1 La aĝon de dek du jaroj havis Manase, kiam li fariĝis reĝo, kaj kvindek kvin jarojn li reĝis en Jerusalem. La nomo de lia patrino estis Ĥefci-Ba. 2 Li agadis malbone antaŭ la Eternulo, simile al la abomenindaĵoj de la nacioj, kiujn la Eternulo forpelis de antaŭ la Izraelidoj. 3 Li konstruis denove la altaĵojn, kiujn forigis lia patro Ĥizkija; kaj li starigis altarojn al Baal kaj faris sanktan stangon, kiel faris Aĥab, reĝo de Izrael, kaj adorkliniĝis antaŭ la tuta armeo de la ĉielo kaj servis al ĝi. 4 Li konstruis ankaŭ altarojn en la domo de la Eternulo, pri kiu la Eternulo diris: En Jerusalem Mi estigos Mian nomon. 5 Kaj li konstruis altarojn al la tuta armeo de la ĉielo, sur la du kortoj de la domo de la Eternulo. 6 Kaj li trairigis sian filon tra fajro, kaj li aŭguradis kaj sorĉadis, kaj starigis antaŭdiristojn kaj magiistojn; li multe agadis malbone antaŭ la Eternulo, kolerigante Lin. 7 Ankaŭ la idolon por Aŝtar, kiun li faris, li starigis en la domo, pri kiu la Eternulo diris al David kaj al lia filo Salomono: En ĉi tiu domo kaj en Jerusalem, kiun Mi elektis inter ĉiuj triboj de Izrael, Mi estigos Mian nomon por eterne, 8 kaj Mi ne plu elvagigos la piedon de Izrael el la tero, kiun Mi donis al iliaj patroj, se ili nur observos, por agadi konforme al ĉio, kion Mi ordonis al ili, kaj al la tuta instruo, kiun donis al ili Mia servanto Moseo. 9 Sed ili ne obeis; kaj Manase forlogis ilin tiel, ke ili agis pli malbone, ol la nacioj, kiujn la Eternulo ekstermis antaŭ la Izraelidoj. 10 Kaj la Eternulo ekparolis per Siaj servantoj, la profetoj, dirante: 11 Pro tio, ke Manase, reĝo de Judujo, faris tiujn abomenindaĵojn, kiuj estas pli malbonaj, ol ĉio, kion faris la Amoridoj, kiuj estis antaŭ li, kaj li pekigis ankaŭ la Judojn per siaj idoloj, 12 tiele diras la Eternulo, Dio de Izrael: Jen Mi venigos sur Jerusalemon kaj Judujon tian malbonon, ke ĉe ĉiu, kiu tion aŭdos, ektintos en ambaŭ liaj oreloj. 13 Mi etendos super Jerusalem la mezurŝnuron de Samario kaj la vertikalon de la domo de Aĥab, kaj Mi elviŝos Jerusalemon tiel, kiel oni elviŝas pladon, elviŝos kaj renversos. 14 Kaj Mi forpuŝos la restaĵon de Mia heredaĵo, kaj Mi transdonos ilin en la manojn de iliaj malamikoj, kaj ili fariĝos kaptaĵo kaj rabaĵo por ĉiuj siaj malamikoj; 15 pro tio, ke ili faradis malbonon antaŭ Miaj okuloj kaj incitadis Min, de post la tago, kiam iliaj patroj eliris el Egiptujo, ĝis la nuna tago. 16 Ankaŭ da senkulpa sango Manase elverŝis tre multe, ĝis li plenigis Jerusalemon de unu rando ĝis la alia, krom sia peko, per kiu li pekigis Judujon, por fari malbonon antaŭ la okuloj de la Eternulo. 17 La cetera historio de Manase, kaj ĉio, kion li faris, kaj la pekoj, kiujn li faris, estas priskribitaj en la libro de kroniko de la reĝoj de Judujo. 18 Kaj Manase ekdormis kun siaj patroj, kaj oni enterigis lin en la ĝardeno ĉe lia domo, en la ĝardeno de Uza. Kaj anstataŭ li ekreĝis lia filo Amon.
19 La aĝon de dudek du jaroj havis Amon, kiam li fariĝis reĝo, kaj du jarojn li reĝis en Jerusalem. La nomo de lia patrino estis Meŝulemet, filino de Ĥaruc, el Jotba. 20 Li agadis malbone antaŭ la Eternulo, kiel agadis lia patro Manase. 21 Li iradis laŭ tute la sama vojo, laŭ kiu iradis lia patro, kaj li servadis al la idoloj, al kiuj servadis lia patro, kaj adorkliniĝadis antaŭ ili. 22 Li forlasis la Eternulon, Dion de liaj patroj, kaj ne iradis laŭ la vojo de la Eternulo. 23 Kaj la servantoj de Amon konspiris kontraŭ li, kaj mortigis la reĝon en lia domo. 24 Sed la popolo de la lando mortigis ĉiujn, kiuj faris konspiron kontraŭ la reĝo Amon; kaj la popolo de la lando faris reĝo anstataŭ li lian filon Joŝija. 25 La cetera historio de Amon, kion li faris, estas priskribita en la libro de kroniko de la reĝoj de Judujo. 26 Kaj oni enterigis lin en lia tombo, en la ĝardeno de Uza. Kaj anstataŭ li ekreĝis lia filo Joŝija.
Manasse blir kung i Juda
1 2 Krön 33:1f. Manasse var tolv år när han blev kung, och han regerade femtiofem år21:1Manasse … femtiofem årCa 697-642 f Kr, samregent med sin far Hiskia till 687 f Kr. Manasse betyder "får att glömma" (jfr 1 Mos 41:51). Enligt assyriska dokument sände han tribut och byggmaterial. Efter en tids fångenskap i Babel omvände han sig (se 2 Krön 33:11f). i Jerusalem. Hans mor hette Hefsi-Ba21:1Hefsi-BaBetyder "min glädje är i henne". Namnet används om det återupprättade Sion i Jes 62:4.. 2 2 Kung 16:3. Han gjorde det som var ont i Herrens ögon, efter den avskyvärda seden hos de folk som Herren hade fördrivit för Israels barn. 3 1 Kung 16:32f, 2 Kung 17:16, 18:4, 23:5. Han byggde på nytt upp de offerhöjder som hans far Hiskia hade förstört. Och han reste altaren åt Baal och gjorde en Ashera, liksom Ahab, Israels kung, hade gjort, och han tillbad och tjänade himlens hela härskara. 4 5 Mos 12:5, 1 Kung 8:29, 9:3, 2 Krön 7:12. Han byggde altaren i Herrens hus, det hus om vilket Herren hade sagt: "I Jerusalem vill jag fästa mitt namn." 5 1 Kung 7:12, 2 Kung 23:12. Han byggde altaren åt himlens hela härskara på de båda förgårdarna till Herrens hus. 6 3 Mos 18:21, 19:26, 20:2, 27, 5 Mos 18:10f, 1 Sam 28:9, Jer 32:35. Han lät sin son gå genom eld, utövade teckentyderi och svartkonst och skaffade sig andebesvärjare och spåmän. Han gjorde mycket som var ont i Herrens ögon så att han väckte hans vrede.
7 2 Sam 7:10, 13, 1 Kung 8:29, 9:3, Ps 132:13. Den avgudabild av Asheran som han gjort ställde han in i det hus om vilket Herren hade sagt till David och till hans son Salomo: "I detta hus och i Jerusalem som jag har utvalt bland alla Israels stammar, vill jag fästa mitt namn för evig tid. 8 Jag ska inte mer låta Israel vandra bort som flykting från det land jag har gett deras fäder, om de bara håller fast vid och följer allt jag befallt dem efter hela den lag som min tjänare Mose har gett dem." 9 Men folket lyssnade inte. Och Manasse förledde Israels barn, så att de gjorde mer ont än de folk som Herren hade utrotat för dem.
10 Då talade Herren genom sina tjänare profeterna och sade: 11 2 Kung 24:3, Jer 15:4. "Manasse, Juda kung, har begått dessa avskyvärda synder. Han har gjort mer ont än amoreerna före honom, och med sina eländiga avgudar har han fått också Juda att synda. 12 1 Sam 3:11, Jer 19:3. Därför säger Herren, Israels Gud: Jag ska låta en sådan olycka drabba Jerusalem och Juda att det ska eka i båda öronen på var och en som får höra det. 13 2 Kung 10:11, 17, 17:6, 23, Jes 34:11, Klag 2:8, Amos 7:8. Över Jerusalem ska jag sträcka ut det mätsnöre som jag använde på Samaria och det sänklod som jag använde på Ahabs släkt. Jag ska skölja Jerusalem rent, som när man sköljer ett fat och sedan vänder det upp och ner när man har sköljt det. 14 Jag ska förkasta den rest som är kvar av min arvedel och ge dem i deras fienders hand. De ska bli ett rov och ett byte för alla sina fiender, 15 därför att de har gjort det som är ont i mina ögon och väckt min vrede från den dag då deras fäder drog ut ur Egypten ända till denna dag." 16 2 Kung 24:3f. Dessutom spillde Manasse så mycket oskyldigt blod att det uppfyllde Jerusalem från den ena änden till den andra, detta förutom den synd som han förledde Juda med så att de gjorde det som var ont i Herrens ögon.
17 Vad som mer finns att säga om Manasse och om allt det han gjorde och om den synd han begick, det är skrivet i Juda kungars krönika. 18 Manasse gick till vila hos sina fäder och blev begravd i trädgården till sitt hus, i Ussas trädgård. Hans son Amon blev kung efter honom.
Amon blir kung i Juda
19 2 Krön 33:21f. Amon var tjugotvå år när han blev kung, och han regerade två år21:19Amon … två årCa 642-640 f Kr. Amon betyder "betrodd" eller "hantverkare" och var också ett egyptiskt gudanamn (Jer 46:25). Se även 2 Krön 33:21f. i Jerusalem. Hans mor hette Meshullemet. Hon var dotter till Harus från Jotba. 20 Han gjorde det som var ont i Herrens ögon, så som hans far Manasse hade gjort. 21 Amon vandrade i allt på samma väg som sin far och han tjänade och tillbad de eländiga avgudar som hans far hade tjänat. 22 Han övergav Herren, sina fäders Gud, och vandrade inte på Herrens väg.
23 2 Kung 12:20, 14:19, 15:10. Amons tjänare sammansvor sig mot honom och dödade honom hemma i hans hus. 24 Men folket i landet dödade alla som hade sammansvurit sig mot kung Amon. Därefter gjorde folket i landet hans son Josia till kung efter honom.
25 Vad som mer finns att säga om Amon och om vad han gjorde, det är skrivet i Juda kungars krönika. 26 Man begravde honom i hans grav i Ussas trädgård. Hans son Josia blev kung efter honom.