1 The elder unto the elect lady and her children, whom I love in truth; and not I only, but also all they that know the truth; 2 for the truth’s sake which abideth in us, and it shall be with us for ever: 3 Grace, mercy, peace shall be with us, from God the Father, and from Jesus Christ, the Son of the Father, in truth and love.

4 I rejoice greatly that I have found certain of thy children walking in truth, even as we received commandment from the Father. 5 And now I beseech thee, lady, not as though I wrote to thee a new commandment, but that which we had from the beginning, that we love one another. 6 And this is love, that we should walk after his commandments. This is the commandment, even as ye heard from the beginning, that ye should walk in it. 7 For many deceivers are gone forth into the world, even they that confess not that Jesus Christ cometh in the flesh. This is the deceiver and the anti-christ. 8 Look to yourselves, that ye lose not the things which we have wrought, but that ye receive a full reward. 9 Whosoever goeth onward and abideth not in the teaching of Christ, hath not God: he that abideth in the teaching, the same hath both the Father and the Son. 10 If any one cometh unto you, and bringeth not this teaching, receive him not into your house, and give him no greeting: 11 for he that giveth him greeting partaketh in his evil works.

12 Having many things to write unto you, I would not write them with paper and ink: but I hope to come unto you, and to speak face to face, that your joy may be made full. 13 The children of thine elect sister salute thee.

1 Den äldste hälsar Gajus, den älskade brodern, som jag i sanning älskar.

2 Min älskade, jag önskar att det i allt må stå väl till med dig, och att du må vara vid god hälsa, såsom det ock står väl till med din själ.

3 Ty det gjorde mig stor glädje, då några av bröderna kommo och vittnade om den sanning som bor i dig, eftersom du ju vandrar i sanningen.

4 Jag har ingen större glädje än den att få höra att mina barn vandra i sanningen.

5 Min älskade, du handlar såsom en trofast man i allt vad du gör mot bröderna, och detta jämväl när de komma såsom främlingar.

6 Dessa hava nu inför församlingen vittnat om din kärlek. Och du gör väl, om du på ett sätt som är värdigt Gud utrustar dem också för fortsättningen av deras resa.

7 Ty för hans namns skull hava de dragit åstad, utan att hava tagit emot något av hedningarna.

8 Därför äro vi å vår sida pliktiga att taga oss an sådana män, så att vi bliva deras medarbetare till att främja sanningen.

9 Jag har skrivit till församlingen, men Diotrefes, som önskar att vara den främste bland dem, vill icke göra något för oss.

10 Om jag kommer, skall jag därför påvisa huru illa han gör, då han skvallrar om oss med elaka ord. Och han nöjer sig icke härmed; utom det att han själv intet vill göra för bröderna, hindrar han också andra som vore villiga att göra något, ja, han driver dem ut ur församlingen.

11 Mina älskade, följ icke onda föredömen, utan goda. Den som gör vad gott är, han är av Gud; den som gör vad ont är, han har icke sett Gud.

12 Demetrius har fått gott vittnesbörd om sig av alla, ja, av sanningen själv. Också vi giva honom vårt vittnesbörd; och du vet att vårt vittnesbörd är sant.

13 Jag hade väl mycket annat att skriva till dig, men jag vill icke skriva till dig med bläck och penna.

14 Ty jag hoppas att rätt snart få se dig, och då skola vi muntligen tala med varandra.

15 Frid vare med dig. Vännerna hälsa dig. Hälsa vännerna, var och en särskilt.