9 Folkskaran som gick före honom, och de som gick efter honom, ropade högt (man sjöng gång på gång):

"Hosianna (rädda, fräls oss nu) Davids son!

[Arvtagaren till Davids rike, Guds utlovade Messias.]

Välsignad (värd att prisas) är han som kommer i Herrens namn!

[Den som Herren utvalt att vara vår kung.]

Hosianna i höjden (himlen)!"

[Under påskhögtiden sjöng man från Ps 113-118, de så kallade Hallel-psalmerna. Här sjunger man stroferna Ps 118:25-26, och lägger till delen "Davids son" och hyllar Jesus som Messias.]

25 Herre (Jahveh), hosianna (fräls, befria, fortsätt att hjälpa oss),

Herre (Jahveh), ge oss framgång (hjälp oss att fullfölja uppdraget)!

26 Välsignad är han som kommer i Herrens (Jahvehs) namn (böj er inför honom).

Vi välsignar (böjer oss ned inför) er från Herrens (Jahvehs) hus.

[Mark 11:9; Luk 13:35; 19:38]

9 Gläd dig av hela din kraft (hänge dig),

du Sions dotter [ni som bor i Jerusalem]!

Ropa i glädje (stäm in i segerjubel),

Jerusalems dotter!

[Titeln dotter förstärker bilden av Gud som en kärleksfull far för sitt folk.]

Se, din Konung kommer till dig!

Han är rättfärdig (rättvis, rättmätig, lever upp till en hög standard) [refererar både till hans karaktär och till hur han regerar],

han är frälsning (en befriare som segrat),

han kommer ödmjukt (under enkla yttre förhållanden),

ridande på en åsna, ja, ett åsneföl, på ett åsnestos föl.

[Enligt dåtidens sed red en kung som kom i ett fredligt uppdrag på en åsna, medan en krigarkung kom på en häst. Nu följer den andra delen av denna profetia som kommer att gå i uppfyllelse när Jesus kommer tillbaka för att regera här på jorden i tusenårsriket.]

18 "Se, vi går nu upp till Jerusalem. Människosonen ska utlämnas åt översteprästerna och de skriftlärda, och de ska döma honom till döden. 19 De ska utlämna honom åt hedningarna för att han ska hånas och pryglas hårt och bli korsfäst, men på den tredje dagen ska han uppstå."

28 De tog av honom kläderna och hängde på honom en röd soldatkappa 29 och vred (flätade) ihop en krans (krona) av törne och satte den på hans huvud och stack en käpp (stav) i högra handen på honom. Sedan föll de på knä för honom och hånade honom och sa: "Leve judarnas konung!"

37 Ovanför hans huvud satte man upp hans anklagelse (orsaken till hans dödsdom), den löd:

"Detta är Jesus [från Nasaret],

judarnas konung."

[De fyra evangelieförfattarna nämner alla att det stod "judarnas konung" på skylten. De väljer dock att ta med olika delar av de inledande orden. Detta är ingen motsägelse, i stället ger de tillsammans den fulla bilden. Troligtvis hade skylten följande text: "Detta är Jesus från Nasaret, judarnas konung", vilket är summan av Mark 15:26, Luk 23:38 och Joh 19:19.]

36 Han sa: "Abba (pappa)! Fader! Allt är möjligt (alla saker är möjliga) för dig: Ta bort denna bägare från mig, men inte vad jag vill (önskar), utan vad du vill."

["Abba" betyder pappa på arameiska, vardagsspråket på Jesu tid. De första ord ett litet barn lärde sig var abba (pappa) och immah (mamma). Uttrycket "Abba Fader" visar på den öppenhet och nära familjerelation som råder i bönen. "Bägare" visar här på en uppmätt del av lidande, se även Luk 22:42.]

46 Och när Jesus hade ropat med hög röst sa han: "Fader, i dina händer överlämnar (anförtror, lägger) jag min ande." [Här citerar Jesus den inledande strofen i Ps 31:6 ur en förtröstansfull psalm av David.] När han hade sagt detta gav han upp andan (ordagrant: andades han ut) [i en sista kraftfull utandning, se även Matt 27:50; Joh 19:30].

30 När nu Jesus [därför, se vers 28] hade tagit emot det sura vinet sa han: "Det är fullbordat [priset är helt och fullt betalt, för att aldrig mer behöva betalas]!" Sedan böjde han ner huvudet och gav upp andan [överlämnade sin ande].

[Dödsorsaken vid korsfästning är kvävning. Kroppen hamnar i ett sådant läge att offret ständigt måste pressa sig upp för att hämta luft, vilket leder till utmattning och kvävning.]

5 Men ängeln sa till kvinnorna: "Var inte rädda! Jag vet att ni letar efter Jesus som var korsfäst. 6 Han är inte här, för han är uppstånden precis som han har sagt! [Verbet uppstånden är i passiv form vilket pekar på att Jesus var uppstånden av Gud!] Kom hit (följ med) och se platsen där han låg!

6 Han sa till dem: "Var inte rädda! Jesus som ni söker, Jesus från Nasaret, som var korsfäst, har uppstått. Han är inte här. Se, här är platsen där de lade honom!

6 Han är inte här, han är uppstånden [från de döda]! Kommer ni inte ihåg vad han sa medan han fortfarande var i Galileen? Han sa 7 att Människosonen måste bli överlämnad till syndfulla människors händer och bli korsfäst, och på den tredje dagen uppstå igen." [Luk 9:22]

8 Då gick den andre lärjungen [Johannes], han som hade kommit till graven först, också in, och han såg (blev överbevisad) och trodde. 9 För ännu hade de inte förstått (fått en klar förståelse av) Skriftens ord att han måste uppstå från de döda.