Joel 2:12-17

Em outras traduções

1. SVEN Svenska 1917

   12  Dock, nu mån I vända om till mig  av allt edert hjärta, säger HERREN,  med fasta och gråt och klagan. 13  Ja, riven sönder edra hjärtan, icke edra kläder,  och vänden om till HERREN, eder Gud;  ty nådig och barmhärtig är han,  långmodig och stor i mildhet,  och sådan att han ångrar det onda.Ps. 51,19. 86,5, 14  Måhända vänder han om och ångrar sig  och lämnar kvar efter sig någon välsignelse,  till spisoffer och drickoffer      åt HERREN, eder Gud.Jer. 18, 15  Stöten i basun på Sion,  pålysen en helig fasta      lysen ut en högtidsförsamling; 16  församlen folket,      pålysen en helig sammankomst,  kallen tillhopa de gamla      församlen de små barnen,      jämväl dem som ännu dia vid bröstet  brudgummen må komma ur sin kammare  och bruden ur sitt gemak.Ps. 8, 17  Mellan förhuset och altaret      må prästerna, HERRENS tjänare,      hålla klagogråt och säga:  »HERRE, skona ditt folk,  och låt icke din arvedel bliva till smälek,  till ett ordspråk bland hedningarna  Varför skulle man få säga bland folken:  'Var är nu deras Gud?'»2 Mos. 32,12. Ps. 79,9 f. 115,

2. SKB Svenska Kärnbibeln - uma tradução expandida

   12 Och även nu förkunnar (säger, proklamerar) Herren (Jahveh) [som en bekräftelse på att Herrens dag är nära, se vers 1-11]:

   Vänd om [vänd/omvänd er] till mig av (i) hela ert hjärta, i fasta, och i gråt, och i klagan (sorg; jämrande klagosång).

   13 Riv sönder ert hjärta,

   inte [bara] era kläder,

   och vänd om till Herren (Jahveh) er Gud (Elohim),

   för han är nådig och barmhärtig,

   sen till vrede och stor i (överflödande av) nåd (omsorgsfull kärlek) –

   och han avstår från (sorg-tröstar – hebr. nacham) det onda.

   [Citat från 2 Mos 34:6, efter händelserna med guldkalven.]

   14 Vem vet, kanske han ändrar sig (vänder om)

   och låter välsignelsen vara kvar till matoffer och dryckesoffer åt Herren, er Gud.

   [Frågeställningen "vem vet" ifrågasätter inte om Gud skulle vara nådefull och förlåta synder när man omvänder sig – det gör han, hela Joels bok andas hopp. Namnet Joel betyder "Jahveh är Gud". Det är dock upp till Guds vishet och allmakt att bestämma om domen ska verkställas, skjutas upp eller tas bort. Syndens konsekvenser kan ibland ha gått så långt att Gud i sin godhet måste döma vissa områden.]

   15 Blås i shofar (horn) i Sion [för att samla till en helig sammankomst]!

   Påbjud en fasta!

   Kungör en högtidssamling!

   16 Samla folket,

   helga församlingen,

   kalla samman de äldste,

   samla de små barnen,

   också dem som fortfarande ammas.

   Må brudgummen komma ut ur sin kammare och bruden ut ur sin bröllopsbaldakin (brudkammare, sänghimmel).

   [Enligt den judiska traditionen behövde brudparet inte delta i den dagliga bönen på sin bröllopsdag. I detta andliga nödläge uppmanar Joel att det inte finns några undantag, alla måste komma.]

   17 Må prästerna, Herrens tjänare, gråta mellan förhuset och altaret och säga:

   "Herre (Jahveh), skona ditt folk och låt inte din arvedel hånas och bli ett ordspråk (talesätt) bland hednafolken. Varför skulle man få säga bland folken: ’Var är nu deras Gud (Elohim)?’ "

   [På prästernas förgård stod brännofferaltaret, och knappt tio meter framför det stod förhuset som ledde in i själva tempelbyggnaden, se 1 Kung 6:3. Nöden är så stor i landet att det inte finns något kvar att offra, se vers 14. Vända mot det heliga templet uppmanas nu prästerna att offra sina tårar i djup ånger och genuin omvändelse.]

3. SRB26 Svenska Reformationsbibeln 2026

   12 ✝2:12 Ords 28:13; Jes 45:22; Hes 33:11; Hos 14:2; Mal 3:7; Men även nu säger HERREN: Vänd om till mig av hela ert hjärta, med fasta, med gråt, och med sorg. 13 ✝2:13 2 Mos 34:6; 4 Mos 14:18; Ps 51:19; Ps 86:15; Ps 103:8; Ps 145:8; Jona 4:2; Mika 7:18; Riv sönder era hjärtan och inte era kläder, och vänd om till HERREN, er Gud, för han är nådig och barmhärtig, sen till vrede och stor i nåd, och han ångrar det onda. 14 ✝2:14 Jer 18:8; Jona 3:9; Vem vet, kanske han vänder om och ångrar sig, och lämnar en välsignelse efter sig till matoffer och drickoffer åt HERREN, er Gud? 15 ✝2:15 Jer 36:9; Joel 1:14; Joel 2:1; Jona 3:5; Blås i basun på Sion, pålys en helig fasta, kalla samman en högtidssamling. 16 Samla folket, helga församlingen, kalla samman de äldste*2:16 not *Alt. övers. gamla., samla de små barnen och dem som diar vid bröstet. Låt brudgummen komma ut ur sin kammare och bruden ur sitt gemak, 17 ✝2:17 2 Mos 32:12; Ps 79:9-10; Ps 115:2; låt prästerna, HERRENS tjänare, gråta mellan förhuset och altaret, och låt dem säga: Skona, ditt folk, o HERRE, och låt inte din arvedel hånas, så att hedningarna får råda över dem*2:17 not *Alt. övers. bli en nidvisa bland folken.. Varför skulle man få säga bland folken: var finns deras Gud?