1 [Murens väktare i Nineve ropar:]

Förgörare (splittrare, de som krossar och skingrar) har kommit emot dig!

[Ordagrant: inför eller framför ditt ansikte.]

Bemanna fästningsvallarna,

bevaka vägarna,

spänn fast bältet (omgjorda dina länder med kraft) [gör dig redo för strid, se även Hes 29:7; 1 Pet 1:13]

och samla stor styrka (så mycket du kan).

2 Herren (Jahveh) tar bort Jakobs stolthet

liksom Israels stolthet,

för plundrarna har plundrat dem på allt

och fördärvat deras vinstockar.

3 Stridsmännens sköldar är färgade röda [rödfärgade eller nedstänkta av blod],

de tappra männen är scharlakansröda.

Det flammar som eld i vagnarnas stål [de gnistrar i solen eller är som flammande facklor] dagen då de är redo [att attackera]

och spjuten av cypress darrar.

[Den grekiska översättningen har "hästar" istället för cypresser, dvs. hästarna är uppjagade.]

4 Vagnarna far vilt fram (som galningar) på gatorna,

de jagar fram på öppna fält [i rader].

Det är som att beskåda facklor,

de far hit och dit som klotblixtar.

5 Han [syftar troligtvis på Assyriernas kung] betänker för sig själv om sina mäktiga,

de snubblar i sin marsch,

de skyndar till hennes mur

och belägringsvallen är förberedd.

6 Flodernas portar har blivit öppnade

och palatset är upplöst (har smält bort, är förtärt, fördärvat).

7 Drottningen [Nineves drottning] är blottad – hon förs bort [i exil]

och hennes tjänarinnor jämrar sig med en röst som duvor som slår sig för bröstet.

8 Men Nineve har sedan urminnes tider varit som en vattendamm,

likväl flyr de iväg.

[Hon ropar:] "Stanna, stanna",

men ingen ser sig om (tittar bakåt).

9 [Hennes plundrare ropar:]

Ta bytet av silver, ta bytet av guld,

för det är inget slut på de samlade rikedomarna

med alla dyrbara kärl.

10 Hon är öde, tom och som en skräphög.

Hjärtat smälter och knäna slås ihop,

det är krampryckningar i höfterna och deras ansikten har blivit svärtade.

11 Var är lejonens lya

som var matplats för de unga lejonen,

där lejon och lejoninnor vandrade

och lejonungarna inte hade något som gjorde dem rädda?

12 Lejonet sliter i stycken tillräckligt för sina ungar

och kväver åt sin lejoninna

och fyller sin grotta med byte

och sin lya med sönderrivet kött.

13 Se, jag är emot dig,

förkunnar (säger, proklamerar) Härskarornas Herre (Jahveh Sebaot),

och jag ska bränna dina vagnar i röken

och svärdet ska sluka dina unga lejon.

Jag ska ta bort (bokstavligt hugga av) ditt byte från jorden

och rösterna av dina budbärare ska aldrig mer höras.