8 Närma er Gud,

så ska han (kommer han att) närma sig er. [Matt 7:7]

[Innebörden är att reflexmässigt dra sig alldeles nära intill. Här har grekiskan en aktivt pågående verbform.]

Rengör era händer [handlingar], ni syndare,

och rena era hjärtan [rena ert inre liv, helga ert sätt att tänka] ni splittrade (tvehågsna, kluvna – ordagrant: "två-själade") [som älskar Gud och samtidigt följer era egna begär].

[När ni drar er närmare Gud:]

1 Hör upp (hallå, ve)!

[Hebreiska hój används under begravningar som ve-rop. Här verkar Jesaja använda det för att kalla på uppmärksamhet, men samtidigt anar vi en ton av vemod i uttrycket. I vers 2-3 används det vanligaste hebreiska ordet för att lyssna – shama, se även 5 Mos 6:4.]

Någon som är törstig? [En individuell personlig fråga.]

Kom [plural – alla är välkomna] till vattnen!

Även den som inte har några pengar (något silver)

– kom, köp säd och ät!

Ja, kom och köp säd utan pengar

och utan (till ingen) kostnad vin och mjölk.

[Kom och få gratis det som annars brukar kosta.]

2 Varför spenderar ni pengar på (väger ni upp silver för) det som inte är bröd (mat)

och er lön (resultatet av ert slit) på det som inte mättar?

Lyssna (hebr. shama)! Lyssna noga på mig

och ät det som är gott (ger näring)

och låt er själ få fröjda sig i överflöd (njuta av fetma – dvs. utsökta rätter).

3 Böj ditt öra (lyssna noga) [ditt öra singular; betonar personligt ansvar att höra] och kom (vandra tillsammans) [verbet är i plural] till mig,

lyssna, så ska er själ leva!

Jag ska sluta ett evigt förbund med er,

på samma sätt som den trofasta nåd (omsorgsfulla kärlek – hebr. chesed) jag lovade David. [Se Ps 89:2-4]

4 Se, honom [David, som en representant för Messias, eller Messias] har jag gjort

till ett vittne för folken,

till furste och härskare över folken.

5 Se, du [Israel] ska kalla på folkslag du inte känner,

och folk som du inte känner ska skynda till dig,

för Herren (Jahve) din Guds (Elohims) skull, Israels Helige,

som gett dig din härlighet.

6 Sök [upp] (träd fram, närma er; fråga efter) Herren (Jahveh) medan han låter sig finnas (medan det går att nå honom),

åkalla (ropa efter) honom medan han är nära.

24 Det ska ske att innan de ropar

ska jag svara dem

och redan medan de talar

ska jag höra dem.

3 Ropa till mig och jag ska svara dig och berätta för dig stora [plural] och mäktiga (inhägnade, undangömda, avskurna, befästa, otillgängliga) [plural] ting, som du inte känner till (saknar intim kunskap om).

11 För jag – jag vet (känner till; är intimt förtrogen med) de tankar (nyskapande idéer; planer) jag tänker [ut] (planerar, beräknar, utarbetar; "väver samman") för er, förkunnar (säger, proklamerar) Herren (Jahveh),

[nämligen] tankar av frid (fridens tankar; planer för välgång)

– inte [tankar och planer] av ondska (olycka, ofärd; av ondo) –

för att ge er en framtid och ett hopp!

[Endast Herren känner de syften han har – det gör inte de falska profeterna, se vers 8-9. Herren försäkrar att trots att de 70 åren av exil i Babylon måste fullbordas, se vers 10, så har han inte övergett sitt folk.]

1

[Psalm 42 och 43 är antagligen en och samma psalm. Psalm 42 har en titel, medan Psalm 43 inte har det. Samma refräng återfinns också två gånger i Psalm 42 och en gång i Psalm 43, se Ps 42:6; 42:12; 43:5.

Författare: Korachs söner nämns i titeln. Prepositionen kan översättas "av" eller "till". En del hör Davids röst i psalmen, skriven då han är på flykt undan sin egen son Absalom. Han kommer ihåg hur han har lett processionen till Guds hus, se vers 5, och sången skrivs till lovsångarna som är kvar i Jerusalem. Det finns även en koppling till Korach och revolt, se 4 Mos 16:1-2, och hur Absalom har gjort revolt.

Citeras: Vers 6 citeras delvis av Jesus i Getsemane, se Matt 26:38; Mark 14:34.

Delar av vers 7 citeras, se Joh 12:27.

Struktur:

Del 1, Ps 42:2-5

Refräng, Ps 42:6

Del 2, Ps 42:7-11

Refräng, Ps 42:12

Del 3, Ps 43:1-4

Refräng, Ps 43:5]

Till (för) ledaren. [Beskriver någon som utmärker sig – som är strålande och framstående inom sitt område. Syftar dels på föreståndaren för tempelmusiken men även på Messias, den strålande morgonstjärnan, se Upp 22:16 och inledningen till Psaltaren.]

En undervisning (instruktion, välskriven sång – hebr. maskil) av (till) Korachs söner (ättlingar).

[Betydelsen av det hebreiska ordet maskil är osäker. Ordet kommer från ett verb med betydelsen att vara vis, och då att komma fram till rätta praktiska beslut i komplexa situationer. Troligtvis har det med innehållet i psalmen att göra, det är instruerande och ger praktiska tips och råd för hur vi ska tänka vist. Psalmen handlar om att sätta ord på känslor, och uttrycka sin längtan efter Gud. Det kan också vara en musikalisk term, eller skulle kunna betyda en välskriven sång. Följande tretton psalmer har maskil i sin titel, se Ps 32:1; 42:1; 44:1; 45:1; 52:1; 53:1; 54:1; 55:1; 74:1; 78:1; 88:1; 89:1; 142:1. Ordet återfinns även i Ps 47:7.

Elva psalmer är skrivna av eller till Korachs söner eller ättlingar i senare led, se Ps 42, 44-49, 84-85 och 87-88. Korach var av Levis stam och kusin till Mose; han ledde ett uppror mot Mose, se 4 Mos 16:1. Som leviter tjänstgjorde Korachs ättlingar som musiker, sångare och vakter i tabernaklet under ökenvandringen och senare i templet, se 1 Krön 9:19; 26:1-19; 2 Krön 20:19.]

______

2 Som hjorten trängtar (flämtar; ropar ut sin längtan)

efter [forsande] vattenbäckar (strömmande vatten),

så trängtar (flämtar, ropar) allt jag är (hela mitt inre, min själ – hebr. nefesh),

efter dig, o Gud (Elohim).

[Det hebreiska ordet för att trängta (arag) är ovanligt och används endast tre gånger – två här i denna vers och en gång i Joel 1:20. Det beskriver inte bara en tyst längtan utan också ett ljudligt rop. Bilden som målas upp är ett ökenlandskap med en uttorkad flodbädd (en wadi) som bara undantagsvis blir vattenfylld efter ett kraftigt regn i de intilliggande bergslandskapen. Hjorten kommer fram till en sådan fåra, ser att den är tom och ger ifrån sig ett sorgset och ljudligt rop efter detta forsande och friska vatten. Det är denna desperata längtan efter Gud som den här psalmen sätter ord på, se även Ps 143:6. Djuret i liknelsen är inte en kamel (som kan klara sig längre tider utan vatten) utan en hjort som behöver ha daglig tillgång till vattenkällor för att överleva.]

1 En psalm [sång ackompanjerad på strängar] av David, när han var i Juda öken. [Den torra ödemarken öster om Jerusalem ner mot Döda havet.]

[Bakgrunden kan vara Davids egen sons Avshaloms uppror då David tvingas fly till öknen, se 2 Sam 15-17. I så fall kan referensen i vers 2 till hur David är "törstig" och hur han och de med honom anlände "utmattade" vara en beröringspunkt, se 2 Sam 16:14. En annan händelse kan vara när David fick fly för Saul, se 1 Sam 21-31.]

______

2 Gud (Elohim), du är min Gud (El, den mäktige, starke), jag söker (längtar) ivrigt efter dig.

[Det första jag gör, min högsta önskan och prioritet är att ha en relation med dig, se också Ps 42:2-3.]

Hela min varelse (min själ, jag) törstar efter dig, min kropp längtar efter dig,

i ett kargt och uttorkat land där det inte finns något vatten.

3 Ja, jag har sett dig i helgedomen,

och sett din makt och ära (härlighet).

4 För [att få erfara] din nåd (omsorgsfulla kärlek) är bättre än livet självt,

mina läppar ska lovsjunga (prisa) dig.

5 Därför ska jag välsigna (prisa) dig med mitt liv (så länge jag lever),

i ditt namn ska jag lyfta mina händer [i bön och vördnad för dig].

6 Som av märg och olja (fett) [utsökt feta rätter] mättas min själ (hela min varelse)

[mitt inre blir riktigt tillfredsställt; en mättnadskänsla infinner sig som efter en perfekt måltid],

så med jublande läppar (läppars jubelrop) prisar min mun dig.

7 När jag kommer ihåg dig

på min bädd

och under nattväkterna,

begrundar jag (talar jag lågmält och tänker på) dig. [Jos 1:8]

[Judarna delade in natten i tre nattpass på vardera fyra timmar. Pluralformen indikerar flera pass, vakna timmar och sömnlösa nätter.]

8 Du har varit min hjälp

och under dina vingars skugga sjunger jag (höjer jag gälla triumferande jubelrop)!

9 Hela mitt jag (min själ) klamrar sig fast vid dig,

din högra hand upprätthåller mig.

10 Men de som söker efter att fördärva (skada) mitt liv (min själ)

ska gå ner i jordens djup [till dödsriket eller graven].

11 De ska bli plundrade av svärdet

och bli ett byte för schakalerna.

22 Och den härlighet (ära) som du har gett mig, den har jag gett till dem, så att de ska vara ett precis som vi är ett: 23 Jag i dem och du i mig,

för att de ska bli ett och välja att bli fullkomligt förenade,

så att världen kan välja att förstå (få en kunskap baserad på personlig erfarenhet) att du har sänt mig, och att du älskat dem,

på samma osjälviska, utgivande sätt som du har älskat mig.

17 Herren (Jahveh), din Gud (Elohim) är mitt ibland (nära intill) dig,

en mäktig hjälte (krigare) som frälser (räddar, befriar).

Han jublar över dig i översvallande glädje [känner alltid stor lycka och tillfredsställelse i dig],

han är tyst [planerar] i sin kärlek,

han fröjdar sig över dig med [dans och] jubelsång (jubelrop)."

[Det hebreiska ordet charech (i den näst sista strofen) betyder att vara tyst och döv, men även att gravera in, utforma eller tänka ut. Nästa ord är be-ahavah (i sin kärlek) och den sammansatta betydelsen är inte självklar. Varför blir han tyst i sin kärlek? Skapar han något nytt som han tänker ut? Ordet för att jubla används även i Jes 12:3 (om att ösa vatten med fröjd ur frälsningens källor) och i Jer 33:11 (tillsammans med glädje, följt av rop för brudgum och brud). Båda dessa hebreiska ord handlar alltså även om bröllopsglädje!]

9 Om vi bekänner (skulle erkänna) våra synder [vår skuld; våra överträdelser, felsteg och misstag – framför allt inför Gud, men också inför människor, se Jak 5:16], är han trofast [trogen sin egen natur och sina löften] och rättfärdig [5 Mos 32:4] så att han förlåter oss våra synder och renar oss (skulle förlåta oss synderna och rena oss) från all orättfärdighet (missgärning; allt felaktigt handlande).