1 På tjugofjärde dagen*9:1tjugofjärde dagenTvå dagar efter lövhyddohögtidens fastställda datum. i samma månad samlades Israels barn till fasta, klädda i sorgdräkt och med jord på sina huvuden*9:1jord på sina huvudenFör att visa sorg, ånger och omvändelse (jfr 1 Sam 4:12, Klag 2:10).. 2 De som var av Israels släkt avskilde sig från alla främlingar och kom fram och bekände sina synder och sina fäders missgärningar. 3 *Neh 8:7. De reste sig från sin plats, och man läste ur Herren deras Guds lagbok under en fjärdedel av dagen. Nästa fjärdedel bekände de sina synder och tillbad Herren sin Gud.

4 Jeshua och Bani, Kadmiel, Shebanja, Bunni, Sherebja, Bani och Kenani steg upp på leviternas plattform och ropade med hög röst till Herren sin Gud.

5 Leviterna Jeshua och Kadmiel, Bani, Hashabneja, Sherebja, Hodia, Shebanja och Petaja sade:

"Res er och prisa Herren er Gud,

från evighet till evighet!

Lovat vare ditt härliga namn,

som är upphöjt

över allt lov och pris.

6 *2 Kung 19:15, Ps 103:21f, Jes 37:16, 20, Apg 4:24, 14:15. Du ensam är Herren.

Du gjorde himlarna

och himlarnas himmel

och hela deras härskara,

jorden och allt som är på den,

haven och allt som är i dem,

och du håller dem alla vid liv.

Himlens härskara tillber dig.

7 *1 Mos 11:31, 12:1, 17:5. Du är Herren Gud

som utvalde Abram

och förde honom ut

från det kaldeiska Ur

och gav honom namnet Abraham.

8 *1 Mos 12:7, 15:18f, Jos 21:43f. Du fann hans hjärta trofast inför dig,

och du slöt förbund

med honom:

att ge åt hans efterkommande

kananeernas, hetiternas,

amoreernas, perisseernas,

jebusiternas och girgasheernas

land.

Du lät dina ord gå i uppfyllelse,

för du är rättfärdig.

9 *2 Mos 2:25, 3:7f, 14:9f. Du såg våra fäders nöd i Egypten

och hörde deras rop

vid Röda havet.

10 *2 Mos 7:1–12:30. Du gjorde tecken och under

mot farao,

mot alla hans tjänare

och mot allt folket i hans land,

för du visste hur arrogant

egyptierna behandlade dem.

Du gjorde dig ett namn,

som är detsamma än i dag.

11 *2 Mos 14:21f, 15:4f, Ps 106:9f. Du delade havet framför dem,

och de gick genom havet

på torr mark.

Men deras förföljare

sänkte du i djupet,

som en sten i väldiga vatten.

12 *2 Mos 13:21f, Ps 105:39. Du ledde dem

med en molnpelare om dagen

och en eldpelare om natten,

för att lysa dem på vägen

de skulle gå.

13 *2 Mos 19:18f, 20:1f. På Sinai berg steg du ner

och talade till dem från himlen,

du gav dem rättfärdiga föreskrifter

och sanna lagar,

goda stadgar och bud.

14 Du gav dem kunskap

om din heliga sabbat

och gav dem bud,

stadgar och lagar

genom din tjänare Mose.

15 *2 Mos 16:4, 14f, 17:6, 4 Mos 20:8, 11. Du gav dem bröd från himlen

när de hungrade

och lät vatten komma ur klippan

när de törstade.

Du befallde dem att gå

och ta i besittning det land

som du med upplyft hand

hade lovat ge dem.

16 Men våra fäder blev övermodiga

och hårdnackade

och lyssnade inte

till dina befallningar.

17 *2 Mos 34:6, 4 Mos 14:4, 18, Neh 1:5, Ps 103:8, Joel 2:13. De vägrade lyssna

och tänkte inte på undren

du gjort bland dem.

De var hårdnackade och valde

i sin upproriskhet en ledare

för att vända tillbaka

till sitt slaveri.

Men du är en Gud som förlåter,

nådig och barmhärtig,

sen till vrede och stor i nåd.

Du övergav dem inte,

18 *2 Mos 32:4. fastän de gjorde sig en gjuten kalv

och sade:

"Här är din gud

som har fört dig upp ur Egypten."

Och de gjorde sig skyldiga

till stora hädelser.

19 *2 Mos 13:22, 40:36f. Men i din stora barmhärtighet

övergav du dem ändå inte

i öknen.

Molnpelaren vek inte

från dem om dagen

utan ledde dem på vägen,

och eldpelaren lyste i natten

på vägen de skulle gå.

20 *4 Mos 11:25f, 5 Mos 8:3, 16. Din gode Ande gav du

för att undervisa dem.

Ditt manna nekade du inte

deras mun,

och vatten gav du dem

när de törstade.

21 *5 Mos 2:7, 8:4, 29:5. I fyrtio år försörjde du dem

i öknen,

och de saknade ingenting.

Deras kläder blev inte utslitna,

och deras fötter svullnade inte.

22 *4 Mos 21:21f, 33f. Du gav dem riken och folk

och fördelade olika områden

åt dem.

De intog Sichons land,

kungen av Heshbons land,

och kung Og av Bashans land.

23 *1 Mos 15:5, 22:17. Deras barn gjorde du talrika

som stjärnorna på himlen.

Du förde dem in i det land

som du lovat deras fäder

att få komma till och ta i besittning.

24 *Jos 10:1f. Och deras barn kom

och tog landet i besittning.

Du kuvade landets invånare

kananeerna för dem

och gav dem i deras hand,

både kungarna och landets folk,

och de gjorde som de ville

med dem.

25 *5 Mos 6:10f. De intog befästa städer

och bördig jord

och tog över hus

fyllda med allt gott,

uthuggna brunnar,

vingårdar, olivlundar

och fruktträd i mängd.

De åt och blev mätta och feta

och njöt av din stora godhet.

26 *5 Mos 32:15f. Men de gjorde uppror

och trotsade dig,

de kastade din lag

bakom sin rygg.

De dödade dina profeter

som varnade dem

och ville få dem att vända om

till dig.

De gjorde sig skyldiga

till grova hädelser.

27 *Dom 3:9, 15, Ps 106:40f. Då gav du dem

i deras fienders hand

som förtryckte dem.

Men i sin nöd ropade de till dig,

och du hörde dem från himlen.

I din stora barmhärtighet

gav du dem befriare

som frälste dem

ur deras fienders hand.

28 Men när de kom till ro,

gjorde de på nytt

det som var ont inför dig.

Då lämnade du dem

i deras fienders hand,

som fick råda över dem.

Men de ropade på nytt till dig,

och du hörde det

från himlen,

du räddade dem många gånger

i din barmhärtighet.

29 *3 Mos 18:5, 2 Kung 17:13, 2 Krön 36:15, Hes 20:11, Sak 7:11, Rom 10:5, Gal 3:12. Du förmanade dem

för att återföra dem

till din undervisning.

Men de var övermodiga

och lyssnade inte på dina bud

utan syndade

mot dina föreskrifter,

trots att den människa

som håller dem

ska leva genom dem.

De var envisa och hårdnackade

och vägrade lyssna.

30 *2 Kung 17:13f, 2 Krön 36:15f. Du hade tålamod med dem

i många år

och förmanade dem

med din Ande

genom dina profeter,

men de lyssnade inte.

Då gav du dem

i de främmande folkens hand.

31 *Jer 30:11, 46:28. Men du som är rik

på barmhärtighet

gjorde inte slut på dem

och övergav dem inte,

för du är en nådig

och barmhärtig Gud.

32 Och nu, vår Gud, du store,

väldige och fruktade Gud,

du som håller förbundet

och nåden:

Låt den inte vara liten i dina ögon,

den plåga som har drabbat oss,

våra kungar, våra furstar,

våra präster, våra profeter,

våra fäder och hela ditt folk –

från de assyriska kungarnas dagar*9:32de assyriska kungarnas dagarFrån 740-talet f Kr, då Assyrien började underkuva nordriket Israel (2 Kung 15:19) tills det gick under 722 f Kr (2 Kung 17). Senare härjades även Juda år 701 f Kr (2 Kung 18:13f).

ända till i dag.

33 *Dan 9:7, 14. Du är rättfärdig

i allt det som har drabbat oss,

för du har visat dig trofast

medan vi har varit ogudaktiga.

34 *Dan 9:6, 8. Våra kungar, våra furstar,

våra präster och våra fäder

höll inte din lag

och lyssnade inte till dina bud

och de varningar du gav dem.

35 Trots att de levde i sitt eget rike

med allt det goda

som du gav dem

i det rymliga och bördiga land

som du skänkte dem,

har de ändå inte tjänat dig

eller vänt om

från sina onda gärningar.

36 I dag är vi slavar

i det land som du gav våra fäder

att äta dess frukt och dess goda,

där är vi slavar.

37 Dess rika skörd går till de kungar

du satt över oss

för våra synders skull.

De råder över våra kroppar

och vår boskap som de vill,

och vi är i stor nöd."

38 På grund av allt detta slöt vi ett fast förbund och satte upp det skriftligt. På skrivelsen, som försågs med sigill, stod våra furstars, våra leviters och våra prästers namn.

1 Ora, no dia vinte e quatro *Ne 8.2deste mês, se ajuntaram os filhos de Israel em *Ed 8.23jejum, vestidos de saco e tendo as cabeças *1Sm 4.12cobertas de terra. 2 Os da linhagem de Israel separaram-se de todos os estrangeiros, puseram-se em pé e confessaram os seus pecados e as iniquidades de seus pais. 3 *Ne 8.4Tendo-se levantado no seu lugar, leram no livro da lei de Jeová, seu Deus, uma quarta parte do dia; e, numa outra quarta parte, fizeram confissão e adoraram a Jeová, seu Deus. 4 *Ne 8.7Puseram-se em pé sobre os degraus dos levitas: Jesua, Bani, Cadmiel, Sebanias, Buni, Serebias, Bani e Quenani e clamaram em alta voz a Jeová, seu Deus.

5 Os levitas Jesua, Cadmiel, Bani, Hasabneias, Serebias, Hodias, Sebanias e Petaías disseram: Levantai-vos e bendizei a Jeová, vosso Deus, de eternidade em eternidade; e bendito seja o teu nome glorioso, que está exaltado acima de toda bênção e louvor! 6 *Dt 6.4;2Rs 19.15Tu, só tu, és Jeová; *Gn 1.1tu fizeste o céu, o céu dos céus e todo o seu exército, a terra e tudo quanto nela há, o mar e tudo quanto nele há e *Cl 1.17tu os conservas a todos; e o exército do céu te adora. 7 Tu és Deus Jeová, *Gn 12.1que escolheste a Abrão, e o tiraste de *Gn 11.31Ur dos caldeus, e *Gn 17.5lhe deste o nome de Abraão; 8 achaste *Gn 15.6,18-21o seu coração fiel diante de ti, e com ele fizeste aliança para dares à sua semente a terra dos cananeus, dos heteus, dos amorreus, dos ferezeus, dos jebuseus e dos girgaseus, *Js 21.43-45e cumpriste as tuas palavras, pois és justo.

9 *Êx 3.7Viste a aflição de nossos pais no Egito e *Êx 14.10-12; 7.8—14.31ouviste o seu clamor junto ao mar Vermelho; 10 e obraste milagres e prodígios sobre Faraó, sobre todos os seus servos e sobre todo o povo da sua terra, pois sabias que *Êx 5.2eles os trataram com soberba; e *Êx 9.16alcançaste para ti nome, como hoje se vê. 11 *Êx 14.21Dividiste o mar diante deles, de maneira que passaram em seco pelo meio do mar, e *Êx 15.1,5,10lançaste os seus perseguidores nas profundezas, como uma pedra nas grandes águas. 12 Também *Êx 13.21-22os guiaste, de dia, numa coluna de nuvem e, de noite, numa nuvem de fogo, para lhes dares luz no caminho por que haviam de ir. 13 *Êx 19.11,18-20Desceste sobre o monte Sinai, *Êx 20.1do céu falaste com eles e deste-lhes *Sl 19.7-9juízos retos e leis verdadeiras, bons estatutos e mandamentos; 14 fizeste-lhes saber o *Êx 16.23;20.8teu santo sábado e lhes ordenaste mandamentos e estatutos e uma lei por intermédio de teu servo Moisés; 15 *Êx 16.4,14-15do céu lhes deste pão quando tiveram fome, e da penha lhes *Êx 17.6;Nm 20.7-13fizeste arrebentar água, quando tiveram sede, e lhes *Dt 1.8ordenaste que entrassem para possuírem a terra que, com juramento, lhes tinhas prometido dar.

16 Porém eles e nossos pais *Ne 9.10se houveram com soberba, *Ne 9.29;Dt 31.27endureceram a cerviz e não deram ouvidos aos teus mandamentos; 17 recusaram obedecer e *Sl 78.11,42-55não se lembraram das maravilhas que fizeste no meio deles; mas endureceram a cerviz e, na sua rebeldia, *Nm 14.4apontaram um capitão com o fim de voltarem para a sua servidão. Mas tu és um Deus *Êx 34.6-7pronto para perdoar, clemente e misericordioso, tardio em irar-te e grande em beneficência e não os abandonaste. 18 Ainda mesmo quando *Êx 32.4-8,31tinham feito para si um bezerro fundido, e disseram: Este é o teu Deus que te tirou do Egito, e tinham cometido grandes provocações; 19 todavia, *Ne 9.27,31tu, na multidão de tuas misericórdias, não os abandonaste no deserto. *Ne 9.12A coluna de nuvem não se apartou deles de dia, para os guiar pelo caminho, nem a coluna de fogo de noite, para lhes dar luz e lhes mostrar o caminho por que haviam de ir. 20 Também *Ne 9.30;Nm 11.17;Is 63.11-14lhes deste o teu bom Espírito que os instruísse, não retiraste o teu maná da sua boca e lhes deste água quando tiveram sede. 21 Por *Dt 2.7quarenta anos, os sustentaste no deserto, e não lhes faltou nada; os seus vestidos não se envelheceram, e os seus pés não se incharam. 22 Além disso, lhes deste reinos e povos, que lhes repartiste em porções. *Nm 21.21-35Assim, possuíram a terra de Seom, rei de Hesbom, e a terra de Ogue, rei de Basã. 23 Também multiplicaste seus filhos *Gn 15.5como as estrelas do céu e os introduziste na terra de que disseste a seus pais que nela entrariam para a possuírem. 24 *Js 21.43Entraram os filhos e possuíram a terra, *Js 18.1e diante deles humilhaste os cananeus, habitantes da terra, e lhos entregaste nas mãos, juntamente com os seus reis e os povos da terra, para fazerem deles como quisessem. 25 *Dt 3.5Tomaram cidades fortificadas e *Nm 13.20uma terra fértil e possuíram *Dt 6.11casas cheias de todas as coisas boas, cisternas cavadas, vinhas e olivais e árvores frutíferas em abundância. Comeram, fartaram-se, *Dt 32.15engordaram e *1Rs 8.66abundaram em delícias pela tua grande bondade.

26 *Jz 2.11Não obstante, foram desobedientes e se rebelaram contra ti; *1Rs 14.9lançaram a tua lei para trás das suas costas, *2Cr 36.16mataram os teus profetas, *Ne 9.30que protestaram contra eles, para os fazerem voltar a ti e *Ne 9.18cometeram grandes provocações. 27 Portanto, *Jz 2.14os entregaste nas mãos dos seus inimigos, que os afligiram. *Dt 4.29No tempo da sua angústia, quando clamaram a ti, tu os ouviste do céu; e, segundo a multidão das tuas misericórdias, *Jz 2.16lhes deste libertadores, que os salvaram das mãos dos seus adversários. 28 Mas, *Jz 3.11depois que tiveram descanso, tornaram a fazer o mal diante de ti; portanto, os deixaste nas mãos dos seus inimigos, de sorte que dominaram sobre eles. Todavia, quando eles voltaram e clamaram a ti, tu os ouviste do céu, *Sl 106.43muitas vezes os livraste segundo a tua misericórdia 29 e *Ne 9.26,30testificaste contra eles, para que os fizesse tornar para a tua lei. *Ne 9.10,16Contudo, eles se houveram com soberba e não deram ouvidos aos teus mandamentos, mas pecaram contra os teus juízos *Lv 18.5(os quais, se alguém os observar, neles terá vida), *Zc 7.11retiraram o ombro, endureceram a cerviz e não quiseram ouvir. 30 Todavia, *Sl 95.10;At 13.18muitos anos os aturaste e contra eles *Ne 9.26,29testificaste *Ne 9.20pelo teu Espírito mediante os teus profetas. Contudo, não quiseram dar ouvidos; por isso, os entregaste nas mãos dos povos de outras terras. 31 Não obstante, na multidão das tuas misericórdias, *Jr 4.27não os consumiste de todo, nem os abandonaste, pois és *Ne 9.17um Deus clemente e misericordioso.

32 Agora, Deus nosso, *Ne 1.5Deus grande, poderoso e terrível, que conservas aliança e misericórdia, não te pareça de pouca monta todo o trabalho que nos tem sobrevindo a nós, aos nossos reis, aos nossos príncipes, aos nossos sacerdotes, aos nossos profetas, a nossos pais e a todo o teu povo, *2Rs 15.19desde os dias dos reis da Assíria até o dia de hoje. 33 Contudo, *Gn 18.25;Jr 12.1tu és justo em tudo quanto tem vindo sobre nós, pois tu tens procedido segundo a verdade, mas nós temos cometido o mal. 34 Os nossos reis, os nossos príncipes, os nossos sacerdotes e nossos pais não têm guardado a tua lei, nem têm dado ouvidos aos teus mandamentos e aos teus testemunhos, pelos quais testificaste contra eles. 35 Pois eles, no seu reino, *Ne 9.25e na muita abundância de bens que lhes deste, e na terra espaçosa e fértil que lhes entregaste, não *Dt 28.47te serviram, nem se converteram de suas más obras. 36 Eis que *Dt 28.48nós hoje somos servos e, quanto à terra que deste a nossos pais para lhe comerem os frutos e os bens, eis que nela somos servos. 37 *Dt 28.33Ela dá muito lucro aos reis que puseste sobre nós por causa dos nossos pecados. Também eles dominam sobre nós e sobre o nosso gado, como bem lhes apraz, e nós estamos em grande angústia. 38 Todavia, por causa de tudo isso, *Ne 10.29nós fazemos uma firme aliança e a escrevemos; e *Ne 10.1selam-na os nossos príncipes, os nossos levitas e os nossos sacerdotes.