1 *Neh 2:19. Sanballat och Tobia, araben Geshem och våra andra fiender fick höra att jag hade byggt upp muren och att det inte längre fanns några hål i den, även om jag vid den tiden inte hade satt in dörrar i portarna än. 2 *Ps 21:12. Då sände Sanballat och Geshem bud till mig och lät säga: "Kom, låt oss träffas i Kefirim i Onos dal*6:2Onos dalCa 4 mil nordväst om Jerusalem vid kusten, nära gränsen till Sanballats område Samarien.." De tänkte göra något ont mot mig. 3 Men jag skickade bud till dem och lät säga: "Jag håller på med ett stort arbete och kan inte komma. Varför stoppa arbetet medan jag lämnar det och kommer ner till er?" 4 Samma budskap sände de till mig fyra gånger, men varje gång gav jag dem samma svar.

5 En femte gång sände Sanballat mig samma budskap. Nu hade hans tjänare ett öppet brev i sin hand. 6 I brevet stod skrivet: "Det går ett rykte bland hednafolken, och Gashmu*6:6GashmuGeshems arabiska namnform. säger det också, att du och judarna tänker göra uppror och att det är därför du bygger upp muren. Du tänker bli deras kung, sägs det. 7 Du lär också ha insatt profeter som ska utropa om dig i Jerusalem: Det finns en kung i Juda! Det kommer att rapporteras för kungen, och därför bör du komma så att vi får rådgöra med varandra." 8 Men jag sände bud till honom och svarade: "Inget av det du säger har hänt, du hittar på det ur eget huvud." 9 Alla ville de nämligen skrämma oss, och de tänkte: Deras händer kommer att bli för svaga för arbetet, det blir aldrig klart. Men styrk nu mina händer!

10 Jag gick hem till Shemaja, son till Delaja, son till Mehetabel, som då höll sig inne. Han sade till mig: "Låt oss träffas i Guds hus, i templet. Låt oss stänga templets dörrar, för de kommer för att döda dig, de kommer för att döda dig i natt." 11 *4 Mos 18:7. Men jag svarade: "Skulle en man som jag ta till flykten? Eller kan en man som jag gå in i templet*6:11gå in i templetEndast präster och leviter hade tillträde till templet (jfr 4 Mos 18:7). och ändå överleva? Nej, jag går inte dit." 12 Jag insåg att det inte var Gud som hade sänt honom, utan han hade uttalat den profetian mot mig för att Tobia och Sanballat hade lejt honom. 13 Han var lejd för att jag skulle bli rädd och göra som han sade och därmed synda. De ville ge mig dåligt rykte för att kunna håna mig. 14 *Ps 74:22f. Tänk, min Gud, på Tobia och Sanballat efter deras gärningar, och på profetissan Noadja och de andra profeterna som ville skrämma mig.

15 *Neh 4:1f. Muren blev färdig på tjugofemte dagen i månaden Elul,*6:15månaden ElulSeptember år 445 f Kr. efter femtiotvå dagar. 16 När alla våra fiender hörde detta och alla folken runt omkring oss såg det,*6:16såg detAnnan översättning (så Septuaginta): "blev rädda". sjönk de djupt i sina egna ögon. De förstod att detta arbete var vår Guds verk. 17 Vid den tiden sände också stormännen i Juda många brev till Tobia, och brev från Tobia kom till dem. 18 *Neh 3:30. Många i Juda var nämligen förbundna med honom genom ed, eftersom han var svärson till Shekanja, Aras son, och hans son Johanan hade tagit till hustru en dotter till Meshullam, Berekjas son. 19 De brukade också tala gott om honom inför mig, och det jag sade förde de vidare till honom. Och Tobia sände brev för att skrämma mig.

1 Now it came to pass, when Sanballat, and Tobiah, and Geshem the Arabian, and the rest of our enemies, heard that I had builded the wall, and that there was no breach left therein; (though at that time I had not set up the doors upon the gates;) 2 That Sanballat and Geshem sent unto me, saying, Come, let us meet together in some one of the villages in the plain of Ono. But they thought to do me mischief. 3 And I sent messengers unto them, saying, I am doing a great work, so that I cannot come down: why should the work cease, whilst I leave it, and come down to you? 4 Yet they sent unto me four times after this sort; and I answered them after the same manner. 5 Then sent Sanballat his servant unto me in like manner the fifth time with an open letter in his hand; 6 Wherein was written, It is reported among the heathen, and Gashmu saith it, that thou and the Jews think to rebel: for which cause thou buildest the wall, that thou mayest be their king, according to these words.*6.6 Gashmu: also called, Geshem 7 And thou hast also appointed prophets to preach of thee at Jerusalem, saying, There is a king in Judah: and now shall it be reported to the king according to these words. Come now therefore, and let us take counsel together. 8 Then I sent unto him, saying, There are no such things done as thou sayest, but thou feignest them out of thine own heart. 9 For they all made us afraid, saying, Their hands shall be weakened from the work, that it be not done. Now therefore, O God, strengthen my hands.

10 Afterward I came unto the house of Shemaiah the son of Delaiah the son of Mehetabeel, who was shut up; and he said, Let us meet together in the house of God, within the temple, and let us shut the doors of the temple: for they will come to slay thee; yea, in the night will they come to slay thee. 11 And I said, Should such a man as I flee? and who is there, that, being as I am, would go into the temple to save his life? I will not go in. 12 And, lo, I perceived that God had not sent him; but that he pronounced this prophecy against me: for Tobiah and Sanballat had hired him. 13 Therefore was he hired, that I should be afraid, and do so, and sin, and that they might have matter for an evil report, that they might reproach me. 14 My God, think thou upon Tobiah and Sanballat according to these their works, and on the prophetess Noadiah, and the rest of the prophets, that would have put me in fear.

15 So the wall was finished in the twenty and fifth day of the month Elul, in fifty and two days. 16 And it came to pass, that when all our enemies heard thereof, and all the heathen that were about us saw these things, they were much cast down in their own eyes: for they perceived that this work was wrought of our God.

17 Moreover in those days the nobles of Judah sent many letters unto Tobiah, and the letters of Tobiah came unto them.*6.17 sent…: Heb. multiplied their letters passing to Tobiah 18 For there were many in Judah sworn unto him, because he was the son in law of Shechaniah the son of Arah; and his son Johanan had taken the daughter of Meshullam the son of Berechiah. 19 Also they reported his good deeds before me, and uttered my words to him. And Tobiah sent letters to put me in fear.*6.19 words: or, matters