1 De äldste som är bland er förmanar jag, som också är en av de äldste och ett vittne till Kristi lidanden, och som också har del i den härlighet som ska uppenbaras: 2 Var herdar för Guds hjord som är hos er och ha akt på den, inte av tvång utan av fri vilja, inte heller av skamlig vinningslystnad utan av hängivenhet, 3 inte heller såsom herrar över dem som kommit på er lott, utan var föredömen för hjorden. 4 Och när Överherden uppenbaras, ska ni få härlighetens segerkrans som aldrig vissnar. 5 Likaså ska ni yngre underordna er de äldre. Ja, ni ska alla underordna er varandra och klä er i ödmjukhet. För Gud står emot de högmodiga, men de ödmjuka ger han nåd. 6 Så ödmjuka er nu under Guds mäktiga hand, för att han må upphöja er när tiden är inne. 7 Kasta alla era bekymmer på honom, för han har omsorg om er.
8 Var nyktra och vaka, för er fiende djävulen går omkring som ett rytande lejon och söker efter vem han kan sluka. 9 Stå emot honom, fasta i tron, och tänk på att samma lidanden utstår era bröder här i världen. 10 Men sedan ni en kort tid har lidit, ska all nåds Gud, som har kallat oss till sin eviga härlighet i Kristus Jesus, fullkomna, stödja, styrka och befästa er. 11 Honom tillhör äran och herraväldet i evigheternas evigheter. Amen.
12 Genom Silvanus, er trofaste broder, som jag anser honom vara, har jag i korthet skrivit till er för att uppmuntra och bekräfta att detta är Guds sanna nåd som ni står i. 13 Församlingen i Babylon, utvald tillsammans med er, hälsar er, liksom min son Markus. 14 Hälsa varandra med kärlekens kyss. Frid vare med er alla som är i Kristus Jesus. Amen.