27 resultados encontrados
12Hopp (förväntan) som drar ut på tiden gör hjärtat sjukt (sorgset, svagt),men en uppfylld önskan (längtan) är ett livets träd [återupplivar och ger styrka].
15Ett gott förstånd (insikt, förståelse) ger favör (nåd, förståelse, gott anseende, uppskattning),men vägen för de trolösa (falska, svekfulla) är ständigt svår.
21Olycka följer (förföljer) syndare,men de rättfärdiga får goda saker (lycka, framgång, rikedom, överflöd) som lön.
11Men vi önskar att ni var och en ska visa samma iver att bevara den fulla vissheten i hoppet ända till slutet.
15Så fick Abraham efter tålmodig väntan vad Gud hade lovat.
19Detta hopp har vi som ett tryggt och säkert själens ankare som når innanför förhänget.
3Det säger jag inte för att fördöma er. Jag har redan sagt att ni har en plats i våra hjärtan så att vi både dör och lever tillsammans.
4Jag har stort förtroende för er, jag är mycket stolt över er. Jag är uppfylld av tröst och har glädje i överflöd mitt i all vår nöd.
16Jag gläder mig eftersom jag nu kan lita på er (vara djärv och modig) i allt.
5För genom [den helige] Anden, genom tro (förtröstan), väntar vi (hoppas vi ivrigt) på rättfärdigheten som är vårt hopp.
10Jag har förtroende för er i Herren att ni tänker på annat sätt. Men den som ständigt förvirrar er (stör er frid, rör upp era känslor), vem det nu än är, så ska han få bära sin dom.
22Men Andens frukt [resultatet av Andens verk] är:kärlek [som är utgivande, osjälvisk och rättfärdig],glädje [gr. chara – här finns roten char från det grekiska ordet för nåd (charis) med – dvs. en glädje "som lutar sig mot" nåden, se 1 Pet 4:13],frid (ro, stillhet, vila, harmoni, helhet, endräkt) [Joh 14:27],tålamod (tålighet, långmodighet, fördragsamhet, överseende, skonsamhet),vänlighet (godhet, välvilja) [som på ett milt sätt bistår verkliga behov],godhet (dygd, välgörenhet) [inneboende godhet och karaktärsfasthet som verkar i generositet gentemot andra],trofasthet (tro, tillit, förtröstan, övertygelse),
10att inte smussla undan något utan alltid visa sann trohet så att de i allt är en heder för Guds, vår Frälsares, lära.
11Guds nåd (kraft, favör) har uppenbarats till frälsning för alla människor.
13medan vi väntar på det saliga (lyckliga, välsignade) hoppet: att vår store Gud och Frälsare Jesus den Smorde (Messias, Kristus) ska träda fram i härlighet.
39Lachish och Botskat och Eglon
42Livna och Eter och Ashan
52Arav och Roma och Eshan
8Vem ska ge mig bönesvar,och att Gud (Eloha) skulle uppfylla mitt hopp!
11Vad är då min kraft, att jag skulle vänta på (ivrigt se fram emot) [den räddning som Elifaz pratat om]?Vad är mitt slut, att jag skulle vara tålig?
20De blir svikna i sin förhoppning,när de kommer fram blir de bestörta.
2Hur länge, Herre (Jahveh);ska du glömma (ignorera, inte bry dig om) mig för evigt?Hur längeska du dölja (gömma) ditt ansikte för mig?
4Se på mig (överväg, tänk på mig),svara mig Herre (Jahveh), min Gud (Elohim),ge ljus åt mina ögon,annars somnar jag in i dödens sömn.
6Men jag förtröstar på (litar på) din nåd (kärleksfulla omsorg; trofasthet),mitt hjärta gläder sig i din frälsning (befrielse, framgång, seger).Jag vill sjunga till Herren,för han har behandlat mig väl (är så god mot mig; kommer att kompensera mig).
25När stormvinden passerar så sveps de ogudaktiga bort,men de rättfärdiga har en grund som består i evighet.
27Att frukta (respektera, vörda) Herren (Jahveh) förlänger livet (ger fler dagar),men de ogudaktigas år (livslängd) förkortas.
28Den rättfärdiges hopp [om en evighet med Gud och om Guds rättvisa dom] ger glädje,däremot uppfylls inte de ogudaktigas förväntan.
10Se dagen! Se den kommer! Vändningen visar sig, staven har blomstrat, stolthet (arrogans) har knoppats.
12Tiden har kommit, dagen är nära, låt inte köparna glädja sig, inte säljarna sörja, för vrede är över alla deras skaror.
25Skräck kommer, och de ska söka frid (shalom) men inte finna någon.
7Allt fördrar den [allting täcker den, skyler och finner sig kärleksfullt i].Allt tror den [i allting är den förtröstansfull].Allt hoppas den [allting väntar den på förväntansfullt – oavsett omständigheter].Allt uthärdar den (under allting stannar den uthålligt kvar).[Alla dessa fyra sista verb är aktiva, vilket talar om en livsstil. De tidigare negationerna har här sin motsats. Betydelsen blir "inget av detta" (vers 4b-6a) och nu "allt av detta"! Det grekiska verbet stego (att fördra) kommer från ordet för tak eller båtdäck. Betydelsen är att täcka och skydda på insidan, men också att hålla ut i detta. Just innebörden "att hålla ut" finns också i det sista ordet, hypomeno (att uthärda; ordagrant: att förbli under). Detta gör att även vers 7 formar en slags kiasm. I vers 6 beskrevs hur kärleken gläder sig i sanningen, men utan att för den skull skvallra och skadeglatt exponera andras svagheter. Sanning utan nåd kan bli hård och obarmhärtig. Kärleken skyddar inte synden, men betäcker omsorgsfullt syndaren, se Ords 16:6.]
9För vi förstår (vet, känner) [bara] till en deloch vi profeterar [bara] till en del.[Vår kunskap och vår profetiska gåva är begränsad, ofullständig, bristfällig och fragmentarisk.]
13Men nu består (så förblir nu):tro, hopp, kärlek– dessa tre –men störst (mest framstående) bland dem (ordagrant: av dessa) är kärleken.[Kärleken är Guds rättfärdiga, osjälviska och utgivande "agape-kärlek". Tillsammans med tron (som kännetecknas av en trofast tillit och förtröstan) och hoppet (som kommer med en glädjerik och trosviss förväntan om evig frälsning) förblir kärleken hos Gud för all framtid.]
6Nu står jag här inför rätta för mitt hopp. [Det är enda anledningen!] Det är ett hopp till det löfte som Gud gav våra fäder (förfäder),
7ett hopp som våra tolv stammar hoppas få se uppfyllt medan de ivrigt tjänar Gud natt och dag. [Uppståndelsen, se vers 8] För det hoppet, kung Agrippa, står jag anklagad av judarna.
27Tror du på profeterna, kung Agrippa? Jag vet att du tror."
8Men vi som tillhör dagen ska vara nyktra, iförda:tron ochkärlekensom rustning ochhoppetom frälsning som hjälm.[Tron, kärleken och hoppet återfinns även i inledningen, se 1 Thess 1:3. I mitten av dessa tre ord, som det centrala, är kärleken.]
19Sluta att kväva (trycka ner) Anden.
21Pröva (utvärdera) i stället allt.Håll fast vid det som är gott (rätt, riktigt).
5en Herre, en tro, ett dop,
13tills vi alla kommer fram till trons enighet och kunskapen (fullständig och korrekt) om Guds Son, till ett sådant mått av fullvuxen mognad att vi blir helt uppfyllda av den Smorde (Messias, Kristus).
23och istället förnyats till ert sinnes ande [genom den helige Andes hjälp, se Jud 1:19],
22och Beit-Aravaoch Tsemaraimoch Betel
23och Avimoch Paraoch Ofra
27och Rekemoch Jirpeeloch Tarala
2Genom honom har vi också i tron fått tillträde (tillgång) till den nåd vi [nu] står (har stått stadigt) i – och vi gläder oss (jublar; är stolta) över Guds härlighets hopp [håller huvudet högt i förväntan på att få uppleva Guds härlighet].
4och uthålligheten[en beprövad] karaktär (bevis på äkthet; prov på fasthet),och [den beprövade] karaktärenhopp [om Guds härlighet].
5Ett sådant hopp gör oss inte besvikna (skämmer aldrig ut oss), för Guds kärlek [som är rättfärdig, osjälvisk och utgivande] är (har blivit) utgjuten i våra hjärtan genom den helige Ande som gavs åt oss.
19För med ivrig längtan [utsträckt förväntan – som när man sträcker på huvudet för att få se det man kan ana] väntar skapelsen [oförtrutet och välkomnande] på Guds söners (barns) uppenbarelse. [De troende är redan nu Guds barn, men den härlighet som finns i detta barnaskap har ännu inte avslöjats. Det kommer att ske först då Jesus kommer tillbaka, se 1 Joh 3:2.]
24För i hoppet [med den förväntansfulla förvissningen om att kroppen ska befrias] blev vi frälsta (räddade, befriade, helade, upprättade). Men ett hopp som man ser [uppfyllt] är inget hopp, för hur kan någon hoppas på något han redan ser?
25Men om vi hoppas (har en förväntan) på det vi inte ser, så väntar vi [oförtrutet och välkomnande] i uthållighet (ståndaktighet) [även om vi prövas].[Detta stycke ramas in av Andens hjälp och bön (vers 26) och Jesu vädjan för oss, se vers 34. Centralt finns Jesus som den förstfödde, se vers 29b.]
1Adam,Set,Enosh,
25Eber, Peleg, Regu,
27Abram, alltså Abraham.
3Förtrösta på (lita på; luta dig emot) Herren (Jahveh)och gör det goda;bo (bosätt dig; var kvar) i landetoch föd [följ efter – vaka som en herde över; livnär dig på] trofasthet (sanning, integritet).
4Och ha din lust (njut och känn välbehag; var ömsint, mild och mjuk) i Herren (Jahveh) –då ska han ge dig ditt hjärtas önskningar (böner, planer – hebr. mishalah).[Den andra hebreiska bokstaven är: ב – bet. Tecknet avbildar ett tält eller ett hus. Bokstaven symboliserar den plats man bor på, eller dem som är i huset – familjen. Ordet "Förtrösta" börjar med bet och förstärker uppmaningen att sätta sin tilltro till Herren, han som låter den trofaste bo i landet, se även vers 9b. Det ovanliga hebreiska ordet anag – att ha sin lust, njuta och uppleva välbehag, återfinns även i vers 11b, där det tematiskt knyter an till vers 3-4. Det ovanliga ordet mishalah kommer från verbet fråga, be och önska (hebr. shaal), se även Ps 20:6.]
27Vänd dig bort från ondska och gör gott,och du ska få bo kvar för alltid.
5Gera, Shefufan och Choram.
22Jishpan, Ever, Eliel,
24Hananja, Elam, Antotja,