19 Förstå nu detta, mina älskade syskon (bröder och systrar i tron): Varje människa [var och en] ska vara

snar till (snabb, redo) att höra (lyssna) [främst till Guds ord, se vers 18, men också när andra människor talar],

sen till att tala [avsiktligt vänta med att yttra sig],

sen till vrede [medvetet avvakta med ett upprört inre ställningstagande gentemot någon/något, se Pred 7:9] –

1 Ett mjukt (stilla) svar tar bort vrede (ursinne, raseri),

men ett hårt (sårande) ord rör upp ilska.

29 Den som är sen till vrede har stor kunskap (insikt, förståelse),

men den som är hetlevrad exponerar sin dåraktighet och gör den ännu mer uppenbar.

11 En [självgod högfärdig] dåre ventilerar alla sina känslor (har ingen självkontroll),

men den vise behärskar sig [stillar sina känslor].

16 En dåres ilska (heta temperament) blir synligt på en gång (ordagrant: "samma dag"),

men den som är förståndig (välbetänkt, aktsam) döljer skam (vanära).

[Den förståndige har överseende, brusar inte upp och ger igen när han blir förorättad. Skammen kan syfta på den skada och felbehandling som en annan person orsakat. Eller så är det den skam som kommer efter att någon har överreagerat med ett häftigt vredesutbrott. Se även Ords 20:22; 24:29; Matt 18:15.]

26 Var vred (arg), men synda inte (gå inte emot Guds bud, missa inte målet). Låt aldrig solen gå ner över er förbittring (irritation, ilska) [så att frön av bitterhet sås in], 27 ge inte [ett sådant] utrymme (rum, tillfälle) för djävulen.

[Paulus citerar från Ps 4:5: "Bli vred, synda inte, tänk efter i era hjärtan på er bädd och var stilla. Selah." Det avslutande hebreiska ordet Selah beskriver troligtvis en paus, och i så fall illustreras på ett praktiskt sätt eftertanke och reflektion. Paulus skriver om den sista delen med lite andra ord, men med samma betydelse.

Det finns tre ord för vrede i grekiskan, och alla finns representerade i detta kapitel:

- Grekiska thumos beskriver ett hett temperament som kokar över och översätts med "häftighet", det förbjuds i vers 31.

- Det andra ordet är parorgismos och översätts "förbittring", se vers 26b. Det har att göra med irritation och långsinthet. Det är naturligt att känna detta, men är farligt att härbärgera i hjärtat under lång tid.

- Den vrede som vi uppmanas känna är orge, se vers 26a. Samma ord används också i vers 31 där den fördöms om den sker impulsivt. Paulus prisar korintierna för att de kände vrede inför synd och orättfärdighet, se 2 Kor 7:11. Jesus kände vrede över fariséernas tystnad och ovilja att svara på frågan om det var tillåtet att göra gott på sabbaten, se Mark 3:5. Jesu ilska är dock inte okontrollerad. Först dagen efter att han studerat hur man sålde och köpte i templet agerar han, se Mark 11:11, 12, 15.

Att ordet "utrymme" används i vers 27 associerar också till inledningen av Psalm 4: "När jag är trängd ger du mig rum", se Ps 4:1. Att låta vreden ta överhanden och hämnas är att ge djävulen utrymme, i stället för att lämna rum för Guds straff, se Rom 12:19.]

3 Det är en ära för en människa att undvika bråk (strid, ordstrid, trätor),

medan en dåre söker strid (exploderar i ilska, startar gräl).

10 Högmod skapar bara strider (tvister, ordstrider, tävlan, gräl),

men hos dem som tar emot råd (är läraktiga) finner man vishet.

[De har en ödmjuk inställning, erkänner att de inte vet allt och är villiga att lära sig mer.]

12 Hat väcker (driver, eggar, rör upp) strider (tvister, ordstrider, tävlan, gräl),

men kärlek täcker (skyler, gömmer) [genom förlåtelse och överseende] alla synder.

4 Kärleken [den osjälviska, utgivande och rättfärdiga] är

tålmodig ("den sträcker sig långt"; är långlivad, fördragsam, överseende) och

mild (vänlig; visar hjälpsamhet; agerar i godhet) – [sådan är]

kärleken.

Inte avundsjuk (missunnsam; har inte en iver att tävla, jämföra; kokar inte av ilska) –

[sådan är] kärleken.

Den skryter inte (upphöjer inte sig själv; smickrar inte) [förskönar och överdriver inte].

Den är inte uppblåst (visar sig inte stolt; uppträder inte arrogant).

5 Den agerar inte opassande (osmakligt, utmanande, oförskämt).

Den söker inte sitt eget (är inte självisk).

[Insisterar inte på sin väg och sina rättigheter – kiasmens centrum.]

Den brusar inte upp (blir inte irriterad och ilsken; är inte lättstött och överkänslig).

Den kommer inte ihåg (gr. logizomai) det onda (för inte loggbok över den oförrätt och orättvisa den fått utstå).

17 Du ska inte hata din broder i ditt hjärta,

tillrättavisa i stället honom så att du inte blir delaktig i hans synd.

18 Du ska inte hämnas eller bära bitterhet inom dig (bära på oförsonlighet och sårade känslor) mot någon i ditt folk,

älska i stället din medmänniska som dig själv.

Jag är Herren (Jahveh).

20 Jesus sa: "Det är det som går ut ur människan som gör henne oren. 21 För inifrån, från människors hjärtan, utgår:

[Jesus hade förklarat den första delen av påståendet i vers 15 – att det inte är mat som kommer in i människan som orenar henne, se vers 18-19. Nu förklarar han vad den andra halvan av påståendet betyder, vad det är som orenar. Det är ondskan som kommer ut ur människans hjärta och sinne som orenar. Det är en lista med tretton punkter. De första sju punkterna är alla i plural, vilket antyder att det är upprepade handlingar. De sista sex är i singular.]

onda tankar,

olovlig sex (otukt) [plural],

[Det grekiska ordet porneia används här och grundordet betyder "att sälja sig till slaveri". Vårt ord "pornografi" är ett sammansatt ord av just detta ord porneia och grafo, som betyder "något skrivet eller tecknat", dvs. en beskrivning antingen i text eller grafiskt av någon som säljer sig sexuellt. Ordet porneia översätts ofta med otukt och är ett generellt ord för all sexuell orenhet. När ordet otukt och äktenskapsbrott nämns i samma uppräkning, syftar otukt på en ogift person som har sexuella relationer med andra, medan äktenskapsbrott handlar om en redan gift som är otrogen i sitt äktenskap.]

stöld [plural],

mord [plural],

22 äktenskapsbrott [plural] (en gift person som är otrogen i sitt äktenskap),

begär [plural] (girighet efter mer och mer materiell rikedom),

ondska [plural] (alla sorters destruktiv ondska som vill sin egen och andras undergång),

svek (bedrägeri),

lösaktighet (lättsinnighet på alla områden i livet),

avund (ordagrant "ont öga", beskriver någon som i missunnsamhet aktivt söker efter tillfälle att orsaka problem för andra),

hädelse (smädande, hårt föraktfullt tal),

stolthet (högmod mot Gud och andra människor)

och dårskap (oförstånd, dumdristighet).

23 All denna ondska kommer inifrån och den gör människan oren."

12 Se till (var ständigt på er vakt), syskon (bröder och systrar i tron), så att ingen av er har ett ondskefullt hjärta av otro (att ni inte drivs av utstuderad otro i hjärtat) och avfaller från den levande Guden.

[Det är skillnad att tvivla ibland och att "ha otro i hjärtat", det är inte vad brevets författare har i åtanke här. Ordet för ondskefull är inte det abstrakta ondska (gr. kakos) utan en utstuderad, aktiv ondska (gr. poneros). Otro (gr. apistia) står i genitiv, vilket beskriver ett hjärta kontrollerat av otro. Där den sammanslagna meningen blir "ett ondskefullt otroshjärta".]

1 Han säger:

Om en man förskjuter sin hustru

och hon går ifrån honom och blir en annan mans,

ska han återvända till henne igen?

Ska inte landet bli mycket förorenat? [5 Mos 24:1-4]

Men du har varit en prostituerad med många älskare

och ändå vill du återvända till mig [Hos 2:7],

förkunnar (säger, proklamerar) Herren (Jahveh).

2 Lyft upp dina ögon över de kala höjderna [Juda] och se!

Var har du inte legat [orenat dig med avgudar, se Jer 2:20]?

Vid vägarna har du suttit för dem [väntat på älskarna]

som en arab i vildmarken [kända för att råna förbipasserande karavaner, se Hos 6:9]

och du har förorenat landet

med din prostitution och din ondska.

3 Och regnskurarna har hållits tillbaka

och det har inte varit något sent regn [vårregn, före skörden, se 1 Kung 17:1],

ändå har du en prostituerads panna,

du vägrar att skämmas.

4 Har du inte vid denna tid ropat till mig:

Min Fader, du är min ungdoms vän?

5 Ska han hysa agg för alltid?

Ska han bevara (vakta, skydda) det till slutet?

Se, du har talat

men har gjort det onda som du kunnat (haft möjlighet till).

6 Och Herren (Jahveh) sa till mig i kung Josias dagar: Har du sett det som det avfallna Israel gör? Hon går upp på varje högt berg och under varje lövrikt träd och där ägnar hon sig åt prostitution. 7 Och jag sa: Efter att hon har gjort alla dessa ting ska hon återvända till mig, men hon återvände inte. Och hennes förrädiska syster Juda såg det. 8 Och jag såg, eftersom Israel har tagit alla tillfällen att avfalla i äktenskapsbrott har jag förskjutit henne och gett henne skilsmässobrev. Likväl har inte hennes bedrägliga syster Juda fruktat, utan även hon har ägnat sig åt prostitution. 9 Och det skedde från hennes prostitution att landet förorenades, och hon begick äktenskapsbrott med stenar och med stockar. [Stenar och stockar är materialen som avgudar tillverkas av.] 10 Och trots allt detta har inte hennes bedrägliga syster Juda vänt om till mig med hela sitt hjärta, utan är kvar i lögn, förkunnar (säger, proklamerar) Herren (Jahveh).

11 Och Herren (Jahveh) sa till mig: Det avfälliga Israel har bevisat sig vara mer rättfärdigt än sin bedrägliga syster Juda. 12 Gå och förkunna dessa ord till norr och säg:

Återvänd, du avfälliga Israel, förkunnar (säger, proklamerar) Herren (Jahveh),

jag ska inte dölja mitt ansikte för dig,

eftersom jag är nåd (omsorgsfull kärlek – hebr. chesed), förkunnar (säger, proklamerar) Herren (Jahveh),

jag ska inte hysa agg för evigt.

13 Men (först – hebr. ach) känn (förstå, inse) din synd [Ps 32:5; Ords 28:13]

som du har gjort mot Herren din Gud (Jahveh Elohim)

när du har vandrat hit och dit (förskingrat dina vägar) till främlingar [främmande gudar]

under varje lövrikt träd [där du utövat prostitution, se Jer 2:20], men inte har lyssnat till min röst,

förkunnar (säger, proklamerar) Herren (Jahveh).

14 Återvänd, avfälliga söner, förkunnar (säger, proklamerar) Herren (Jahveh), eftersom jag är er Herre (Adonai) och jag ska ta er, en från varje stad och två från varje familj och ska föra er till Sion. 15 Och jag ska ge er herdar efter mitt hjärta som ska föda er med kunskap och förståelse. 16 Och det ska ske när jag förökar dig och låter er bära frukt i landet, förkunnar (säger, proklamerar) Herren (Jahveh), då ska man inte längre säga: Herrens (Jahvehs) förbundsark och den ska inte stiga upp över hjärtat (komma i sinnet) och den ska inte kommas ihåg och inte saknas (besökas) och inte tillverkas igen. 17 På den tiden ska man kalla Jerusalem "Herrens (Jahvehs) tron", och alla folkslag ska samlas till den, till Herrens (Jahvehs) namn, till Jerusalem. Och man ska inte längre gå efter envisheten i sitt onda hjärta. 18 I de dagarna ska Juda hus gå med Israels hus och de ska komma tillsammans från landet i norr till landet som jag har gett som ett arv till deras fäder.

19 Och jag, jag säger:

Hur ska jag inte placera dig bland sönerna

och ge dig ett underbart land,

det bästa arvet bland folkslagen!

Och jag sa: Du ska kalla mig min Fader

och ska inte vända om från att följa mig.

20 Sannerligen, som en bedräglig hustru lämnar sin man,

så har ni agerat bedrägligt mot mig, ni Israels hus,

förkunnar (säger, proklamerar) Herren (Jahveh).

21 En röst (lyssna)! På de kala höjderna hörs

en bedjande gråt från Israels söner,

eftersom de har förvrängt sina vägar,

de har glömt Herren sin Gud (Jahveh Elohim).

22 Återvänd, avfälliga söner,

jag ska bota er avfällighet.

Här är vi, vi kommer till dig

eftersom du är Herren vår Gud (Jahveh Elohim).

23 Sannerligen, till lögn (hebr. sheqer)

från kullarna [med avgudatempel] – tumultet (oljudet, mullret) på bergen.

[Kan syfta på många tillbedjare, många avgudar eller präster, se 5 Mos 23:17].

Sannerligen, i Herren vår Gud (Jahveh Elohim)

finns Israels frälsning.

24 Men skamfulla ting

har slukat fädernas möda (arbete) från vår ungdom,

deras småboskap och deras hjordar,

deras söner och deras döttrar.

25 Låt oss ligga ner i vår skam och låt vår förvirring täcka oss, eftersom vi har syndat mot Herren vår Gud (Jahveh Elohim), vi och våra fäder, från vår ungdom till denna dag, och vi har inte lyssnat till Herren vår Guds (Jahveh Elohims) röst.