1 And as he passed by, he saw a man blind from his birth. 2 And his disciples asked him, saying, Rabbi, who sinned, this man, or his parents, that he should be born blind? 3 Jesus answered, Neither did this man sin, nor his parents: but that the works of God should be made manifest in him. 4 We must work the works of him that sent me, while it is day: the night cometh, when no man can work. 5 When I am in the world, I am the light of the world. 6 When he had thus spoken, he spat on the ground, and made clay of the spittle, and anointed his eyes with the clay, 7 and said unto him, Go, wash in the pool of Siloam (which is by interpretation, Sent). He went away therefore, and washed, and came seeing. 8 The neighbors therefore, and they that saw him aforetime, that he was a beggar, said, Is not this he that sat and begged? 9 Others said, It is he: others said, No, but he is like him. He said, I am he. 10 They said therefore unto him, How then were thine eyes opened? 11 He answered, The man that is called Jesus made clay, and anointed mine eyes, and said unto me, Go to Siloam, and wash: so I went away and washed, and I received sight. 12 And they said unto him, Where is he? He saith, I know not.
13 They bring to the Pharisees him that aforetime was blind. 14 Now it was the sabbath on the day when Jesus made the clay, and opened his eyes. 15 Again therefore the Pharisees also asked him how he received his sight. And he said unto them, He put clay upon mine eyes, and I washed, and I see. 16 Some therefore of the Pharisees said, This man is not from God, because he keepeth not the sabbath. But others said, How can a man that is a sinner do such signs? And there was a division among them. 17 They say therefore unto the blind man again, What sayest thou of him, in that he opened thine eyes? And he said, He is a prophet. 18 The Jews therefore did not believe concerning him, that he had been blind, and had received his sight, until they called the parents of him that had received his sight, 19 and asked them, saying, Is this your son, who ye say was born blind? how then doth he now see? 20 His parents answered and said, We know that this is our son, and that he was born blind: 21 but how he now seeth, we know not; or who opened his eyes, we know not: ask him; he is of age; he shall speak for himself. 22 These things said his parents, because they feared the Jews: for the Jews had agreed already, that if any man should confess him to be Christ, he should be put out of the synagogue. 23 Therefore said his parents, He is of age; ask him. 24 So they called a second time the man that was blind, and said unto him, Give glory to God: we know that this man is a sinner. 25 He therefore answered, Whether he is a sinner, I know not: one thing I know, that, whereas I was blind, now I see. 26 They said therefore unto him, What did he to thee? how opened he thine eyes? 27 He answered them, I told you even now, and ye did not hear; wherefore would ye hear it again? would ye also become his disciples? 28 And they reviled him, and said, Thou art his disciple; but we are disciples of Moses. 29 We know that God hath spoken unto Moses: but as for this man, we know not whence he is. 30 The man answered and said unto them, Why, herein is the marvel, that ye know not whence he is, and yet he opened mine eyes. 31 We know that God heareth not sinners: but if any man be a worshipper of God, and do his will, him he heareth. 32 Since the world began it was never heard that any one opened the eyes of a man born blind. 33 If this man were not from God, he could do nothing. 34 They answered and said unto him, Thou wast altogether born in sins, and dost thou teach us? And they cast him out.
35 Jesus heard that they had cast him out; and finding him, he said, Dost thou believe on the Son of God? 36 He answered and said, And who is he, Lord, that I may believe on him? 37 Jesus said unto him, Thou hast both seen him, and he it is that speaketh with thee. 38 And he said, Lord, I believe. And he worshipped him. 39 And Jesus said, For judgment came I into this world, that they that see not may see; and that they that see may become blind. 40 Those of the Pharisees who were with him heard these things, and said unto him, Are we also blind? 41 Jesus said unto them, If ye were blind, ye would have no sin: but now ye say, We see: your sin remaineth.
1 När han nu gick vägen fram, fick han se en man som var född blind.
2 Då frågade hans lärjungar honom och sade: »Rabbi, vilken har syndat, denne eller hans föräldrar, så att han har blivit född blind?»
3 Jesus svarade: »Det är varken denne som har syndat eller hans föräldrar, utan så har skett, för att Guds gärningar skulle uppenbaras på honom.
4 Medan dagen varar, måste vi göra dens gärningar, som har sänt mig; natten kommer, då ingen kan verka.
5 Så länge jag är i världen, är jag världens ljus.»
6 När han hade sagt detta, spottade han på jorden och gjorde en deg av spotten och lade degen på mannens ögon
7 och sade till honom: »Gå bort och två dig i dammen Siloam» (det betyder utsänd). Mannen gick då dit och tvådde sig; och när han kom igen, kunde han se.
8 Då sade grannarna och andra som förut hade sett honom såsom tiggare: »Är detta icke den man som att och tiggde?»
9 Somliga svarade: »Det är han.» Andra sade: »Nej, men han är lik honom.» Själv sade han: »Jag är den mannen.»
10 Och de frågade honom: »Huru blevo då dina ögon öppnade?»
11 Han svarade: »Den man som heter Jesus gjorde en deg och smorde därmed mina ögon och sade till mig: 'Gå bort till Siloam och två dig.' Jag gick då dit och tvådde mig, och så fick jag min syn.»
12 De frågade honom: »Var är den mannen?» Han svarade: »Det vet jag icke.»
13 Då förde de honom, mannen som förut hade varit blind, bort till fariséerna.
14 Och det var sabbat den dag då Jesus gjorde degen och öppnade hans ögon.
15 När nu jämväl fariséerna i sin ordning frågade honom huru han hade fått sin syn, svarade han dem: »Han lade en deg på mina ögon, och jag fick två mig, och nu kan jag se.»
16 Då sade några av fariséerna: »Den mannen är icke från Gud, eftersom han icke håller sabbaten.» Andra sade: »Huru skulle någon som är en syndare kunna göra sådana tecken?» Så funnos bland dem stridiga meningar.
17 Då frågade de åter den blinde: »Vad säger du själv om honom, då det ju var dina ögon han öppnade?» Han svarade: »En profet är han.»
18 Men judarna trodde icke att han hade varit blind och fått sin syn, förrän de hade kallat till sig mannen föräldrar, hans som hade fått sin syn.
19 Dem frågade de och sade: »Är detta eder son, den som I sägen vara född blind? Huru kommer det då till, att han nu kan se?»
20 Då svarade han föräldrar och sade: »Att denne är vår son, och att han föddes blind, det veta vi.
21 Men huru han nu kan se, det veta vi icke, ej heller veta vi vem som har öppnat hans ögon. Frågen honom själv; han är gammal nog, han må själv tala för sig.»
22 Detta sade hans föräldrar, därför att de fruktade judarna; ty judarna hade redan kommit överens om att den som bekände Jesus vara Messias, han skulle utstötas ur synagogan.
23 Därför var det som hans föräldrar sade: »Han är gammal nog; frågen honom själv.»
24 Då kallade de för andra gången till sig mannen som hade varit blind och sade till honom: »Säg nu sanningen, Gud till pris. Vi veta att denne man är en syndare.»
25 Han svarade: »Om han är en syndare vet jag icke; ett vet jag: att jag, som var blind, nu kan se.»
26 Då frågade de honom: »Vad gjorde han med dig? På vad sätt öppnade han dina ögon?»
27 Han svarade dem: »Jag har ju redan sagt eder det, men I hörden icke på mig. Varför viljen I då åter höra det? Kanske viljen också I bliva hans lärjungar?»
28 Då bannade de honom och sade: »Du är själv hans lärjunge; vi äro Moses' lärjungar.
29 Till Moses har Gud talat, det veta vi; men varifrån denne är, det veta vi icke.»
30 Mannen svarade och sade till dem: »Ja, däri ligger det förunderliga, att I icke veten varifrån han är, och ändå har han öppnat mina ögon.
31 Vi veta ju att Gud icke hör syndare, men också att om någon är gudfruktig och gör hans vilja, då hör han honom.
32 Aldrig förut har man hört att någon har öppnat ögonen på en som föddes blind.
33 Vore denne icke från Gud, så kunde han intet göra.»
34 De svarade och sade till honom: »Du är hel och hållen född i synd, och du vill undervisa oss!» Och så drevo de ut honom.
35 Jesus fick sedan höra att de hade drivit ut honom, och när han så träffade honom, sade han: »Tror du på Människosonen?»
36 Han svarade och sade: »Herre, vem är han då? Säg mig det, så att jag kan tro på honom.»
37 Jesus sade till honom: »Du har sett honom; det är han som talar med dig.»
38 Då sade han: »Herre, jag tror.» Och han föll ned för honom.
39 Och Jesus sade: »Till en dom har jag kommit hit i världen, för att de som icke se skola varda seende, och för att de som se skola varda blinda.»
40 När några fariséer som voro i hans närhet hörde detta, sade de till honom: »Äro då kanske också vi blinda?»
41 Jesus svarade dem: »Voren I blinda, så haden I icke synd. Men nu sägen I: 'Vi se', därför står eder synd kvar.»