Pular para o conteúdo
Publicidade

Mateus 5

MRI2012

1 Als er aber die Volksmengen sah, stieg er auf den Berg; und als er sich gesetzt hatte, traten seine Jünger zu ihm. 2 Und er tat seinen Mund auf, lehrte sie und sprach:

3 Glückselig die Armen im Geiste, denn ihrer ist das Reich der Himmel. 4 Glückselig die Trauernden, denn sie werden getröstet werden. 5 Glückselig die Sanftmütigen, denn sie werden das Land ererben. 6 Glückselig die nach der Gerechtigkeit hungern und dürsten, denn sie werden gesättigt werden. 7 Glückselig die Barmherzigen, denn ihnen wird Barmherzigkeit widerfahren. 8 Glückselig die reinen Herzens sind, W. die Reinen im (von) Herzen denn sie werden Gott schauen. 9 Glückselig die Friedensstifter, denn sie werden Söhne Gottes heißen. 10 Glückselig die um Gerechtigkeit willen Verfolgten, denn ihrer ist das Reich der Himmel. 11 Glückselig seid ihr, wenn sie euch schmähen und verfolgen und jedes böse Wort lügnerisch wider euch reden werden um meinetwillen. 12 Freuet euch und frohlocket, denn euer Lohn ist groß in den Himmeln; denn also haben sie die Propheten verfolgt, die vor euch waren.

13 Ihr seid das Salz der Erde; wenn aber das Salz kraftlos O. fade geworden ist, womit soll es gesalzen werden? Es taugt zu nichts mehr, als hinausgeworfen und von den Menschen zertreten zu werden. 14 Ihr seid das Licht der Welt; eine Stadt, die oben auf einem Berge liegt, kann nicht verborgen sein. 15 Man zündet auch nicht eine Lampe an und setzt sie unter den Scheffel sondern auf das Lampengestell, und sie leuchtet allen, die im Hause sind. 16 Also d. h. so wie die Lampe in v 15 lasset euer Licht leuchten vor den Menschen, damit sie eure guten O. rechtschaffenen Werke sehen und euren Vater, der in den Himmeln ist, verherrlichen.

17 Wähnet nicht, daß ich gekommen sei, das Gesetz oder die Propheten aufzulösen; ich bin nicht gekommen, aufzulösen, sondern zu erfüllen. d. h. in ganzer Fülle darzustellen18 Denn wahrlich, ich sage euch: Bis daß der Himmel und die Erde vergehen, soll auch nicht ein Jota oder ein Strichlein von dem Gesetz vergehen, bis alles geschehen ist. 19 Wer irgend nun eines dieser geringsten Gebote auflöst und also die Menschen lehrt, wird der Geringste heißen im Reiche der Himmel; wer irgend aber sie tut und lehrt, dieser wird groß heißen im Reiche der Himmel. 20 Denn ich sage euch: Wenn nicht eure Gerechtigkeit vorzüglicher ist als die der Schriftgelehrten und Pharisäer, so werdet ihr nicht in das Reich der Himmel eingehen.

21 Ihr habt gehört, daß zu den Alten gesagt ist: Du sollst nicht töten; wer aber irgend töten wird, wird dem Gericht verfallen sein. 22 Ich aber sage euch, daß jeder, der seinem Bruder ohne Grund zürnt, dem Gericht verfallen sein wird; wer aber irgend zu seinem Bruder sagt: Raka! Ein Ausdruck der Verachtung: Tor, Taugenichts dem Synedrium verfallen sein wird; wer aber irgend sagt: Du Narr! O. Verrückter; auch: Gottloser der Hölle des Feuers verfallen sein wird. 23 Wenn du nun deine Gabe darbringst zu dem Altar und dich daselbst erinnerst, daß dein Bruder etwas wider dich habe, 24 so laß daselbst deine Gabe vor dem Altar und geh zuvor hin, versöhne dich mit deinem Bruder; und dann komm und bringe deine Gabe dar. 25 Willfahre deiner Gegenpartei O. deinem (der) Widersacher; wie anderswo schnell, während du mit ihr auf dem Wege bist; damit nicht etwa die Gegenpartei O. deinem (der) Widersacher; wie anderswo dich dem Richter überliefere, und der Richter dich dem Diener überliefere, und du ins Gefängnis geworfen werdest. 26 Wahrlich, ich sage dir: du wirst nicht von dannen herauskommen, bis du auch den letzten Pfennig W. Quadrans= 2 Lepta od. 1 Pfennig bezahlt hast.

27 Ihr habt gehört, daß gesagt ist: Du sollst nicht ehebrechen. 28 Ich aber sage euch, daß jeder, der ein Weib ansieht, ihrer zu begehren, schon Ehebruch mit ihr begangen hat in seinem Herzen. 29 Wenn aber dein rechtes Auge dich ärgert, d. h. dir zum Fallstrick wird so reiß es aus und wirf es von dir; denn es ist dir nütze, daß eines deiner Glieder umkomme und nicht dein ganzer Leib in die Hölle geworfen werde. 30 Und wenn deine rechte Hand dich ärgert, d. h. dir zum Fallstrick wird so haue sie ab und wirf sie von dir; denn es ist dir nütze, daß eines deiner Glieder umkomme und nicht dein ganzer Leib in die Hölle geworfen werde. 31 Es ist aber gesagt: Wer irgend sein Weib entlassen wird, gebe ihr einen Scheidebrief. 32 Ich aber sage euch: Wer irgend sein Weib entlassen wird, außer auf Grund von Hurerei, macht, daß sie Ehebruch begeht; und wer irgend eine Entlassene heiratet, begeht Ehebruch.

33 Wiederum habt ihr gehört, daß zu den Alten gesagt ist: Du sollst nicht fälschlich schwören, du sollst aber dem Herrn deine Eide erfüllen. 34 Ich aber sage euch: Schwöret überhaupt nicht; weder bei dem Himmel, denn er ist Gottes Thron; 35 noch bei der Erde, denn sie ist seiner Füße Schemel; noch bei Jerusalem, denn sie ist des großen Königs Stadt; 36 noch sollst du bei deinem Haupte schwören, denn du vermagst nicht, ein Haar weiß oder schwarz zu machen. 37 Es sei aber eure Rede: Ja, ja; nein, nein; was aber mehr ist als dieses, ist aus dem Bösen.

38 Ihr habt gehört, daß gesagt ist: Auge um Auge, und Zahn um Zahn. 39 Ich aber sage euch: Widerstehet nicht dem Bösen, sondern wer irgend dich auf deinen rechten Backen schlagen wird, dem biete auch den anderen dar; 40 und dem, der mit dir vor Gericht gehen O. rechten und deinen Leibrock O. dein Unterkleid; so auch später nehmen will, dem laß auch den Mantel. 41 Und wer irgend dich zwingen wird, eine Meile zu gehen, mit dem geh zwei. 42 Gib dem, der dich bittet, und weise den nicht ab, O. wende dich nicht von dem ab der von dir borgen will.

43 Ihr habt gehört, daß gesagt ist: Du sollst deinen Nächsten lieben und deinen Feind hassen. 44 Ich aber sage euch: Liebet eure Feinde, segnet, die euch fluchen, tut wohl denen, die euch hassen, und betet für die, die euch beleidigen und verfolgen, 45 damit ihr Söhne eures Vaters seid, der in den Himmeln ist; denn er läßt seine Sonne aufgehen über Böse und Gute und läßt regnen über Gerechte und Ungerechte. 46 Denn wenn ihr liebet, die euch lieben, welchen Lohn habt ihr? Tun nicht auch die Zöllner dasselbe? 47 Und wenn ihr eure Brüder allein grüßet, was tut ihr Besonderes? Tun nicht auch die von den Nationen dasselbe? 48 Ihr nun sollt vollkommen sein, wie euer himmlischer Vater vollkommen ist.

Te Kauwhau i te Maunga

1 Ā, i tōna kitenga i te whakaminenga, ka haere ia ki runga ki te maunga; ā, ka noho ia, ka haere āna ākonga ki a ia, 2 , ka puaki tōna māngai, ā, ka whakaako ia i a rātou, ka mea:

Te Koa Tūturu

3 "Ka koa te hunga he rawakore nei te wairua;

rātou hoki te rangatiratanga o te rangi.

4 Ka koa te hunga e tangi ana;

ka whakamārietia hoki rātou.

5 Ka koa te hunga ngākau māhaki;

ka riro hoki i a rātou te whenua.

6 Ka koa te hunga e hiakai ana,

e hiainu ana, ki te tika;

e mākona hoki rātou.

7 Ka koa te hunga tohu tangata;

e tohungia hoki rātou.

8 Ka koa te hunga ngākau ;

e kite hoki rātou i te Atua.

9 Ka koa te hunga hohou rongo;

ka huaina hoki rātou he tamariki te Atua.

10 Ka koa te hunga e whakatoia ana te tika;

rātou hoki te rangatiratanga o te rangi.

11 "Ka koa koutou ina tāwai rātou i a koutou, ina whakatoi, ina puaki i a rātou ngā kupu kino katoa koutou, he mea teka, he whakaaro hoki ki ahau. 12 Kia hari, kia whakamanamana; he rahi hoki te utu koutou i te rangi; he pēnei hoki rātou whakatoi i ngā poropiti i mua i a koutou."

Te Tote me te Māramatanga

13 "Ko koutou te tote o te whenua; otirā, ki te hemo te o te tote, te aha e whai tikanga tote ai? Heoi anō tōna painga, , ka ākiritia ki waho, ka takahia e ngā tāngata.

14 "Ko koutou te whakamārama o te ao. E kore e ngaro te e ana i runga i te maunga. 15 E kore hoki e tahuna te rama, e whakatūria ki raro o te mēhua, engari, ki runga ki te tūranga; ā, ka tīaho ki ngā tāngata katoa i roto i te whare. 16 Waihoki, kia tīaho koutou mārama ki te aroaro o ngā tāngata, kia kite ai rātou i ā koutou hanga pai, kia whakakorōria ai i koutou Matua i te rangi."

He Whakaakoranga te Ture

17 "Kei mea koutou i haere mai ahau ki te whakakāhore i te ture, i ngā poropiti rānei; kīhai ahau i haere mai ki te whakakāhore, engari, ki te whakatutuki. 18 He tino pono hoki tāku e mea nei ki a koutou, pahemo noa te rangi me te whenua, e kore tētahi tongi, tētahi tohu rānei o te ture e pahemo, kia rite katoa anō. 19 , ki te whakakāhore tētahi i tētahi mea iti rawa o ēnei kupu ako, ā, ka ako i ngā tāngata kia pērā, ka kīia ia ko te iti rawa i te rangatiratanga o te rangi; engari, Ki te whakaritea e tētahi, ki te whakaakona, ka kīia ia he nui i te rangatiratanga o te rangi. 20 Ko tāku kupu hoki tēnei ki a koutou, ki te kore e nui ake koutou mahi tika i ngā karaipi rātou ko ngā Parihi, e kore rawa koutou e tapoko ki te rangatiratanga o te rangi."

He Whakaakoranga te Riri

21 "Kua rongo koutou, i kōrerotia ki ngā tūpuna, Kaua e patu tangata; ā, ki te patu tangata tētahi, ka tau te ki a ia.22 , ko tāku kupu tēnei ki a koutou, Ki te riri noa tētahi ki tōna teina, ka tau te ki a ia; ā, ki te mea tētahi ki tōna teina, Wairangi!ka tika kia komititia. , ki te mea tētahi, Pōauau!ka tika mōna te kāpura o Kehena.

23 "reira, ki te mauria e koe tāu whakahere ki te āta, ā, ka mahara i reira i hara koe ki tōu hoa; 24 waiho tāu whakahere i reira, i mua o te āta, ā, haere, mātua houhia te rongo ki tōu teina, ka haere ai, ka mau ai i tāu whakahere.

25 "Kia hohoro te whakarite i kōrua kōrero ko tōu hoa tauwhāinga, i a kōrua anō i te ara, kei tukua koe e te hoa tauwhāinga ki te kaiwhakawā, ā, ka tukua e te kaiwhakawā ki te kātipa, ā, ka makā koe ki te whare herehere. 26 He pono tāku e mea atu nei ki a koe, E kore rawa koe e puta i reira, kia utua anō te pātene whakamutunga."

He Whakaakoranga te Pūremu

27 "Kua rongo koutou, i kōrerotia, Kaua e pūremu.28 , ko tāku kupu tēnei ki a koutou, Ki te titiro tētahi ki te wahine, he hiahia ki a ia, kua pūremu ia ki a ia i roto i tōna ngākau. 29 Ki te koe i tōu kanohi matau, tīkarohia, makā atu; he pai hoki ki a koe ki te ngaro tētahi wāhi ōu, ā, ka kore e makā tōu tinana katoa ki Kehena. 30 Ki te anō hoki koe i tōu ringa matau, pōutoa, makā atu; he pai ki te mate tētahi wāhi ōu, ā, ka kore e makā tōu tinana katoa ki Kehena."

He Whakaakoranga te Wehenga

31 "I kōrerotia anō, Ki te whakarere tētahi i tāna wahine, me hoatu ki a ia tētahi pukapuka whakarere.32 , ko tāku kupu tēnei ki a koutou, Ki te whakarere tētahi i tāna wahine, hāunga te take moepuku, e mea ana ia i te wahine kia pūremu; ā, ki te mārena tētahi i te wahine i whakarērea, e pūremu ana ia."

He Whakaakoranga ngā Taurangi

33 "Kua rongo anō koutou, i kōrerotia ki ngā tūpuna, Kaua e oati teka, engari, me whakamana āu oati ki te Ariki.34 , ko tāku kupu tēnei ki a koutou: Kaua rawa tētahi mea e oatitia; kaua te rangi, ko te Atua torōna hoki ia, 35 kaua hoki te whenua, ko te tūranga hoki tērā o ōna waewae, kaua hoki a Hiruhārama; ko te hoki tērā o te Kīngi nui. 36 Kaua anō e oatitia tōu mātenga, e kore hoki e āhei i a koe te mea kia tētahi makawe, kia mangu rānei. 37 Erangi, ko tēnei hei kupu koutou, Āe, āe; Kāhore, kāhore; te mea ki te maha atu i ēnā, te kino."

He Whakaakoranga te Utu

38 "Kua rongo koutou i kōrerotia, He kanohi te kanohi, he niho te niho.39 , ko tāku kupu tēnei ki a koutou: Kaua e whakauaua atu ki te kino; erangi, ki te pākia tōu pāpāringa matau e tētahi, whakaangahia atu hoki tērā ki a ia. 40 Ā, ki te mea tētahi kia whakawākia koe, ka tangohia tōu koti, tukua atu hoki tōu ngeri ki a ia. 41 Ā, ki te tonoa koe e tētahi kia haere kotahi te māero, kia rua āu e haere tahi ai me ia. 42 Hoatu ki te tangata e tono mea ana i a koe, kaua hoki e tahuri i te tangata e mea ana ki te taonga tārewa i a koe."

He Aroha ki ngā Hoa Whawhai

43 "Kua rongo koutou i kōrerotia, Kia aroha ki tōu hoa tata, kia kino hoki ki tōu hoa whawhai.44 , ko tāku kupu tēnei ki a koutou: Arohaina ō koutou hoa whawhai, manaakitia te hunga e kanga ana i a koutou, kia pai te mahi ki te hunga e kino ana ki a koutou, me īnoi hoki te hunga e whakawhiu ana i a koutou, e whakatoi ana i a koutou; 45 kia tupu ai koutou hei tamariki koutou Matua i te rangi; e mea nei hoki ia i tōna kia whiti ki te hunga kino, ki te hunga pai, kia ua hoki te ua ki te hunga tika, ki te hunga . 46 Ki te aroha hoki koutou ki te hunga e aroha ana ki a koutou, he aha te utu e riro i a koutou? Kāhore ianei ngā pupirikana e pēnā? 47 Ā, ki te oha koutou ki ō koutou tēina anake, he aha koutou mahi i nui ake i ētahi? Kāhore ianei ngā tauiwi e pēnā hoki? 48 , kia tika koutou, kia pērā me koutou Matua i te rangi e tika ana."

Veja também