Uppmaningar
Var eniga
2 Evodia [vars namn betyder "säker resa"] uppmanar (förmanar, uppmuntrar) jag och Syntyche [vars namn betyder "trevlig bekantskap"] uppmanar (förmanar, uppmuntrar) jag att vara eniga (vara av samma sinne; att komma överens) i Herren.
[Dessa två kvinnor, tillsammans med Lydia, var troligtvis med i den grupp kvinnor som var med när Paulus först kom till Filippi, se Apg 16:13. Det grekiska ordet för att uppmana (parakaleo – att vädja till någon, kalla på nära intill) används två gånger i denna vers, en gång efter varje namn, vilket gör Paulus vädjan individuell. Konflikten gällde inte läror eller tron (de var båda skrivna i livets bok, se vers 3). Om de inte själva kunde lösa konflikten uppmanar Paulus nu en tredje part, troligtvis en av ledarna i församlingen, att medla. Se även Matt 18:15-18.]
3 Ja, även dig, genuine kompanjon (genuint "sammanokade" – gr. gnesie syzyge) [min äkta, verklige och rättmätige samarbetspartner], ber jag [om en tjänst]:
Hjälp ("ta tag gemensamt med" – gr. syllambano) dessa kvinnor [systrar i Herren]
som har kämpat med mig (som tillsammans med mig har brottats) [som atleter] i evangeliets tjänst,
och så även med Klemens (Clemens) [betyder: "mild, nådefull"]
och resten av mina medarbetare
som har sina namn (vars namn är) i livets bok (i en "bok av liv" – gr. biblio zoes) [Upp 20:12].
[Grekiskans syzygus (som avser någon som delar bördan under ett ok) kan vara ett namn på en man i församlingen, eller möjligen Epafroditus, troligt är dock att Paulus här riktar sig till en viss person som hör brevet läsas upp. Kanske Timoteus, Silas eller någon annan ledare, se Apg 15:40; 16:19. Klemens, som här nämns först av medarbetarna ("de samarbetade" – gr. synergos) var ett vanligt namn. Ibland har den som Paulus här nämner antagits vara den tredje biskopen i Rom som skrev Första Klemensbrevet till församlingen i Korint omkring 95 e.Kr.]