3 Gå nu och slå Amalek och förgör allt de har fullständigt och skona dem inte, utan utrota från män ända till kvinnor, från barn ända till dibarn, från oxar och ända till får, från kameler och ända till åsnor." [4 Mos 20:15-18]
[Amalekiterna var ett nomadfolk som bodde i södra Juda och Negevöknen. På samma sätt som edomiterna härstammade de från Esau. De var Israels ärkefiende. Det startade redan i 2 Mos 17:8-13, när de ville hindra israeliterna att passera från Egypten västerut. Senare uppmanar Mose dem att inte glömma att förgöra amalekiterna utan verkligen komma ihåg detta, se 5 Mos 25:19. I Esters bok är den onde Haman ättling till en amalekit, se Est 3:1. Han vill utrota alla judar men misslyckas. Amalek är också den andemakt som genom historien har stått för/representerat all slags antisemitism, dvs. en önskan att utrota judarna. Den har tagit sig många uttryck genom historien och även ersättningsteologin (som lär att judarnas roll helt ersatts av kristendomen) är en variant av antisemitismen.]
9 Men Saul och folket skonade Agag och det bästa av fåren och oxarna och tvååringarna och lammen av hankön och allt som var gott och förstörde det inte fullständigt, men allt värdelöst och svagt förstörde de fullständigt.
13 Och Samuel kom till Saul och Saul sa till honom: "Välsignad är du av Herren (Jahveh)! Jag har gjort befallningarna som Herren (Jahveh) har sagt."
15 Och Saul sa: "De har tagit dem från amalekiterna, för folket skonade det bästa av får och av oxar, för att offra det till Herren (Jahveh) din Gud (Elohim), och det övriga har vi fullständigt förstört."
22 Men Samuel svarade:
"Har Herren (Jahveh) lika stort behag i brännoffer och offer
som till att man lyssnar till Herrens (Jahvehs) röst?
Se, lydnad är bättre än offer
och att lyssna (och göra) än det feta av baggar.
23 För upproriskhet (bitterhet – hebr. meri) är trolldomssynd (ordagrant att synda med häxkonster – hebr. chatat qesem)
och envishet är avgudadyrkan (ordagrant ingenting, fåfänga, men även en avgud – hebr. aven) och husgudsdyrkan (hebr. terafim).
Eftersom du har förkastat Herrens (Jahvehs) ord,
ska han också förkasta dig från att vara kung."
[Intressant nog skulle Saul och en medlem av hans familj förknippas med både spådom (1 Sam 28:7-19) och en husgud (1 Sam 19:13).]