Levítico 22

1 L’Eterno parlò ancora a Mosè, dicendo: 2 "Di’ ad Aaronne e ai suoi figli che si astengano dalle cose sante che mi sono consacrate dai figli d’Israele, e non profanino il mio santo nome. Io sono l’Eterno. 3 Di’ loro: ‘Qualunque uomo della vostra stirpe che nelle vostre future generazioni, trovandosi in stato di impurità, si accosterà alle cose sante che i figli d’Israele consacrano all’Eterno, sarà sterminato dal mio cospetto. Io sono l’Eterno. 4 Nessun uomo della stirpe di Aaronne che sia lebbroso o abbia la gonorrea, mangerà delle cose sante, finché non sia puro. Sarà lo stesso per chi avrà toccato una persona impura per contatto con un morto, o avrà avuto una perdita di seme genitale, 5 o per chi avrà toccato un rettile che lo abbia reso impuro, o un uomo che gli abbia comunicato una impurità di qualsiasi specie. 6 La persona che avrà avuto tali contatti sarà impura fino alla sera e non mangerà delle cose sante prima di essersi lavato il corpo nell’acqua; 7 dopo il tramonto del sole sarà pura, e potrà poi mangiare delle cose sante, perché sono il suo pane. 8 Il sacerdote non mangerà carne di bestia morta da sé o sbranata, per non rendersi impuro. Io sono l’Eterno. 9 Osserveranno dunque ciò che ho comandato, affinché non portino la pena del loro peccato, e muoiano per aver profanato le cose sante. Io sono l’Eterno che li santifico. 10 Nessun estraneo al sacerdozio mangerà delle cose sante: chi sta da un sacerdote o lavora da lui per un salario non mangerà delle cose sante. 11 Ma una persona che il sacerdote avrà comprato con il suo denaro, ne potrà mangiare; così pure colui che gli è nato in casa: questi potranno mangiare il suo pane. 12 La figlia di un sacerdote sposata con un estraneo non mangerà le cose sante offerte per elevazione. 13 Ma se la figlia del sacerdote è vedova, o ripudiata, senza figli, e torna a stare da suo padre come quando era giovane, potrà mangiare il pane del padre; ma nessun estraneo al sacerdozio ne mangerà. 14 E se uno mangia per sbaglio una cosa santa, darà al sacerdote il valore della cosa santa, aggiungendovi un quinto. 15 I sacerdoti non profaneranno dunque le cose sante dei figli d’Israele, che essi offrono per elevazione all’Eterno, 16 e non faranno loro portare la pena del peccato di cui si renderebbero colpevoli, mangiando le loro cose sante; poiché io sono l’Eterno che li santifico’".

Leggi relative alle vittime

17 L’Eterno parlò ancora a Mosè, dicendo: 18 "Parla ad Aaronne, ai suoi figli, a tutti i figli d’Israele, e di’ loro: ‘Chiunque, sia della casa d’Israele o sia straniero in Israele, presenti in olocausto all’Eterno un’offerta per qualche voto o per qualche dono volontario per essere gradito, 19 dovrà offrire un maschio, senza difetto, fra i buoi, fra le pecore o fra le capre. 20 Non offrirete nulla che abbia qualche difetto, perché non sarebbe gradito. 21 Quando uno offrirà all’Eterno un sacrificio di ringraziamento, di buoi o di pecore, sia per sciogliere un voto, sia come offerta volontaria, la vittima, perché sia gradita, dovrà essere perfetta: non dovrà avere difetti. 22 Non offrirete all’Eterno una vittima che sia cieca, o storpia, o mutilata, o che abbia delle ulcere, o la rogna, o la scabbia; e non ne farete sull’altare un sacrificio mediante il fuoco all’Eterno. 23 Potrai presentare come offerta volontaria un bue o una pecora che abbia un arto troppo lungo o troppo corto; ma, come offerta per qualche voto, non sarebbe gradito. 24 Non offrirete all’Eterno un animale che abbia i testicoli ammaccati o schiacciati o strappati o tagliati; e di queste operazioni non ne farete nel vostro paese. 25 Non accetterete dallo straniero nessuna di queste vittime per offrirla come pane del vostro Dio; siccome sono mutilate, difettose, non sarebbero gradite per il vostro bene’". 26 L’Eterno parlò ancora a Mosè, dicendo: 27 "Quando sarà nato un vitello, o un agnello, o un capretto, starà sette giorni sotto la madre; dall’ottavo giorno in poi, sarà gradito come sacrificio fatto mediante il fuoco all’Eterno. 28 Sia vacca, sia pecora, non la sgozzerete lo stesso giorno con il suo piccolo. 29 Quando offrirete all’Eterno un sacrificio di ringraziamento, lo offrirete in modo da essere graditi. 30 La vittima sarà mangiata il giorno stesso; non ne lascerete nulla fino al mattino. Io sono l’Eterno. 31 Osserverete dunque i miei comandamenti e li metterete in pratica. Io sono l’Eterno. 32 Non profanerete il mio santo nome, affinché io sia santificato in mezzo ai figli d’Israele. Io sono l’Eterno che vi santifico, 33 che vi ho fatti uscire dal paese d’Egitto per essere vostro Dio. Io sono l’Eterno".

1 Och Herren talade till Mose. Han sade: 2 Säg till Aron och hans söner att de ska hålla sig borta från de heliga gåvor som Israels barn bär fram åt mig, så att de inte ohelgar mitt heliga namn. Jag är Herren. 3 Säg till dem: Om någon av era avkomlingar i kommande släkten rör vid de heliga gåvor som Israels barn bär fram åt Herren medan han är oren, ska han utrotas ur min åsyn. Jag är Herren. 4 *3 Mos 15:2f, 16. Om någon av Arons avkomlingar är spetälsk eller har flytning, ska han inte äta av de heliga gåvorna förrän han har blivit ren. Och den som rör vid någon som blivit oren genom en död eller som haft sädesuttömning, 5 eller den som rör vid ett smådjur som orsakar orenhet eller vid en människa som man blir oren av, hur hon än har blivit oren – 6 den som rör vid något sådant ska vara oren ända till kvällen och ska inte äta av de heliga gåvorna förrän han har badat sin kropp i vatten. 7 Men när solen har gått ner är han ren, och sedan kan han äta av de heliga gåvorna, eftersom det är hans mat. 8 *Hes 44:31. Ett självdött eller ihjälrivet djur ska han inte äta så att han blir oren genom det. Jag är Herren. 9 De ska hålla fast vid det jag har befallt dem iaktta, så att de inte bär på synd på grund av det heliga och drabbas av döden därför att de ohelgar det. Jag är Herren som helgar dem.

10 Ingen främling får äta av det heliga. En inneboende hos prästen eller en daglönare ska inte äta av det heliga. 11 Men när en präst har köpt en slav för sina pengar får denne äta av det, liksom den slav som är född i hans hus. De får äta av prästens mat.

12 Om en dotter till en präst gifter sig med en lekman får hon inte äta av det heliga som har getts som offergåva. 13 *3 Mos 10:14. Men om dottern till en präst har blivit änka eller blivit förskjuten och inte har några barn och hon kommer tillbaka till sin fars hus och bor där som i sin ungdom, då får hon äta av sin fars mat. Men ingen obehörig ska äta av den.

14 *3 Mos 5:16. Om någon av misstag äter av det heliga, ska han ge en helig offergåva till prästen och lägga till en femtedel. 15 Prästerna ska inte ohelga de heliga gåvor som Israels barn offrar åt Herren16 och därigenom dra missgärning och skuld över dem när de äter av deras heliga gåvor, för jag är Herren som helgar dem.

Föreskrifter om djuroffer

17 Herren talade till Mose. Han sade: 18 Säg till Aron och hans söner och alla Israels barn: Om någon av Israels hus eller av främlingarna i Israel vill bära fram något offer, ett löftesoffer eller ett frivilligt offer, som de vill offra åt Herren som brännoffer, ska ni göra det på sådant sätt att ni blir välbehagliga. 19 Offret ska vara ett felfritt handjur*22:19ett felfritt handjurFörebild till Kristus, "ett lamm utan fel eller brist" (1 Petr 1:19). Profeten Malaki tillrättavisade folket för brott mot detta bud (Mal 1:13f). av nötboskapen, fåren eller getterna. 20 *5 Mos 15:21, 17:1. Ni ska inte offra ett djur som har någon defekt, för genom ett sådant offer blir ni inte välbehagliga.

21 Och när någon vill offra ett gemenskapsoffer åt Herren av nöt- eller av småboskap, antingen för att fullgöra ett löfte eller som ett frivilligt offer, ska det vara felfritt för att bli välbehagligt. Ingen defekt får finnas på offerdjuret. 22 Det som är blint eller brutet, stympat eller sårigt eller har skabb eller utslag ska ni inte offra åt Herren. Eldsoffer av något sådant ska ni inte lägga på altaret åt Herren. 23 Ett djur av nöt eller småboskap som har någon lem för stor eller för liten kan du offra som frivilligt offer, men som löftesoffer blir det inte välbehagligt. 24 Ni får inte offra åt Herren ett djur vars testiklar blivit klämda, krossade, avslitna eller bortskurna. Sådant ska ni inte göra i ert land. 25 Inte heller av en utlänning ska ni ta emot och offra sådana djur till mat åt er Gud, för de är skadade, de har en defekt. Genom sådana blir ni inte välbehagliga.

26 Herren talade till Mose. Han sade: 27 *2 Mos 22:30. När en kalv, ett lamm eller en killing har fötts, ska djuret dia sin mor i sju dagar. Men från den åttonde dagen är det välbehagligt som eldsoffergåva åt Herren. 28 *5 Mos 22:6f. Ni ska inte slakta något djur, vare sig av nöt eller småboskap, på samma dag som dess avkomma.

29 När ni vill offra ett gemenskapsoffer åt Herren, ska ni offra det på sådant sätt att ni blir välbehagliga. 30 *3 Mos 7:15. Det ska ätas samma dag. Ni ska inte lämna något av offret kvar till nästa morgon. Jag är Herren.

31 Ni ska hålla mina bud och följa dem. Jag är Herren. 32 Ni ska inte ohelga mitt heliga namn, för jag ska hållas helig bland Israels barn. Jag är Herren som helgar er 33 och som har fört er ut ur Egyptens land för att vara er Gud. Jag är Herren.