1 Or toute la terre avait le même langage et les mêmes mots.
2 Mais il arriva qu'étant partis du côté de l'Orient, ils trouvèrent une plaine dans le pays de Shinear, et ils y demeurèrent.
3 Et ils se dirent l'un à l'autre: Allons, faisons des briques, et cuisons-les au feu. Et la brique leur tint lieu de pierre, et le bitume leur tint lieu de mortier.
4 Et ils dirent: Allons, bâtissons-nous une ville et une tour, dont le sommet soit dans les cieux, et faisons-nous un nom, de peur que nous ne soyons dispersés sur la face de toute la terre.
5 Et l'Éternel descendit pour voir la ville et la tour qu'avaient bâties les fils des hommes.
6 Et l'Éternel dit: Voici, c'est un seul peuple, et ils ont tous le même langage, et voilà ce qu'ils commencent à faire; et maintenant rien ne les empêchera d'exécuter tout ce qu'ils ont projeté.
7 Allons, descendons, et confondons là leur langage, en sorte qu'ils n'entendent point le langage l'un de l'autre.
8 Et l'Éternel les dispersa de là sur la face de toute la terre, et ils cessèrent de bâtir la ville.
9 C'est pourquoi son nom fut appelé Babel (confusion); car l'Éternel y confondit le langage de toute la terre, et de là l'Éternel les dispersa sur toute la face de la terre.
10 Voici les descendants de Sem: Sem, âgé de cent ans, engendra Arpacshad, deux ans après le déluge.
11 Et Sem, après qu'il eut engendré Arpacshad, vécut cinq cents ans; et il engendra des fils et des filles.
12 Et Arpacshad vécut trente-cinq ans, et engendra Shélach.
13 Et Arpacshad, après qu'il eut engendré Shélach, vécut quatre cent trois ans; et il engendra des fils et des filles.
14 Et Shélach vécut trente ans, et engendra Héber.
15 Et Shélach, après qu'il eut engendré Héber, vécut quatre cent trois ans; et il engendra des fils et des filles.
16 Et Héber vécut trente-quatre ans, et engendra Péleg.
17 Et Héber, après qu'il eut engendré Péleg, vécut quatre cent trente ans; et il engendra des fils et des filles.
18 Et Péleg vécut trente ans, et engendra Rehu.
19 Et Péleg, après qu'il eut engendré Rehu, vécut deux cent neuf ans; et il engendra des fils et des filles.
20 Et Rehu vécut trente-deux ans, et engendra Serug.
21 Et Rehu, après qu'il eut engendré Serug, vécut deux cent sept ans; et il engendra des fils et des filles.
22 Et Serug vécut trente ans, et engendra Nachor.
23 Et Serug, après qu'il eut engendré Nachor, vécut deux cents ans; et il engendra des fils et des filles.
24 Et Nachor vécut vingt-neuf ans, et engendra Tharé.
25 Et Nachor, après qu'il eut engendré Tharé, vécut cent dix-neuf ans; et il engendra des fils et des filles.
26 Et Tharé vécut soixante et dix ans, et engendra Abram, Nachor et Haran.
27 Voici les descendants de Tharé: Tharé engendra Abram, Nachor et Haran; et Haran engendra Lot.
28 Et Haran mourut en présence de Tharé son père, au pays de sa naissance, à Ur des Caldéens.
29 Et Abram et Nachor prirent des femmes. Le nom de la femme d'Abram était Saraï, et le nom de la femme de Nachor, Milca, fille de Haran, père de Milca et père de Jisca.
30 Mais Saraï était stérile; elle n'avait point d'enfant.
31 Et Tharé prit Abram son fils, et Lot fils de Haran, son petit-fils, et Saraï sa belle-fille, femme d'Abram son fils, et ils sortirent ensemble d'Ur des Caldéens, pour aller au pays de Canaan. Et ils vinrent jusqu'à Charan, et ils y demeurèrent.
32 Et les jours de Tharé furent de deux cent cinq ans; puis Tharé mourut à Charan.
1 Och hela jorden hade enahanda tungomål och talade på enahanda sätt.
2 Men när de bröto upp och drogo österut, funno de en lågslätt i Sinears land och bosatte sig där.
3 Och de sade till varandra: »Kom, låt oss slå tegel och bränna det.» Och teglet begagnade de såsom sten, och såsom murbruk begagnade de jordbeck.
4 Och de sade: »Kom, låt oss bygga en stad åt oss och ett torn vars spets räcker upp i himmelen, och så göra oss ett namn; vi kunde eljest bliva kringspridda över hela jorden.»
5 Då steg HERREN ned för att se staden och tornet som människobarnen byggde.
6 Och HERREN sade: »Se, de äro ett enda folk och hava alla enahanda tungomål, och detta är deras första tilltag; härefter skall intet bliva dem omöjligt, vad de än besluta att göra.
7 Välan, låt oss stiga dit ned och förbistra deras tungomål, så att den ene icke förstår den andres tungomål.»
8 Och så spridde HERREN dem därifrån ut över hela jorden, så att de måste upphöra att bygga på staden.
9 Därav fick den namnet Babel, eftersom HERREN där <b>förbistrade</b> hela jordens tungomål; därifrån spridde ock HERREN ut dem över hela jorden.
10 Detta är berättelsen om Sems släkt. När Sem var hundra år gammal, födde han Arpaksad, två år efter floden.
11 Och sedan Sem hade fött Arpaksad, levde han fem hundra år och födde söner och döttrar.
12 När Arpaksad var trettiofem år gammal, födde han Sela.
13 Och sedan Arpaksad hade fött Sela, levde han fyra hundra tre år och födde söner och döttrar.
14 När Sela var trettio år gammal, födde han Eber.
15 Och sedan Sela hade fött Eber, levde han fyra hundra tre år och födde söner och döttrar.
16 När Eber var trettiofyra år gammal, födde han Peleg.
17 Och sedan Eber hade fött Peleg, levde han fyra hundra trettio år och födde söner och döttrar.
18 När Peleg var trettio år gammal, födde han Regu.
19 Och sedan Peleg hade fött Regu, levde han två hundra nio år och födde söner och döttrar.
20 När Regu var trettiotvå år gammal, födde han Serug.
21 Och sedan Regu hade fött Serug, levde han två hundra sju år och födde söner och döttrar.
22 När Serug var trettio år gammal, födde han Nahor.
23 Och sedan Serug hade fött Nahor, levde han två hundra år och födde söner och döttrar.
24 När Nahor var tjugunio år gammal, födde han Tera.
25 Och sedan Nahor hade fött Tera, levde han ett hundra nitton år och födde söner och döttrar.
26 När Tera var sjuttio år gammal, födde han Abram, Nahor och Haran.
27 Och detta är berättelsen om Teras släkt. Tera födde Abram, Nahor och Haran. Och Haran födde Lot.
28 Och Haran dog hos sin fader Tera i sitt fädernesland, i det kaldeiska Ur.
29 Och Abram och Nahor togo sig hustrur; Abrams hustru hette Sarai, och Nahors hustru hette Milka, dotter till Haran, som var fader till Milka och Jiska.
30 Men Sarai var ofruktsam och hade inga barn.
31 Och Tera tog med sig sin son Abram och sin sonson Lot, Harans son, och sin sonhustru Sarai, som var hans son Abrams hustru; och de drogo tillsammans ut från det kaldeiska Ur på väg till Kanaans land; men när de kommo till Haran, bosatte de sig där.
32 Och Teras ålder blev två hundra fem år; därefter dog Tera i Haran.