som en vinterstorm mot en sidovägg/skyddsvall],

6 Sedan ska där vara en lövhydda till skugga på dagen från hettan och som en tillflykt och ett skydd mot storm och regn.

[Mänskligt sett kan inte en lövhydda ge något skydd mot storm och regn och dessutom bara en begränsad skugga eftersom taket ska vara glest så att man kan se stjärnorna genom det på natten. Lövhyddan är en bild på Guds fullkomliga beskydd och det är som sådan den används även här.]

2 När du korsar (går) genom (ordagrant: igenom i) vattnen är jag med dig,

och strömmarna dränker dig inte [ska inte överskölja eller föra bort dig].

När du går genom eld bränner den dig inte (ska du inte bli svedd),

och flamman antänder dig inte (ska inte förtära/bränna/skada dig).

[Versen inleds med konjunktionen ki som översätts eftersom, för eller när. I denna vers fungerar ki som en bekräftelse på att du kan gå igenom svårigheter just därför att han är med. Det första exemplet med vatten och strömmar innebär att man korsar eller passerar genom ett vadställe eller en liknande övergång. Här kan läsaren associera till hur israeliterna korsade Vasshavet och Jordanfloden (2 Mos 14:21-22; Jos 3:4). Det sista exemplet uppfyllde Daniels tre vänner bokstavligen (Dan 3:25-27), men profetian har utan tvekan också en bredare betydelse om Guds beskydd i svåra omständigheter. Frågan är inte om vi möter dem utan när. Se även Ps 66:12; 138:7.]

8 Vi är på alla sätt hårt pressade (det är problem på varje område),

men vi är inte krossade (vi har utrymme, det finns en utväg).

Vi är rådvilla (hittar ingen utväg, har inga resurser),

men vi är inte helt rådlösa (det finns hopp).

9 Vi är förföljda (jagade av fiender),

men inte övergivna (inte utlämnade till deras makt).

Vi är slagna till marken,

men inte dödade (utslagna, förlorade).

7 God är Herren (Jahveh),

ett värn (starkt skydd; en säker fästning) på nödens (olyckans) dag [i svårigheter] [Ps 37:39; 50:15].

Och han känner (hebr. jada)

dem som tar sin tillflykt [sätter sitt hopp och sin förtröstan] till honom.

8 Han binder upp vattnet i sina moln (mörka regnmoln – hebr. av)

och låter inte skyn brista (klyvas, gå sönder) undertill (i/på botten).

9 Från greppet [något som han döljer i sin hand] på hans trons ansikte

expanderar han (sprider han ut) över den sina skyar.

10 En förordnad (ordagrant "sak inristat") gräns (hebr. chog) över vattnets ansikte [horisonten]

ända till fullbordan (perfektion) – ljus med mörker.

[Horisonten fungerar som en brytpunkt för det som kan ses (ljus) och det som inte kan ses (mörker).]

21 Från (i, genom) tungans gissel ska du vara undangömd,

och inte rädas förödelsen, när den kommer.

26 Han sa till dem: "Varför är ni rädda? Vilken liten (kortvarig) tro ni har!" Sedan reste han sig och talade strängt till vindarna och sjön, och det blev helt (fullständigt) lugnt. 27 Männen [lärjungarna i båten, och andra människor i andra båtar, se Mark 4:36] sa förundrat: "Vem är han (varifrån kommer han, vad är det för människa)? Till och med vindarna och sjön lyder honom!"

[Galileiska sjön är omgiven av berg och ligger tvåhundra meter under havsytan. Vid rätt omständigheter i lufttemperaturer kan kraftiga orkanbyar snabbt uppstå när varm luft drar in från öknen. Detta är ett känt fenomen. 1992 slog tre meter höga vågor in mot kuststaden Tiberias.]

30 Om nu Gud klär gräset på marken, som i dag grönskar och i morgon kastas i ugnen, hur mycket mer skulle han då inte klä er? Så liten (kortvarig) tro (trofasthet, förtröstan) ni har!

31 Oroa er därför inte (gör er inte bekymmer) och säg: ’Vad ska vi äta?’ eller ’Vad ska vi dricka?’ eller ’Vilka kläder ska vi ta på oss?’

6 Kvinnan flydde då ut i öknen, där hon har en plats som Gud berett för henne så att hon fick sitt uppehälle där i 1 260 dagar [motsvarar 3,5 år – 42 månader med 30 dagar i varje månad]. [Flykten beskrivs mer i detalj i vers 13-14.]

[I Jobs bok beskrivs hur Satan, Åklagaren, träder fram tillsammans med Guds söner inför Gud i himlen, se Job 1:6-11; 2:1-6. Även i Sak 3:1-2 beskrivs hur han anklagar översteprästen Josua. Se även Luk 10:18; Jes 14:11-17; Ef 6:12.]

19 Se, jag har gett er auktoritet att trampa på ormar och skorpioner, och auktoritet över all fiendens styrka. Ingenting ska på något sätt kunna skada er.