1 Na Rawiri: he Makiri. Ka hari te tangata kua oti tana he te muru, tona hara te hipoki.

2 Ka hari te tangata kahore nei e whakairia e Ihowa he hara ki a ia, a kahore he hianga i tona wairua.

3 I ahau kihai i kuihi, ngahengahe kau oku iwi i taku auetanga i te ra roa.

4 No tou ringa i taimaha ki ahau i te ao, i te po; kua whakaputaina ketia toku makukuranga, ano na te maroketanga o te raumati. (Hera.

5 I whakina e ahau toku hara ki a koe, kihai hoki i huna i toku kino: i mea ahau, Ka whakina aku mahi tutu ki a Ihowa; a murua ana e koe te kino o toku hara. (Hera.

6 Mo konei ka inoi ki a koe nga tangata tapu katoa i te wa e kitea ai koe: he pono ka ngawha nga wai nui, e kore e tata ki a ia.

7 Ko koe toku piringa; mau ahau e whakaora i te pouri, mau ahau e karapoti ki nga waiata whakaora. (Hera.

8 Ka tohutohungia koe e ahau, ka whakaakona koe ki te ara e haere ai koe; ma toku kanohi koe e arahi.

9 Kei rite koutou ki te hoiho, ki te muera ranei, kahore nei he matauranga; he mea kuku nei o raua kauae ki te paraire, ki te moka hei pupuri mai; ki te kore hoki, e kore e tata ki a koe.

10 He tini nga mea whakapouri mo te tangata hara: ko te tangata ia e whakawhirinaki ana ki a Ihowa, ka karapotia e te atawhai.

11 Kia koa ki a Ihowa, whakamanamana, e te hunga tika: kia hari, hamama, e te hunga ngakau tika katoa.

1 Av David; en sång. Säll är den vilkens överträdelse är förlåten, vilkens synd är överskyld.

2 Säll är den människa som HERREN icke tillräknar missgärning, och i vilkens ande icke är något svek.

3 Så länge jag teg, försmäktade mina ben vid min ständiga klagan.

4 Ty dag och natt var din hand tung över mig; min livssaft förtorkades såsom av sommarhetta. Sela.

5 Då uppenbarade jag min synd för dig och överskylde icke min missgärning. Jag sade: »Jag vill bekänna för HERREN mina överträdelser»; då förlät du mig min synds missgärning. Sela.

6 Därför skola alla fromma bedja till dig på den tid då du är att finna; sannerligen, om ock stora vattenfloder komma, skola de icke nå till dem.

7 Du är mitt beskärm, för nöd bevarar du mig; med räddningens jubel omgiver du mig. Sela.

8 Jag vill lära dig och undervisa dig om den väg du skall vandra; jag vill giva dig råd och låta mitt öga vaka över dig.

9 Varen icke såsom hästar och mulåsnor utan förstånd, på vilka man lägger töm och betsel för att tämja dem, eljest får man dem ej fram.

10 Den ogudaktige har många plågor; men den som förtröstar på HERREN, honom omgiver han med nåd.

11 Varen glada i HERREN och fröjden eder, I rättfärdige, och jublen, alla I rättsinnige.